FFS nyårslöften år 2014

Föreningen för samhällsplanering (FFS) nyårslöften för år 2014 framgår nedan. Hjälp till att uppfylla dessa löften genom att fortsätta vara medlem eller bli medlem i FFS.  Gott nytt år!

Tidskriften PLAN och ePLAN – sex stycken nya nummer av PLAN och tio nummer av ePLAN

En ny organisation för framtagande av PLAN är på plats. Det blir en samlad redaktion som tar fram både PLAN och ePLAN. Höga ambitioner och mycket planering har redan gjorts av nya redaktionen. Utgivning av sex nummmer av vår tidskrift PLAN under år 2014, ambitionen är sex stycken enkelnummer. Årets teman kommer tillkännages på FFS webb/blogg/facebook ca den 15/1, men det ryktas om att ett av numren som kommer i augusti handlar om planering och politik. FFS ePLAN kommer i likhet med år 2013 att utkomma med 10 st nummer, håll utkik på ditt epostkonto den 20:e i varje månad.

Fortsatt utveckling av FFS digitala infromationskanaler under 2014

Vi lovar att under 2014 fortsätta vår påbörjade utveckling av våra digitala informationskanaler. Det innebär fortsatt prioritering av vår

Inriktningen på utveckling under år 2014 kommer framförallt ligga på att utveckla en ännu starkare organisation som i första hand ska utveckla vår webb, i övrigt handlar det om konsolidering av upparbetad publiceringstakt.

Fler lokala seminarier, mötesplatser och snick-snack under 2014

Ambitionen blir att under 2014 kunna komma upp i samma höga nivå som under år 2012 då hela 25 lokala mötesplatser genomfördes, men också att försöka arrangera fler mötesplatser i nya städer för att på så sätt uppmärksamma fler på FFS verksamhet.

Vi hoppas också inom kort återkomma med ett spännande seminarium i samband med FFS årsmöte.

EU projektet Special går in en mer aktiv fas

FFS ingår i EU projektet Special som behandlar energi och planering. Detta projekt går in en mer aktiv fas under år 2014. Vilket vi hoppas kommer synas på olika sätt. Mer information om Special finns här.

SPECIAL-logotyp

Aktiviteter för att säkerställa FFS ekonomi under 2014: FFS+1 & FFS partner

Trots mer och bättre verksamhet så fortsätter FFS att tappa medlemmar. Det visar sig att en bra verksamhet inte räcker till för att rekrytera nya medlemmar, utan vi måste också göra mer riktade aktiviteter. Under 2013 har därför en kampanj utarbetats och lanserats: FFS+1. Den innebär att varje medlem ska försöka värva ytterligare en medlem. Många små insatser ger stor effekt. Läs mer här.

Vi bör också rimligen med den stärkta organisationen och verksamheten locka till oss ännu fler FFS partners under år 2014.

Genom vår nya organisation med en tydligt avdelad person för att locka annonsörer hoppas vi också kunna stärka FFS ekonomi.

Justerade villkor för utdelning av Pelle Holms resestipendium

FFS instiftade i samband med sitt 40 års jubileum ett resstipendium, Pelle Holms resestipendium. Det har under många år inte utdelats. Vi kommer under 2014 se på möjligheterna att justera villkoren, som idag är mycket höga, för att återigen kunna påbörja ett utdelande av stipendiet år 2015 i samband med att Pelle Holm skulle ha fyllt 100 år. Pelle Holm var bl.a. redaktör för FFS tidskrift PLAN under perioden 1947-1969, och är också FFS hedersordförande. Mer info om stipendiet finns här.

Gott nytt år!

Med detta inlägg tackar vi för i år och önskar er alla ett gott nytt år.

Annonser

FFS summerar år 2013

Föreningen för samhällsplanering (FFS) summering av år 2013, det 66:e året i föreningens historia, utgår ifrån de nyårslöften vi satte upp i ett blogginlägg för ett år sedan den 31/12 2012 och som går att läsa här. Imorgon avger vi här på FFS blogg våra nyårslöften inför år 2014, men först uppföljning av år 2013:

Tidskriften PLAN: utkom med sex stycken nya nummer under 2013 med totalt över 225 sidors läsning

Enligt målsättningen utgavs sex nummmer, två enkelnummer och två dubbelnummer, av vår tidsskrift PLAN med totalt 225 sidor. Årets teman var:

  • PLAN #1 2013 – Planera för bostäder
  • PLAN #2-3 2013 – En djupdykning i parkeringsfrågan
  • PLAN #4 2013 – Värdeskapande i planeringen
  • PLAN #5-6 2013 – Media/Makt & Barn/Unga

En stor förändring för tidskriften PLAN under år 2013 var övergången till FFS nya grafisk profil, i likhet med övriga verksamheten i FFS.

