Annonsera i sommarnumret av PLAN

Ta chansen att annonsera i kommande numret av PLAN, som utkommer midsommarveckan. Kommer ni söka nya medarbetare till er arbetsplats under sommaren, göra reklam för kommande seminarier/konferenser under hösten – se till att ha plats i vårt sommarnummer. Kontakta vår annonsansvarige Mats J Lundström under nästa vecka. Nummer 3 av PLAN kommer ha temat ”Nya boendeformer”. All information om annonser hittar ni här , och nedan lite kortfattat vad prisnivån ligger på. Vi tar också in annonser på vår Webb och i vårt elektroniska nyhetsbrev ePLAN. Ni har också kombinationspriser för webb, Plan och ePLAN. För mer information och bokning av annonser i PLAN, ePLAN eller webben, vänligen kontakta FFS annonsansvarige Mats Johan Lundström: mats.lundstrom@abe.kth.se Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den

Annonspriser i PLAN

Svartvitt 4-färg
Helsida: 9000 11000
Halvsida: 4800 6800
Kvartssida: 2600 3600

Tillägg för annons på omslagets baksida är 20 % (färg) och för omslagets insida 10 % (färg).

PLAN är momsbefriad. Priserna gäller vid leverans av färdig annons. Om vi ska göra annonsen tillkommer timkostnad.

PLan nr 2 år 2014

Omslaget på PLAN nr 2 med temat Landsbygd i utveckling

Annonser

FFS medarrangör till seminarium 16/6 i Stockholm om ”placemaking”

Den 16 juni kl 14:00-17:00 arrangerar KTH ABE-skolan tillsammans med UNhabitat, PPS Project for Public Spaces (New York), Axon Johnsonstiftelsen och Föreningen för samhällsplanering (FFS) ett öppet och kostnadsfritt seminarium om placemaking, med fyra internationella föredragshållare. Plats på KTH Stockholm, A-skolan, Östermalmsgatan 26. Återkommer om lokal.

Föredragshållare:

(1) Mahyar Arefi, School of Planning, University of Cincinnati, USA – ”Deconstructing Placemaking: A New Taxonomy and Beyond” http://www.scirp.org/journal/DetailedInforOfEditorialBoard.aspx?personID=7674
http://www.amazon.co.uk/Deconstructing-Placemaking-Opportunities-Routledge-Research/dp/0415724368Mayrai

(2) Susan Silberberg, MIT. – “Places in the Making: Building Places and Communities”

http://dusp.mit.edu/faculty/susan-silberberg

http://dusp.mit.edu/cdd/project/placemaking

http://www.susansilberberg.com/

sillberg

(3) John Massengale – “Streets and Places of Great Cities and Towns”

http://www.massengale.com/

http://architect.massengale.com/

John_Massengale2

(4) Matthew Carmona – ”The Place-shaping Continuum”

http://www.bartlett.ucl.ac.uk/people/?school=planning&upi=MCARM96

http://iris.ucl.ac.uk/iris/browse/profile?upi=MCARM96

matthew

Moderator:

Tigran Haas, KTH


FFS Stockholm Mälardalen mötesplats 4 juni: Hållbar trafikplanering & Medborgarburen planering

Föreningen för Samhällsplanering Stockholm-Mälardalen bjuder in till mötesplats den 4 juni kl 17.30-20.30

Vi erbjuder på två spännande teman! Därefter mingel med utsikt över Stockholms takåsar.

–          Hållbar trafikplanering i praktiken (Kristina Glitterstam, Tyréns) Alla är överens om övergripande miljömål och kanske till och med att gående och cyklister ska prioriteras framför biltrafiken, men hur gör vi detta i praktiken? Tyréns har på uppdrag av Stockholms stad tittat på Norra Djurgårdsstaden och presenterar trafikstrukturer och gatusektioner som stöder målen i ÖP Promenadsstaden, Stomnätsplanen och Framkomlighets­strategin

–          Medborgarburen planering – metoden STEP för parter som tyckte illa om varandra (Torbjörn Einarsson, Arken Arkitekter)

STEP-metoden är en metod för att tidiga­relägga kreativiteten i planering av hus och stadsdelar. Metoden har utvecklats från workshops och charretter – framfö­rallt för att underlätta kommunikationen mellan lekmän och fackmän och mellan fackmän av olika professioner. I stället för att skriva samrådssvar inbjuds medbor­gare eller medarbetare att delta i skiss­ning och vägning av olika alternativ.

–          Försommarmingel: Enklare tilltugg och dryck serveras

Plats: Tyréns, Peter Myndes backe 16, Stockholm Mötesplatsen är kostnadsfri, anmälan obligatorisk senast dagen innan till tony.karlsson@tyrens.seOBS bara anmälda kommer in i lokalerna!

