PLAN:s diskussionsartikel nr 4 2011 ”Sommaren med Nacka ”

Föreningen för samhällspanering (FFS) ger ut tidsskriften PLAN, den kommer ut fyra gånger per år. Tidsskriften går enbart till de som är medlemmar i FFS. För att öka interaktivteten mellan PLAN och föreningens digitala medier kommer vi att välja ut en artikel per nummer som även kommer att publiceras här. Det möjliggör en snabbare diskussion än vad fallet varit tidigare. Diskussionen är också självklart öppen för de som inte är medlemmar. Förhoppningen är också att publiceringen av en artikel per nummer kommer att väcka intresse av att bli medlem i FFS för de som ännu inte är det och på så sätt kunna ta del av alla de intressanta artiklar som publiceras i PLAN.

PLAN s arbetsgrupp har utökats med fyra nytillträdda studentkorrespondenter. I PLAN nr 4 gjorde två av dem, i varsinn artikel, reflektioner kring sommarens praktik i ”planeringsverkligheten”. Vi väljer att presentera bägge dessa artiklar som PLANs diskussionsaritekel nr 4 2011. Första bloggatikeln av Christian Rydberg Åkesson, om sin praktik som planerare i Nacka kommun.

PLAN nr 4 år 2011

Sommaren med Nacka

Som vanligt framåt vårkanten återfinner sig våndan över hur man ska formulera de där personliga breven för att framhäva sitt stolta CV , trycka på rätt knappar hos arbetsgivarna, uppmärksamma dem om ens brinnande intresse för den växande goda staden, den sanna hållbarheten och vad just jag skulle kunna tillföra. Och innan semesterveckor och praktikantbehov stämts av där ute i praktiken sitter man som student ganska uppgiven och smått inställd på en allt för ledig sommar. Men – i år nåddes jag av ett glädjande besked i form av ett samtal från Nacka kommun. Intervju blev till sommarjobb på planenheten i stadshuset på fagra Sicklaön.

Praktiken inleddes med några dagar av praktikaliteter, rundvandring och upprepade presentationsfraser. Redan under första dagens enhetsmöte möttes jag av en uppsjö kodnamn och förkortningar för mötestyper, beslutsarter, delegationsordningar, remissinstanser etc. Mycket att ta in, men orden fick mening allteftersom jag träffade på dem igen i sina praktiska sammanhang. Jag var också tvungen att finna mitt eget sammanhang som planerare i Nacka. Jag började skapa mig en bild grundad på en mängd frågor. Vad karaktäriserar en kommun som för inte särkilt länge sedan var tre (Nacka, Boo och Saltsjöbaden)? Vad medför ett fragmentariskt bebyggelsemönster som sträcker sig från det mest intensivt urbana delarna vid Stockholmsgränsen och Henriksdal till sommarstugeområden halvvägs ut i skärgården? Vad anses vara kommunens kärna – Sickla köpkvarter, Forum, Björknäs? Kan en kärna överhuvudtaget utses eller finns en styrka i att flera istället kompletterar varandra med sina särdrag och identiteter? Jag fick snabbt ta mig förbi studentens förväntan av den traditionella kommunens tydliga centrum med periferi.

Men att skapa sig en bild av planeringens sammanhang räcker inte för att göra nytta. Mitt huvudsakliga uppdrag för sommaren var samrådsredogörelsen för ett aktuellt planprogram. Att sortera, läsa, kategorisera och bemöta hundratals synpunkter och yttranden ter sig lätt som ett maratonuppdrag. Det är också en av de mindre glamorösa uppgifter som aldrig nämnts i skolans version av planerarens sysslor. Å andra sidan ser jag åter den goda sidan av lärdomar och tillfredsställelse i slutlig produkt – en nyttig inblick i grovgörat bakom själva stadsplaneringen; formalia och bemötande i demokratinstjänst! Att jag fick varva samrådsredogörelseskrivandet med andra arbetsuppgifter gav ytterligare bredd till min praktik som planerare.

Ett av sidoprojekten var att fritt studera kommunens enda miljonprogramsområde, Fisksätra. Här visade det sig att sommarpraktik kan gynna inte bara studenten utan också arbetsgivaren. Enheten anser sig ha fastnat en aning i ett visst synsätt på problematik och förväntade åsikter. Förhoppningsvis kunde då vi som studenter – utomstående och förväntat objektiva – bidra med fördomsfria skisser på tänkbar utveckling. Respektfull anpassning till nya förhållanden med förståelse för grundtankarna i funktionalismens strukturer, komplettera istället för att revidera…

Fisksätra

Till syvende och sist handlar praktik lika mycket om att lära känna en yrkesroll och arbetskultur. Och det har varit minst lika lärorikt att försöka förstå mönster och förhållanden mellan enheter, konsulter, nämnder och enskilda politiker, att utskilja nyanser i hierarkin – insikten om att det är en process i sig att känna av politikens intentioner och djärvhet inför mandat och ekonomiska framtidsprognoser.

Som avslutande reflektion passar jag på att bemöta den vanligt förekommande föredomen om kommunaltjänstemannens höga fikafrekvens. Jag har nu insett att det är just över kaffet som den viktiga omvärldsanalysen äger rum! Dialoger och allehanda utbyten bortom formalia – reflektioner och reaktioner kopplade till debatt och visioner. Här diskuteras aktuella begrepp, ideologiers kvalitéer/brister, avvägningen mellan enskilda och allmänna intressen, rationell långsiktighet och kortsiktig vinning, kommunens position och särställning i en allt mer differentierad planeringssektor (givetvis i sällskap av vädret, skandalerna, semestern, trädgården, gitarrerna…). Fikastämpeln bör ses som symbol för en hälsosam arbetsplats med intellektuell behållning bortom lagparagraf, kalkyl och datorskärm.

Sommaren till ända och lite bättre skolad för verkligheten tågar jag tillbaks för ett sista år vid KTH . Med lite distans till akademien börjar jag formulera en inre handlingsplan för kommande tid. Nu återstår utmaningen i att ur spridda ambitioner vaska fram den perfekta ex-jobbsfrågan att förankra i något av Nackas stadsbyggnadsprojekt. Mottager tacksamt heta tips och goda råd.

Christian Rydberg Åkesson,

nytillträdd studentkorrespondent, studerar stadsplanering på KTH.