Men den största förändringen var den nya organisationen för tidskriften PLAN. Under år 2013 avtackades Mats J Lundström som varit redaktör i över tio års tid. Ett stort tack till dig Mats! Även ett tack till Charlotta Fredriksson som varit biträdande redaktör och till Björn Adolfsson som svarat för tidskriftens layout under många år. En ny redaktör och biträdande redaktör utsågs, och en layoutfirma är under upphandling. Välkommen Björn Eklund & Malin Marntell! Till sin hjälp har Björn och Malin en ny redaktionskommitte. I redaktionen kommer också ePLAN:s redaktör Anton Sjöblom ingå.

plan2013-5-6

Ny grafisk profil på FFS tidskrift PLAN introducerades under år 2013.

Elektroniska nyhetsbrevet FFS ePLAN: utkom med tio nummer under 2013

Försöksverksamheten under år 2012 med att skicka ett elektroniskt nyhetsbrev till alla FFS-medlemmar har utvecklats till att bli en naturlig del av verksamheten under 2013. Tio stycken nummer under år 2013, är helt enligt den uppsatta målsättningen. Vanligtvis utskickade den 20:e i varje månad förutom semestermånaderna. FFS ePLAN har kommit att bli en viktig del i att visa upp och knyta samman FFS hela verksamhet genom att informera om PLAN artiklar, FFS bloggnyheter, kommande lokala FFS arrangemang mm. Tack Anton Sjöblom för ditt arbete som redaktör för FFS ePLAN under år 2013. Anton kommer att fortsätta som redaktör, men vara en del av PLAN:s samlade redaktion under 2014 tillsammans med Björn Eklund och Malin Marntell.

Utgivning under år 2013 av en ny FFS bok om svensk samhällsplanering på engelska

Under år 2013 gjordes slutarbetet med FFS nya bok på engelska om svensk samhällsplanering. Den senaste utgåvan av FFS på samma tema från 2001 var slutsåld sedan länge, och en uppföljare var efterlängtad. Releasefesten skedde i form av ett seminarium den 14/5 på KTH i Stockholm, se mer information om det här. Mer information om själva boken och dess innehåll samt hur man kan beställa den finns här. Tack till redaktörerna: Mats J Lundström, Charlotta Fredriksson och Jacob Witzell. Tack till författarna för era bidrag. Tack för faktagranskning: Carl-Johan Engström och Eva Hägglund. Slutligen tack till Delegationen för hållbara städer/Boverket för visst ekonomiskt stöd för att kunna genomföra detta projekt.

2013-planbok-omslag

Omslaget på FFS nya bok, som utkom i maj 2013, om svensk samhällsplanering på engelska

Fortsatt utveckling av FFS digitala infromationslokaler: Fler blogginlägg och fler facebookföljare

Allt är naturligtvis inte ”guld och gröna skogar” när man följer upp verksamheten för en ideel förening. Ambitionerna var att under år 2013 tillsätta en ny starkare samlad organisation för FFS sociala medier. Arbete bedrevs men lyckades inte slutföras, men genom många oavlönade insatser har ändå verksamheten kunnat bibehållas på en kontinuerligt hög nivå. Tack till Bengt Andersson och Jacob Witzell för detta. Inriktningen är densamma, en tydlig sammankoppling mellan innehållet på webb-blogg-facebook. Samt en tydligare sammankoppling mellan FFS sociala medier och övrig FFS verksamhet: Det märks nu på FFS sociala medier när ett nytt nummer av PLAN kommer eller en lokal mötesplats arrangeras. Fler blogginlägg än under år 2012 producerades 2013, 54 stycken år 2013, samt en stor ökning av facebookföljare skedde under 2013, nu uppe i 815 följare jämfört med 531 stycken vid årsskiftet 2012/2013. Under år 2013 har också layouten anpassats till FFS nya grafiska profil för webb, blogg och facebook.

blogg-toppbild-2013.png

Fler inlägg under år 2013 på FFS planeringsblogg, totalt 53 blogginlägg. En uppdatering av layout i enlighet med FFS nya grafiska profil har också genomförts under året.

Fortsatt hög nivå under år 2013 på den lokala verksamheten i form av seminarier, mötesplatser och snick-snack

Det var länge sedan vi lyckades genomföra så många lokala seminarier, mötesplatser och snick-snack som vi gjorde år 2012: 25 stycken lokala arrangemang. Ambitionen var därför att konsolidera denna höga nivå under år 2013 men också att försöka arrangera fler mötesplatser i nya städer för att på så sätt uppmärksamma fler på FFS verksamhet. Detta har inte riktigt lyckats, men den lokala verksamheten har varit hög i alla de fem aktiva lokalföreningarna. Totalt har 21 stycken lokala mötesplatser arrangerats år 2013.

Introducerat en ny sammanhållande grafisk profil för FFS under år 2013

Vi har under senare år arbetat med att tydligare koppla samman våra olika aktiviteter, PLAN-Lokala arrangemang-Sociala medier. Under år 2013 var det dags att ta ytterligare ett steg genom att etablera en ny sammanhållen grafisk profil för FFS. Samtliga nummer av tidskriften PLAN under 2013 skedde i den nya layouten. Under året uppdaterades även succesivt föreningens webb, blogg och facebooksida i enlighet med den nya grafiska profilen.