Loudden

Framtida Loudden. Källa: Stockholms stad


FFS Väst Snick-snack om Backamodellen 27 maj

Den 27 maj arrangerar FFS Väst ett snick-snack om medborgarinflytande. Vi ger en inblick i Backautredningen – från en traditionell expertutredning till en perspektivorienterad utredning med inflytande för de berörda. – Så gjorde vi! – Hur blev det? Trafikkontorets Per Bergström Jonsson berättar om dialogprocessen i den fördjupade utredningen om trängselskatten i Backa. Vi diskuterar vidare om medborgarinflytande, detta brännheta och angelägna tema.

Föreningen för samhällsplanering i Västra Sverige vill medverka till att vidga diskussionen om staden, människorna och framtiden. Vi gör det genom snicksnack – ett diskussionsforum öppet för alla – medlem som icke medlem.

Varmt välkommen till snicksnack!

NÄR: Tisdagen den 27 maj, kl 17,30-19,30

VAR: Norconsult Göteborg, Theres Svenssons gata 11 (Lindholmen)

ANMÄLAN: Mat och dricka beställs i samband med anmälan – bindande! Föreningen bjuder medlemmar på mat, övriga betalar 60 kr. Anmäl dig senast den 26 maj till ffs.vast@gmail.com

hemsidan kan du anmäla medlemskap och där finns även uppgifter om kontaktpersoner och styrelsen.

WEBTrangselskattsinfoBacka-7872


FFS bok om svensk samhällsplanering på engelska fortsätter att sälja bra

Tidskriften PLAN och Föreningen för Samhällsplanering (FFS) har tidigare gett ut en engelskspråkig bok om svensk planering. Den senaste var från 2001, men för precis ett år sedan idag, den 14/4 2013, kom vår senaste version som visar och förklarar samhällsplanering i Sverige idag. Det konstaterades igår, vid besök hos FFS kansli, att boken fortfarande säljer bra, vilket är mycket roligt. Se till att skaffa dig ett eget exemplar innan de är slutsålda!

Boken ger en översikt över aktuella tendenser i svensk samhällsplanering i vid bemärkelse. Titeln ”Planning and Sustainable Urban Development in Sweden” anger färdriktningen. Boken behandlar såväl det svenska planeringssystemet som projekt och processer på nationell, regional och lokal nivå och som bidrar till en hållbar stads- och samhällsutveckling i Sverige. Artiklarna skrivs av ett stort antal praktiker och forskare med god inblick inom dagens samhällsplanering.

2013-planbok-omslag

Vem har nytta av boken?

Boken passar utmärkt som:

• introduktion till svensk planering och stadsbyggande för internationella samarbetspartners

• gåva till utländska gäster eller vid utlandsbesök

• konferensmaterial vid internationella möten

• kurslitteratur vid högskolor och fortbildning

Innehåll

För innehållsförteckning och mer information se här.

Beställning för företag och organisationer

Ordinarie pris är 295 kr inkl. frakt för enstaka exemplar. Vid beställning av 20 exemplar eller fler (i jämna 20-tal då vi levererar 20 ex i varje kartong) är priset 200 kr. Fraktkostnad tillkommer. Kostnaden faktureras. Beställ per e-post till kansli@planering.org Den här e-postadressen är skyddad från spam bots, du måste ha Javascript aktiverat för att visa den Ange antal exemplar, organisationsnamn, leveransadress, fakturaadress, telefonnummer, kontaktperson samt eventuell fakturareferens. Moms utgår ej.

Specialpris för FFS-medlemmar

Ordinarie pris är 295 kr inkl. porto. För medlemmar i Föreningen för Samhällsplanering är priset 245 kr inkl. porto. Betala in summan till plusgiro 351522-8 (Föreningen för Samhällsplanering/PLAN). Ange “FFS-bok”, antal exemplar samt namn och postadress. Är du ännu inte medlem, bli det här!


FFS styrelse och dess fokus år 2014

I samband med årsmötet i Umeå den 28 mars så valdes en ny styrelse för FFS. Igår, den 14/5,  genomförde styrelsen sitt första möte. I detta blogginlägg presenteras styrelsen översiktligt, vi berättar lite mer om vad vi valt att sätta fokus på under år 2014 för att yttterligare utveckla FFS. Ni kan också se hur vi resonerar kring arbetssätt och vår kommande möteskalender.

