Stadsbyggnadsdialogen – Del 13 – Sammanfattning: Vikten av tidig och kontinuerlig dialog

 Detta blogginlägg är en del i en sammanhållen serie blogginlägg som redovisar kunskap som framkommit inom nätverket Stadsbyggnadsdialogen. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har varit med och hjälpt till och dokumenterat nätverkets aktiviteter och hjälper nu till med att sprida erfarenheterna på olika sätt. Läs mer om bakgrund, syfte och vilka som ingått i nätverket Stadsbyggnadsdialogen i det inledande blogginlägget här. Där framgår också hur vi lagt upp denna serie om totalt 19 stycken blogginlägg.    

Blogginlägg 13-16 redovisar nätverkets sammanfattning av olika iakktagelser kring medborgardialoger. I detta inlägg:
– Delaktighet är avgörande för sociál hållbarhet
– Vikten av tidig och kontinuerlig dialogprocess

Delaktighet är avgörande för social hållbarhet

Delaktighet är en viktig nyckel till hållbar stadsutveckling och även en grundläggande förutsättning för god hälsa. Det gäller barn lika fullt som vuxna. Frågor om delaktighet, representativitet, planerarens och politikers olika roller, form och genomförande av dialoger har varit ständigt närvarande i nätverkets diskussioner. Genom att ta del av forskning från olika ämnesområden, utbyta erfarenheter, diskutera och lära av varandra har insikten om delaktighetens och dialogens betydelse för stadens utveckling ökat. Samhället står inför stora påfrestningar, där städer och urbana regioner får en förändrad roll i den framtida globala politiska ekonomin. Vi vet att mänskliga möten, ökad kunskap, förståelse för sammanhangen och delaktighet bidrar till att bygga trygghet och tillit, två begrepp som är centrala för att utveckla social hållbarhet. Samtalen och dialogen med olika aktörer om staden bygger kunskap och skapar kontakter. Med vilken kvalitet och hur samtalen förs blir avgörande för både människorna, staden och dess omgivning. Ytterst handlar samtalen om stadens överlevnad men också om dess samspel med sin omgivning.

Vikten av tidig och kontinuerlig dialogprocess

Nätverket för stadsbyggnadsdialogen skapades som ett svar på kommunernas behov att systematisera erfarenheter av medborgardialoger och dialogarbete samt lära mer om tidiga och kontinuerliga dialogprocesser.

En dialog är beroende av tidigare och kommande dialoginsatser. För politiker och planerare är det lätt att avgränsa kommunikationen med medborgarna inom ramen för ett visst projekt, men det är svårare för medborgare att förstå var en process slutar och en annan börjar. Därför kan samtalen eller en dialog aldrig ses som en avgränsad händelse, utan processen har i praktiken påbörjats tidigare och fortsätter efter att själva dialogprojektet avslutats. Nätverksgruppen konstaterade att de inte hade tillräcklig erfarenhet av kontinuerlig dialog och efterlyste mer forskning om detta. Frågor som ställdes var bland annat: Hur kan man organisera kontinuerliga dialoger när mycket av arbetet i förvaltningar idag sker i projektform? Är det staden/kommunen eller enbart stadsbyggnadskontoret som ska ansvara för dialogerna? Vilka resurser och vilken organisation behövs?

För att dialoger ska bidra till social hållbarhet behöver det finnas arenor, fysiska eller digitala, där en kontinuerlig dialog om stadens då-, nu- och framtid kan ske. Nätverket kom fram till att det är värdefullt med publika arenor för en sådan dialog, som till exempel Kulturhuset i Stockholm. En kontinuerlig dialog kan också underlätta diskussionen om mer detaljerade stadsplaner, då den bidrar till en större förståelse bland allmänheten för stadens övergripande utveckling.

Medborgarna kan också ha behov av att föra ett samtal om stadens utveckling utan att ha konkreta förslag om förändringar som grund. Föreningar för stadsodling och kulturföreningar är exempel på organisationer som kan bidra till att förstärka en kontinuerlig dialog om stadens utveckling.

Ett viktigt fora för den tidiga och kontinuerliga dialogen om staden är media. Mediarelationer kan ses som en del av att skapa ett dialogarbete. Media har en viktig roll när det gäller att väcka debatt, initiera diskussion och skapa dialog, Kommunerna bör bli bättre på att vara proaktiva och intressera media med diskussioner om stadsutvecklingsfrågor, vilket kan bidra till att fler medborgare nås och engageras. Genom att själva initiera samtal kan man också förhindra att diskussioner bara kommer upp i media när kommuner är motarbetade i olika stadsfrågor. En viktig fråga är dock att tydliggöra vem som ska synas i media – politiker eller tjänstemän? Oftast är det politikerna som har kontakten med media. Samtidigt är det viktigt att ge en helhetsbild av kunskapsunderlaget och bidra till en konstruktiv debatt, och då har tjänstemännen en viktig roll.

Annonser

One Comment on “Stadsbyggnadsdialogen – Del 13 – Sammanfattning: Vikten av tidig och kontinuerlig dialog”

  1. Karla Velasquez skriver:

    Malmökommissionen har haft kontinuerlig dialog med representanter från civilsamhället, både från idrottsrörelsen, kulturverksamheter och från andra organisationer.


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s