Aktiviteter för att säkerställa FFS ekonomi: kampanjer kring FFS Partner och FFS+1 under år 2013

Trots mer och bättre verksamhet under senare år så fortsätter FFS att ha ungefär samma antal medlemmar. Det visar att en bra verksamhet inte räcker till för att rekrytera nya medlemmar, utan vi måste också som förening göra mer utåtriktade aktiviteter. Under år 2013 har i huvudsak tre aktiviteter genomförts:
1. FFS styrelse har genom sina ledamöter bedrivit en rekryteringskamanj av nya sk FFS Partners.
2. En ny medlemrekryteringskampanj har tagits fram och lanserats FFS+1. Den innebär att varje medlem ska rekrytera en ny medlem, och på så sätt vara med i en utlottning om ett fritt medlemskapsår
3. En förändrad organisation som innebär att en ny roll inrättas, annonsrekryterare, som ska driva aktivt uppsökande arbete. Tidigare har detta arbete bedrivits av PLAN:s, ePLAN:s redaktöterer, nu avlastas de detta och kan koncentrera sig på det innehållsliga. Annonsrekryterare kommer att bli Mats J Lundström, PLAN:s tidigare redaktör. Den nya rollen framgår i den organisationsskiss som presenterades här på planeringsbloggen igår – se här.

ffsplus1

Logga för den nya kampanjen: FFS+1 


FFS+1: Hjälp oss att värva en ny FFS medlem och ha chansen att vinna ett fritt medlemskapsår

Utvecklingen av samhällsplaneringen och planerarrollen står aldrig still. Föreningen för samhällsplanering (FFS) verksamhet har därför uppdaterats under senare år. Nu vill vi ta ytterligare ett steg och vässa vår verksamhet, men för det behöver vi bli fler medlemmar. Medlemsrekryteringskampanjen FSS+1 innebär att varje medlem tar ansvar för att rekrytera en till medlem. En liten insats från många kan ge stor effekt. Värva din arbets- eller studiekollega, eller varför inte se till att din arbetsplats blir organisationsmedlem genom att börja prenumerera på tidskriften PLAN. För att öka motivationen att rekrytera fler medlemmar kommer vi att lotta ut fria medlemskapsår till de som hjälper till att rekrytera fler FFS-medlemmar. Vi har i detta blogginlägg samlat information om FFS för den som vill bli medlem samt information till dig som redan är det och värvat någon ny medlem och vill delta i utlottningen. Allt material och information finns också att tillgå via FFS webb.

ffsplus1

Vad är Föreningen för samhällsplanering (FFS)?

Föreningen för Samhällsplanering (FFS) är en ideell förening. FFS bildades år 1947 i samband med att Sverige fick ny lagstiftning för planering och bostadspolitik. Vi vill verka genom att främja idéutbyte om samhällsplaneringens mål och metoder. Medlemmar är arkitekter, ekonomer, ingenjörer, jurister, kulturgeografer, landskapsarkitekter, miljövetare, planerare, sociologer, statistiker, statsvetare och socionomer. Vi arbetar inom såväl offentlig som privat sektor. Vi hanterar både planering av stad och land. Många planerarstudenter är medlemmar. Totalt är vi idag runt 1100 medlemmar.

Vad får du som medlem i Föreningen för samhällsplanering (FFS)?

Detta får du som medlem i FFS:

  • tidskriften PLAN som utkommer med sex nummer per år
  • elektroniska nyhetsbrevet ePLAN som kommer ut med tio nummer per år
  • inbjudningar till lokalföreningarnas verksamhet
  • de sociala medierna (webb, blogg, facebook)

Vi bedriver även olika typer av utvecklingsprojekt. Vi har i år bla givit ut en ny bok om svensk samhällsplanering på engelska. Som medlem får du självklart rabatterat pris på denna bok. Vi bedriver även just nu ett EU-projekt om energi och planering som heter SPECIAL, läs mer här.

Vad kostar det att bli medlem i Föreningen för samhällsplanering?

Här nedan finns priser för de olika typerna av medlemskap:

  • Enskild medlem (395 kr/år )
  • Familjemedlem – ytterligare medlem i samma hushåll (250 kr/år)
  • Pensionärsmedlem (295 kr/år)
  • Studerandemedlem (125 kr/år)

Myndigheter, Företag, Organisationer

Prenumeration på tidskriften PLAN, ett s.k. organisationsmedlemskap för myndigheter, företag och organisationer: Prenumerationsavgiften är 1200 kronor (1300 kronor för adress utanför Sverige). Myndigheter, företag och organisationer kan också välja att bli FFS Partner och får då utöver prenumerationer på tidskriften PLAN ett mycket förmånligt paket med annonser m.m., se mer här.