Styrelsen 2014

Ordförande:

  • Bengt Andersson, strateg, Södertälje kommun

Ledamöter redan valda vid årsmötet 2013 på två år dvs även år 2014:

  • Gunnar Persson, planchef, Göteborg stad
  • Lars Westin, professor, CERUM, Umeå Universitet
  • Jannica Schelin, processledare, Norrköpings kommun
  • Moa Tunström, forskare KTH, Stockholm

Ledamöter för perioden 2014-2015:

  • Anna Stenlöf, konsult, Göteborg (omval)
  • Hans Ekström, riksdagspolitiker, Stockholm (omval)
  • Maia Rostvik, studerande, Stockholm (omval)
  • Eva Wikström, gatu- och trafikchef, Piteå (nyval)
  • Kerstin Larsson, konsult, Göteborg (nyval)
  • Olof Karlsson, planarkitekt, Botkyrka (nyval)
  • Martin Storm, samhällsbyggnadschef, Torsås (nyval)

Ständigt adjungerade till styrelsen:

–       PLAN:s redaktör: Björn Ekelund

–       Lokalavdelningarnas ordförande: Umeå: Royne Söderström; Stockholm-Mälardalen: Katarina Fehler; Väst: Anna Stenlöf; Sydost: Susana Pesce; Syd: Anna Hamberg

Styrelsens fokus år 2014

Styrelsens enades om att tillsammans driva några saker under år 2014 i sk. arbetsutskott:

1)      Tillsätta en ny redaktion för FFS sociala medier med uppgift att skapa bla en ny webb (annons har redan varit ute i bla PLAN, och vi har fått in ansökningar från mycket kompetenta sökande som vi för samtal med)

2)      Ny kanslifunktion (De vill själva ha avlösning)

3)      Rekrytering av

  1. Nya medlemmar, fortsätta medlemsrekryteringskampanjen FFS+1 även år 2014
  2. Fler FFS partners, stödja ansvarige Mats J Lundström med detta

4)      Se över möjligheten att återigen ge ut Pelle Holms resestipendium (Pelle Holm skulle ha fyllt 100 år 2015)

5)      Se om vi har möjlighet att arrangera en nationell konferens för nya politiker ca februari/mars 2015 (förslag från FFS råd)

Styrelens /arbetsutskottens möten

En idé om mötesstruktur, utifrån idéen ovan om att flera mindre arbetsutskott:

  • April/Maj: Styrelsemöte
  • Maj/Juni: Arbetsutskott
  • Augusti/September: Styrelsemöte
  • Oktober/November: Arbetsutskott
  • November/December: Styrelsemöte
  • Januari/februari: Styrelsemöte (inför årsmöte)
  • Februari/Mars: Årsmöte

Styrelsemöten bestämdes till 28/8 kl 13-16 med efterföljande middag, 20/11 kl 13-16, 5/2 kl 13-16


PLAN:s diskussionsartikel nr 2 år 2014: På jakt efter en politik för kommuner som krymper

Föreningen för samhällspanering (FFS) ger ut tidsskriften PLAN sex gånger per år. Tidsskriften går enbart till de som är medlemmar i FFS. För att öka interaktivteten mellan PLAN och föreningens digitala medier kommer vi att välja ut en artikel per nummer som även kommer att publiceras här. Det möjliggör en snabbare diskussion än vad fallet varit tidigare. Diskussionen är också självklart öppen för de som inte är medlemmar. Förhoppningen är också att publiceringen av en artikel per nummer kommer att väcka intresse av att bli medlem i FFS för de som ännu inte är det och på så sätt kunna ta del av alla de intressanta artiklar som publiceras i PLAN.

PLAN:s diskussionsartikel i nummer 2 år 2014 har skirvits Josefina Syssner, forskare och föreståndare för Centrum för kommunstrategiska studier.

PÅ JAKT EFTER EN POLITIK FÖR KOMMUNER SOM KRYMPER

Hälften av Sveriges kommuner krymper – och i merparten av dessa har demografisk tillbakagång varit en realitet i mer än fyra decennier. Trots det kan få svenska kommuner berätta hur man tänkt hantera de utmaningar som en krympande befolkning medför. Josefina Syssner argumenterar att för kommuner som krymper behöver utveckla en politik som syftar till att anpassa kommunen till de nya omständigheter som en krympande befolkning medför.

landsbygd

I Sverige och andra EU-länder har den lokala och regionala utvecklingspolitiken sedan 1990-talets början haft ett överordnat mål; tillväxt. Tillväxt kan mätas på olika sätt, men ser vi till de lokala och regionala tillväxt- och utvecklingsprogram som författats de senaste 25 åren, så är det tillväxt i termer av befolkning, arbetstillfällen, företagande och lönsamhet som betonas.

