Stadsbyggnadsdialogen – Del 16 – Sammanfattning: Tvärsektoriellt arbetssätt

Detta blogginlägg är en del i en sammanhållen serie blogginlägg som redovisar kunskap som framkommit inom nätverket Stadsbyggnadsdialogen. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har varit med och hjälpt till och dokumenterat nätverkets aktiviteter och hjälper nu till med att sprida erfarenheterna på olika sätt. Läs mer om bakgrund, syfte och vilka som ingått i nätverket Stadsbyggnadsdialogen i det inledande blogginlägget här. Där framgår också hur vi lagt upp denna serie om totalt 19 stycken blogginlägg.    

Blogginlägg 13-16 redovisar nätverkets sammanfattning av olika iakktagelser kring medborgardialoger. I detta inlägg om behovet av ett tvärsektoriellt arbetssätt.

Tvärsektoriellt arbetssätt

Hållbar stadsutveckling kräver samverkan över sektorsgränserna redan i tidiga skeden. Idag saknar de flesta kommuner en sådan integrerad, tvärsektoriell samverkan och en systematiserad och strukturerad kunskapsdelning inom kommunernas olika förvaltningar är många gånger bristfällig. Kommunala förvaltningar som till exempel socialförvaltningen och skolförvaltningen har en dialog med medborgarna som inte direkt rör stadens utveckling men som ändå kan ge viktig kunskap om medborgarnas behov och önskemål. Diskussionen om tvärsektoriellt arbetssätt kopplar till övergripande frågor om ledarskap, strategier, struktur och organisation och om det politiska ansvaret när en fråga utvecklats till dialog hos fackförvaltningarna, såsom tidigare tagits upp i avsnittet om rollfördelningen politiker och tjänstemän.

Exempel på att intern kunskapsdelning och dialog mellan de egna tjänstemännen på olika förvaltningar är viktig visar följande exempel. Som förberedelse inför ett nytt utvecklingsprojekt i Rosengård i Malmö träffades tjänstemännen vid de berörda förvaltningarna under ett år för att diskutera projektet. Det visade sig inledningsvis att de olika förvaltningarna förde ut olika budskap parallellt. Samtalen ledde till att tjänstemännen formade en gemensam bild och ett gemensamt budskap. Exemplen visar också vikten av att förtydliga innebörden och genomförandet av dialog med medborgarna. Ett annat exempel där man har tydliggjort detta är i Göteborg där verksamheten S2020 har lett till en ökad samverkan om stadsutveckling över förvaltningsgränserna. Ett tiotal stadsdelar i Göteborg har också fått en förtydligad roll i samhällsplaneringen. De ska systematisera sina sociala och lokala erfarenheter utifrån sina verksamheter och befolkningsansvaret. Denna kunskap ska utgöra underlag i samhälls- och stadsutvecklingsprocesserna i staden. Stadsdelsnämnderna har i sin nya roll möjlighet att hålla en kontinuitet i dialogerna med stadens invånare, koppla detta till andra projekt och processer som pågår samt initiera utökade medborgardialoger vid behov.

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s