Hur blir jag medlem i Föreningen för samhällsplanering (FFS)?

På denna webbsida kan du teckna FFS medlemskap.

FFS:s kansli svarar gärna på frågor om medlemskap och har också har hand om adressändringar och andra medlemsärenden.

Är du FFS medlem och har värvat någon ny medlem? Delta i utlottningen av fritt medlemskapsår!

Är du redan FFS medlem, och har hjälpt till att rekrytera någon ytterligare medlem. Då deltar du i utlottningen av ett fritt medlemskapsår i Föreningen för samhällsplanering (FFS). Fram till 31/3 2014 så pågår FFS+1 kampanjen där du kan vinna ett fritt medlemskap år 2014, därefter deltar du i utlottningen av fritt medlemskap i FFS år 2015.

Utlottning, ju fler som värvas desto större chans

Minst tio medlemmar kommer att få ett fritt medlemskapsår 2014 och 2015. Men ju fler som värvas desto fler fria medlemskapsår lottas ut. Kampanj för år 2014 pågår fram till 31/3 år 2014, därefter deltar de som värvar i utlottning av fritt år 2015.

Om FFS kampanj ger:

  • 1-100 ytterligare medlemmar: 10 stycken värvarmedlemmar får fritt 2014/15
  • 101-200 ytterligare medlemmar 20 stycken värvarmedlemmar får fritt 2014/15
  • 201-300 ytterligare medlemmar 30 stycken värvarmedlemmar får fritt 2014/15
  • Osv.

Delta i utlottningen

När den du rekryterat betalt anmälningavgift till FFS ska du via email (kansli@planering.org) till FFS kansli anmäla att du vill delta i utlottning av fritt medlemskapsår. Var noga och skriv i emailets ämnesrad ”FFS+1”. Skriv dina kontaktuppgifter och uppgifter om vem du rekryterat. FFS kontaktar vinnare efter utlottning, samt kommer informera via FFS webb, blogg och facebook att meddella att vinnarna utsetts. Värvar du flera olika medlemmar så ökar självklart dina chanser att vinna eftersom du deltar med flera olika lotter i dragningen.

 Detta vill FFS göra vid en förbättrad ekonomi

Som ideell förening styrs verksamheten ytterst genom föreningens årsmöte, men på önskelistan står bl.a. att:

  • Utveckla tidskriften PLAN:s sex stycken årliga nummer ges ut vid sex separata tillfällen dvs inte ha två stycken dubbelnummer.
  • Digitalisera alla tidigare utgivna nummer av tidskriften PLAN dvs från 1947 och framåt
  • Utveckla våra sociala medier ytterligare genom att forma en ännu starkare organisation för detta
  • Utveckla våra lokala verksamheter genom ytterligare ekonomiskt stöd samt starta upp ytterligare lokal verksamhet där FFS idag inte finns
  • Ytterligare stärka samspelet mellan FFS olika basverksamheter dvs PLAN/ePLAN-Sociala medier-Lokal verksamhet
  • Skapa möjligheter till studieresor samt återuppta utdelningen av Pelle Holms resestipendium

FFS i en figur

I samband med ett möte med PLAN:s nya och avgående redaktörer, ePLAN:s redaktör samt FFS ordförande i förra veckan så ritades en figur upp över Föreningen för samhällsplanering (FFS) organisation och verksamhet. Vi väljer att dela dena figur på FFS blogg, eftersom den förhoppningsvis ger överblick av FFS hela verksamhet. Bland annat eftersom vi de nästkommande dagarna ska presentera nya blogginlägg med uppföljning av 2013 år verksamhet och framåtblick mot år 2014.

ffs organisation


God jul!

FFS blogg önskar er alla alla en riktigt god jul!

Planerarrollen


PLAN:s diskussionsartikel nr 5-6 år 2013: Rosens röda matta – stadsplanering på tjejers villkor

Föreningen för samhällspanering (FFS) ger ut tidsskriften PLAN sex gånger per år, två dubbelnummer. Tidsskriften går enbart till de som är medlemmar i FFS. För att öka interaktivteten mellan PLAN och föreningens digitala medier kommer vi att välja ut en artikel per nummer som även kommer att publiceras här. Det möjliggör en snabbare diskussion än vad fallet varit tidigare. Diskussionen är också självklart öppen för de som inte är medlemmar. Förhoppningen är också att publiceringen av en artikel per nummer kommer att väcka intresse av att bli medlem i FFS för de som ännu inte är det och på så sätt kunna ta del av alla de intressanta artiklar som publiceras i PLAN.

PLAN:s diskussionsartikel i nummer 5-6 år 2013 har skirvits av Moa Björnson vid Malmö kommun.