Det är svårt att slå fast vilka effekter denna politik verkligen haft på kommuner och regioner, eftersom vi inte har några kontrollfall. Vi vet helt enkelt inte hur kommuner och regioner med samma förutsättningar hade utvecklats utan ovan nämnda politik.

Vad vi däremot vet är att tillväxten uteblir – åtminstone i strikt demografiska termer – i nästan hälften av Sveriges kommuner. I ungefär hälften av Sveriges 290 kommuner minskar istället befolkningen, och i flertalet av dessa har minskningen pågått åtminstone sedan 1970-talets början. Kan det vara så att dessa kommuner behöver en annan politik än den som främst syftar till att skapa tillväxt? Kan det vara så att dessa kommuner också behöver utveckla en politik som syftar till att anpassa kommunen till de nya omständigheter som en krympande befolkning medför? Jag tror det.

Det finns flera skäl till att börja diskutera innebörden i och möjligheter med en lokal anpassningspolitik. Det första skälet är att demografisk tillbakagång i decennier varit en realitet i mer än 40 procent av Sveriges kommuner. Mycket pekar på att denna utveckling är en effekt av processer som är svåra eller omöjliga för en kommun att påverka. Globalisering, strukturomvandling, förändrade villkor på arbetsmarknaden, och förändrade boendepreferenser, främst bland yngre och välutbildade, är exempel på sådana processer. Statliga interventioner – till exempel det kommunala utjämningssystemet – kan delvis kompensera de små och krympande kommunerna för dess strukturella nackdelar. Men faktum kvarstår; hälften av våra kommuner har krympt i decennier, de gör det av orsaker som är svåra att påverka, och det statliga stödet löser inte alla problem.

Bergvik1659

Det andra skälet till att lokal anpassningspolitik bör bli ett begrepp som åtminstone diskuteras, är att man i kommuner som krymper redan vidtar en mängd åtgärder för att anpassa sig till nya ekonomiska och demografiska förutsättningar. I en studie av fem kommuner som krymper har vi sett tydliga tecken på att man där bedriver en slags lokal anpassningspolitik. Vi ser att småkommunerna samarbetar med varandra på olika sätt – kring servicefunktioner såsom fakturering, lönehantering, telefoni och bredband. Man samarbetar kring nämnder och förvaltningar och man delar på viktiga expertfunktioner såsom jurist, miljöinspektör och liknande. Studien pekar också på att man tagit beslut som upplevts som svåra; byskolor har lagts ner och äldreomsorgen har koncentrerats till större enheter. I vissa fall har rivning av kommunägda byggnader, och en ambitionsminskning vad gäller gatuunderhållet lyfts fram som nödvändiga åtgärder.

Däremot tycks dessa åtgärder sällan vara led i ett systematiskt anpassningsarbete. De beskrivs sällan på ett sammanhållet sätt i strategidokument som kommuniceras till medborgarna. Istället är åtgärderna situationsbundna; de vidtas för att de uppfattas som nödvändiga, och för att de av olika skäl plötsligt blir möjliga att vidta. Ur ett medborgarperspektiv är detta problematiskt. Precis som mer specifika vallöften fungerar politiska program som ”avsiktsförklaringar inför kommande mandatperioder och som grund för utvärdering av vad partierna har åstad­kommit under gångna mandatperioder” (Oscarsson et al. 2008, s. 114). När program och uttalade strategier för anpassningspolitiken inte finns, är det svårt för med­borgarna att avgöra om de sympatiserar med de idéer som kandidater och representanter står för. Möjligheter till transparens och ansvarsutkrävande minskar om de insatser som görs inte beskrivs på ett systematiskt sätt. Givet detta torde en formulerad och tydligt redovisad anpassningspolitik bidra till att fördjupa den lokala demokratin i kommuner som krymper.

Ett tredje skäl till att anpassningspolitik bör lyftas fram som begrepp och som politikområde, är att det kan öka möjligheterna till lärande mellan kommuner. Istället för att bli sämst på tillväxt, kan dessa små och krympande kommuner bli förebilder och goda exempel på hur man med ett gott ledarskap, med en hög grad av transparens, och med medborgarnas bästa för ögonen kan anpassa sin verksamhet till nya förutsättningar. Det kan bana väg för nya, innovativa sätt att organisera välfärden på. Det kan generera nya tankar på hur relationen mellan medborgare och det offentliga kan se ut. Systematiska beskrivningar av den samlade lokala anpassningspolitiken kan alltså fungera som verktyg för lärande. Det kan finnas kommuner som skulle kunna bli förebilder i arbetet med att hitta strategier för anpassning – bara de förmådde kommunicera sina strategier till andra på ett sammanhållet sätt.