Rosens Röda Matta – stadsplanering på tjejers villkor

”Man kan ta en kille från Rosengård, men man kan inte ta Rosengård från en kille” Detta Zlatancitat pryder med stora bokstäver den gång- och cykeltunnel som markerar den västra entrén till stadsdelen Rosengård i Malmö. Vad säger citatet? Det kan ses som en simpel gränsmarkör som visar att man lämnar en stadsdel och träder in i en annan. Men det kan också uppfattas som en värdeladdad skyltning som vill berätta något om områdets identitet. Man kan diskutera om citatet har en förstärkande effekt och bidrar till ett positivt identitetsskapande för stadsdelen Rosengård, eller om det snarare cementerar bilden av Rosengård som en plats särskiljd från övriga staden. Citatet har också en annan inneboende problematik. Att Rosengård allt för ofta kommit att handla om killar. Men hur byggs och förhåller sig våra städer till de som inte tar så mycket plats eller aktivt rum i anspråk? Vad handlar stadsbyggnad om i förhållande till tjejer?

RRM_2.jpg

”Man kan ta en kille från Rosengård, men man kan inte ta Rosengård från en kille”.
Foto: Måns Renntun

Stråk som inkluderar

År 2010 startade Malmö stad ett projekt med fokus på utvecklingen av Rosengårdsstråket – ett gång-och cykelstråk mellan centrala delarna av Malmö och Rosengård. Syftet var att utveckla nya mötesplatser längs stråket, förbinda centrum med Rosengård, göra det mer intressant att ta sig längs vägen, och förkorta det mentala avståndet mellan dessa stadsdelar.

En utmaning som tidigt blev ett fokusområde i projektet med Rosengårdsstråket var att arbeta med jämställda offentliga platser. En av platserna, som valdes ut genom medborgardialog, var en parkeringsplats. Den skulle få nytt liv som aktivitetsyta.

De första skisserna för aktivitetsytan byggde på en rätt slentrianmässig bild av vad en plats för fysisk aktivitet kan erbjuda; kombinerade sportplaner och skate, klättring och graffitti. En ganska typisk plats med aktiviteter som förknippas med urbant ungdomsliv. Men vem är målgruppen som lockas av en sådan plats? Vi vet sedan tidigare att spontanidrottsplatserna runt om i Sverige befolkas av 80 % män/pojkar och enbart 20 % flickor/kvinnor (Blomdahl 2012). Detta faktum gav upphov till en diskussion om målgrupper och vilka vi egentligen planerar för. Skall fysiska aktivitetsplatser fortsätta att vara förunnat de redan fysiskt aktiva (dvs. killarna), eller skulle vi försöka bidra till en mer balanserad sammansättning av brukare på den nya aktivitetsytan i Rosengård? Dessutom ställde vi oss frågan om hur vi bäst gör skillnad. I det här fallet ville vi fokusera på en målgrupp som inte hörs eller syns särskilt mycket, varken i statistiken eller i medierapporteringen, men som skulle kunna få en viktig roll för den stärkta utvecklingen i området, nämligen unga tjejer.

Är det verkligen så ojämställt?

Efter en tids research blev det tydligt att det fanns flera anledningar att arbeta med det fokus vi valt. Förutom den skeva statistiken för spontanidrottsplatser såg siffrorna liknande ut i andra delar av fritidssektorn. Ungdomsgården i stadsdelen hade länge brottats med en ojämlik besöksstatistik, där tjejerna var gravt underrepresenterade och stod för enbart 10-20% av besöken. Det gjordes också intervjuer med skolungdomar och en intressant iakttagelse var att tjejers och killars favoritplatser markant skiljde sig. Medan killarnas favoritplatser oftast låg nära hemmet (dock ej i hemmet), i semi-offentlig eller offentlig miljö, så som t.ex. trappuppgången, gården eller det närmsta torget, låg tjejernas bästa platser antingen inne i hemmet, eller på andra sidan stan. Antingen i bästa kompisens hem eller på en neutral plats i innerstan. Kunde detta säga något om tillgången till de offentliga platserna i närmiljön? Att unga tjejer i Rosengård uppenbart inte kände sig tillräckligt bekväma med att nyttja de offentliga platser som fanns i deras närhet är problematiskt utifrån ett makt- och tillgänglighetsperspektiv.

Snedfördelningsmönstret bekräftades när man också tittade på föreningslivet och idrottsutövning. Endast 2 av 19 idrottslag i Rosengård var tjejlag (2011).  Även genom enkla observationer i utomhusmiljön ser man att männen dominerar i stadsmiljön; på de olika offentliga platserna, i köpcentrets caféer, och på multisportplanerna i parker och på gårdar.

Prövandets praktik – att testa i fullskala

Så vad krävs för att en plats skall lockas av fler tjejer? För att ta reda på det påbörjades ett arbete med att involvera den tänkta målgruppen i planeringsprocessen av den nya aktivitetsytan. 13 tjejer i åldrarna 16-19 anställdes under en sommar och fick arbeta praktiskt med planeringen av platsens utformning tillsammans med tjänstemän och planerare.  De fick också planera och genomföra ett fullskaletest på platsen, så som de hade velat att den färdiga aktivitetsytan användes.

I arbetet framkom många bra idéer och det blev tydligt att tjejerna efterfrågade fysiska aktiviteter av kulturell karaktär snarare än idrottslig. Musik, scenshow och dans var återkommande önskemål för användingen av platsen, vilket också skulle få styra den fysiska utformningen.

Arrangemanget som tjejerna ordnade satte fokus på kultur, dans och scenframträdande. En tillfällig scen med stand-up, en dansföreställning, en streetbasketturnering, marknadsstånd och café. Eventet lockade ca 400 besökare och blev en levande skyltning mot allmänheten om vad som väntades hända med platsen framöver.  Samtidigt fungerade det som ett verklighetstest av de designidéer som tagits fram under skissprocessen. Arrangemanget gav mening både för planerarna och för de kommande brukarna av miljön. Men förutom ett intressant test, en publik attraktion och konkreta idéer till gestaltningen av den fysiska miljön resulterade sommarpraktiken ii  ett intresse av att vara med och ta plats i staden. När hösten kom och anställningen var slut ville tjejgruppen fortsätta sitt engagemang.  De startade därför en egen påverkansgrupp – Engagerad i Malmö (EIM). EIM består idag av ett tiotal tjejer, vilka fortsatt att ordna offentliga arrangemang, hjälpa andra tjejer att genomföra sina idéer och uppmuntra Malmöbor att lägga sig i stadens fysiska utveckling.

Tjejernas engagemang gav även återklang i media. Arrangemanget väckte debatt om jämställdhet i stadens offentliga rum och delaktighet och platstagande diskuterades i flera sammanhang, i lokaltidningarna såväl som i nationella media. Eftersom det var ett gäng unga tjejer som själva tog sig an att diskutera delaktighet, inflytande och jämställdhet levandegjordes debatten om vem staden planeras för. En diskussion som inte bara behöver föras i media, utan också i politiken och bland de kommunala tjänstemännen. Det är lätt att applådera delaktighetsprocesser och förespråka involvering av ungdomar i stadsplaneringen. Man kan ta fram policydokument och handlingsplaner, men sedan ligger den stora utmaningen i att implementera tankesättet genom hela arbetsprocessen. Om man nu menar allvar med att vilja främja en jämställd och delaktig stadsplanering.

RRM_3

Prövandets praktik. Foto: Moa Björnson

Att upprätthålla ett engagemang, och att vidga det

Det tar lång tid att bygga en plats. För att inte tappa det intresse och engagemang som upparbetats under designfasen med de anställda tjejerna, var det viktigt att hålla den utåtriktade processen vid liv. När platsens design var klar och detaljplanen godkänd väntade en tid av projektering. Under denna period var det viktigt att fortsätta att kommunicera arbetsprocessen och återkoppla till alla de som involverats. Sommaren som följde genomfördes nya testarrangemang med hjälp av nya ungdomar som fick anställning enligt tidigare års modell. På så sätt kunde platsen börja användas temporärt och den nya funktionen som aktivitetsyta kunde inarbetas även om det formellt fortfarande var en parkeringsplats.  Det genomfördes även en namntävling som ett ytterligare led i att låta de boende ta ägarskap över ytan. Namntävlingen togs fram med hjälp av de ungdomar som tidigare involverats. Ungdomarna utarbetade ett tävlingskoncept och blev ambassadörer för att få andra i området att vara med och påverka platsens kommande identitet. Efter att ca 500 namnförslag kommit in enades en sammansatt jury av ungdomar, boende, fastighetsägare och kommuntjänstemän om nya namnet Rosens Röda Matta. En tolvårig flicka i området var den som kommit med förslaget.

RRM_4

Ilustration: Anders Dahlbäck

Samarbete på flera nivåer

En diskussion som kontinuerligt förs på Malmö kommun är dels hur vi blir bättre på delaktighetsprocesser och dels hur vi tar vara på det engagemang som mobilieras därigenom. För projektet kring aktivitetsytan har vi eftersträvat att nå ett verkligt inflytande och få till en varaktig samverkan, inte enbart att genom konsultation fråga vad en bestämd målgrupp önskar och sedan tillfredsställa det. Första steget i processen var att arbeta fram en gestaltning som målgruppen stod bakom, men om vi menar allvar med att skapa jämställdhet i den offentliga miljön och erbjuda fysiska aktivitetsytor till såväl män som kvinnor, flickor som pojkar, måste vi inse att det krävs mer än delaktighetsprocesser i designfasen av en plats. För att främja att aktivitetsytan skulle få ett jämställt användande när den väl stod klar har det varit viktigt att bädda för att den tänkta målgruppen involveras även i programverksamheten på platsen. En brukargrupp har formerats i vilken flera aktörer ingår. Lokala föreningar, påverkansgruppen med tjejerna och ett par kommunala verksamheter deltar i gruppen, vilken nu har som ansvarsområde att ta hand om det kommande årets program. Brukargruppen har direkt inflytande över hur budgeten används och får verksamhetsbidrag för sitt arbete. Brukargruppen ingår på så sätt i ett formellt samarbete med kommunen och dess representanter har verkligt inflytande över platsens aktiviteter.  På sikt kanske inte en kommunal inblandning behövs, eller ens är önskvärd i förvaltandet, men i etablerandet av platsen har det krävts resurser för att följa upp det jämställdhetsfokus som funnits i planeringsfasen. Jämställdheten i en plats sitter inte i arkitekturen och byggs inte av betongfundament, utan kräver en medveten och kontinuerlig process även efter att den fysiska planeringen är klar.

Kritiska glasögon behövs

I arbetet med tjejerna har många frågor väckts kring både medborgardelaktighet och jämställdhet. Den process vi varit igenom har varit experimenterande och metoder och verktyg har testats och utarbetats under vägens gång. När vi tog på oss jämställdhetsglasögonen upptäckte vi snart flera förbättringsområden i våra egna processer. Ett exempel var det kommunikativa material som togs fram. En enkel bildanalys visade att vi var dåliga på att illustrera ytan på ett jämställt sätt, trots det att vi själva valt fokus. Vi måste hela tiden påminna oss om att jämställdhet inte är en integrerad aspekt som automatiskt tas hänsyn till utan kräver ett aktivt ifrågasättande av den egna planeringsnormen. När vi tror att vi planerar för ”alla” eller ’en bred allmänhet’, är det inte alls säkert, eller ens särskilt troligt, att alla målgrupper inkluderas.

RRM_1

Foto: Moa Björnson

Delaktighet för vem?

Delaktighet är ett diskutabelt ämne i sig. Den vanliga profilen på medborgaren som engagerar sig under traditionella samråd är en vit medelklassman i övre medelåldern, med en akademisk utbildning och ett engagemang i föreningslivet. Han deltar oftast genom att protestera över en planerad förändring (Östlund 2009). Delaktighetsprocesser kan, om man inte planerar dem väl riskera att upprätthålla den maktstruktur som redan finns idag, där målgrupper som t.ex. unga tjejer inte har lika stort utrymme.

Varför nådde vi då ett sådant engagemang i arbetet med aktivitetsytan och tjejerna, när vi i andra projekt haft svårt att ens få deltagare att dyka upp på en workshop? I ett försök att få struktur på vilka processer man bör lägga fokus på tog vi fram ett verktyg som tydliggör medborgarens beröringsgrad. Hur intressant är det att vara delaktig i en stadsutvecklingsprocess? Det är enklare att kommunicera och föra dialog kring stadsutvecklingsprocesser som är konkreta, avgränsade i tid och rum och kopplade till en specifik målgrupp, än de som ligger längre fram i tiden och/eller är geografiskt omfattande. Ju längre till vänster man befinner sig i nedanstående skala, desto högre är beröringsgraden och desto enklare bör det vara att skapa engagemang. Som kommunal initiativtagare till en planerad fysisk förändring bör man ställa sig frågan varför en specifik medborgargrupp ska vilja engagera sig, och inte bara anta att de som självmant engagerar sig är de som bör höras.

I fallet med aktivitetsytan kan vi se att platsen är relativt avgränsad och specifik, den riktar sig till en tydlig målgrupp, har en relativt kort planeringstid och finansieringen för färdigställandet är säkrad. Detta är förutsättningar som gynnar ett lokalt engagemang.  I andra planeringsprocesser kan den tänkta fysiska förändringen vara mycket mera osäker, målgruppen vara bredare och det geografiska området mer diffust. Något vi lärt oss i planeringsprocessen kring aktivitetsytan är att resonera kring hur berörda medborgarna verkligen är och vilket engagemang man därför kan förvänta sig. Istället för att genomföra dialogprocesser på löpande band i alla projekt för en bred målgrupp blir det viktigt att inse att en riktad process kan generera ett djupare engagemang och skapa mervärden, men kräver också en hel del resurser.

RRM_5

Den röda mattan rullas fram

Aktivitetsytan Rosens röda matta är idag klar. Delaktighetsprocesserna har resulterat i en speciell design av platsen. Dansgolv, generösa sittplatser, en stor scen för uppträdanden och inbyggd blutetoothstyrd musikutrustning är komponenter som fått ta plats, medan bollsportplanerna fått träda tillbaka.  Det som från början såg ut att bli en typisk multisportplats har med hjälp av en målgruppsfokuserad dialogprocess resulterat i en annan gestaltning, i en bred diskussion om jämställd stadsplanering och i ett lokalt engagemang som fått ringar på vattnet.

Invigningen av Rosens Röda Matta genomfördes i september. Tjejerna som var sexton-sjutton år när de första gången kom i kontakt med platsen är nu de som ligger bakom invigningen och driften av den nya ytan. De har gått vidare både som grupp och som individer och byggt upp nya forum för såväl deras egna som för andra ungdomars engagemang och platstagande.  Det är också dessa tjejer som står bakom den allra sista pusselbiten på platsen, nämligen ett stort citat i betong. Texten Dansa Pausa, från refrängen av poplåten från sommaren då tjejgruppen först anställdes, pryder nu ytan.  Citatet är en symbol för platsens nya användningsområde där tjejerna uppmanar dig att dansa, ta plats och vara aktiv, eller att umgås, hänga och helt enkelt pausa.

På de färgglada betongbokstäverna finns idag en plakett med namnen Amine, Rahime, Vlora och Balqis som upphovskvinnorna bakom installationen. Citat är ett komplement till det som inledde denna artikel och Zlatan behöver inte längre känna sig ensam i sin roll som förebild för Rosengårds unga.

Under 2013 och 2014 görs uppföljningar kring platsens användande. Följ det fortsatta arbetet på www.malmo.se/rosensrodamatta eller på instagram med #rosensrödamatta. En fördjupad artikel om processen kommer att publiceras i en Arkus skrif  2014.

RRM_6

Foto: Moa Björnson


Vinnare av Europan 12 Adaptable city

FFS Planeringsblogg har ett flertal gånger uppmärksammat den europeiska tävlingen för unga arkitekter Europan. I samband med uppstarten av årets tävling så skrev vi följande blogginlägg, läs mer här. Vi presenterade vinnarna av Europan 11 i ett blogginlägg som går att läsa här. Igår har vinnarna av Europan 12 utsetts, se nedan, och prisutdelning blir i Göteborg den 20 januari.

Bakgrund till Europan

Europan är en sammanslutning av företrädare för arkitekt- och byggbranschen i för närvarande 16 europeiska länder, med uppgift att arrangera arkitekttävlingar för unga arkitekter under 40 år. Initiativet kommer ursprungligen från Frankrike men har sedan 1988 utvidgats till en europeisk tävling, och har nu utvecklats till världens största återkommande arkitekttävling. En länk till Europans webbsida finns här, och en länk till deras svenska Europan webbsida här. Europan Sverige drivs genom Unit Arkitektur AB på uppdrag av Sveriges Arkitekter.

undefined

Europans syfte

Europan är både en tävling om idéer och om konkreta problem på faktiska platser, både en plantävling och en arkitekttävling. Europan söker nya idéer inom stadsbyggande och arkitektur och ger därmed unga arkitekter möjligheter till uppdrag och en chans att lansera sina idéer på ett internationellt plan. Många av de arkitekter som haft framgångar i Europan har senare också kunnat etablera sig med egen verksamhet.

Europan ger också de deltagande städerna möjlighet att få specifika stadsbyggnadsproblem belysta på en europeisk nivå. Även om arkitekttävlingen och dess resultat är Europans huvudidé och största attraktionskraft, så är också de internationella kontakterna och det kunskapsutbyte som dessa ger upphov till väl så viktiga för organisationens grundtankar.

Genom att tävlingen är återkommande och genom de väl dokumenterade tävlingsresultaten kan man också jämföra tendenser och inriktning över tiden och i olika europeiska länder. Detta material utgör en unik sammanställning av nutida stadsutveckling och arkitektur och är därför ett viktigt underlag för forskning och utveckling inom dessa områden.

Europan

Logga i samband med uppstart av Europan 12

Europan 12: Adaptable city
I årets omgång av Europan har Sverige haft fler områden och bidrag än någonsin. Fem svenska kommuner har deltagit i tävlingen och sammanlagt 145 tävlingsbidrag har kommit in. Här är årets vinnare:

  • Höganäs: Twin Phenomena. Arkitekter: Enrique Arenas (ES), Luis Basabe (ES) och Luis Palacio (ES): Länk till vinnarmaterial här.
  • Kalmar: Protection, Density and Complexity. Arkitekter: Verónica Sánchez Carrera (ES), Julia Font Moreno (ES), Beatriz Sendin Jimenez (ES) och Indalecio Battles Abad (ES). Länk till vinnarmaterial här.
  • Haninge: Parklife. Arkitekter: Christian Scott Rasmusson (SE) och Johan Källander (SE). Länk till vinnarmaterial här.
  • Hammarö: Paths. Arkitekter: Federico Colella (IT) och Hugo Vargas (MX). Länk till vinnarmaterial här.
  • Kristinehamn: Responsive System: Arkitekter: Mario Benedetto Assisi  (IT), Irene Toselli (IT), Valentina Milani (IT), Giulia Pozzi (IT) och Giuseppe Crispino (IT). Länk till vinnarmaterial här.

– Samhället förändras snabbare än någonsin och många kommuner är i behov av planeringsidéer som är flexibla över tid, processer istället för form. Många av de prisbelönta förslagen kan anpassa sig till framtida förändring, säger Mikael Frej på det Svenska Europansekretariatet.