Stadsbyggnadsdialogen – Del 11 – Forskarperspektiv – Mats Brusman

Detta blogginlägg är en del i en sammanhållen serie blogginlägg som redovisar kunskap som framkommit inom nätverket Stadsbyggnadsdialogen. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har varit med och hjälpt till och dokumenterat nätverkets aktiviteter och hjälper nu till med att sprida erfarenheterna på olika sätt. Läs mer om bakgrund, syfte och vilka som ingått i nätverket Stadsbyggnadsdialogen i det inledande blogginlägget här. Där framgår också hur vi lagt upp denna serie om totalt 19 stycken blogginlägg.    

Blogginlägg 8-12 redovisar olika forskares perspektiv på medborgardialoger. Dokumentationen i detta inlägg baserars på en presentation av Mats Brusman, forskare inom tema kultur/samhälle på Linköpings Universitet. Mats Brusman deltog i ett nätverksmöte i Linköping den 14 mars 2012.

Stadsrum 3.0 – nya sätt att använda staden kräver ny dialog

Mats Brusman forskar om kulturens olika roller i relation till stadsutveckling, t.ex. kulturella aspekter på hur platser blir till och vad det är som formar stadsrummet. Enligt Brusman är vi på väg mot en ny betydelsefas för kulturen, som av kulturekonomen Pier Luigi Sacco benämns som Culture 3.0. Det innebär en explosion av kulturproducenter samtidigt som gränsen mellan konsumtion och produktion löses upp. Internet är ett exempel där teknologin möjliggör växlingar mellan konsumtion och egen kulturproduktion. Formerna för olika kulturella uttryck blandas, liksom distributionssätten och de kategorier som tidigare strukturerat kulturvärlden och vår kulturförståelse löses upp. Idag är det till exempel svårt att se vad gränserna för bildkonst, scenkonst och rörlig bild går. Detta nya förhållningssätt till kulturen påverkar också det fysiska (stads)rummet i termer av deltagande. Brusman beskriver hur synen på stadsrummet har förändrats:

Stadsrum 1.0 – en idealbild av ett stadsrum i linje med ”agora”– en mötesplats för medborgarna som utgör en territoriell lokal grund för den demokratiska utvecklingen.

Stadsrum 2.0 – det funktionella stadsrummet – plats för handel, transporter och service. Kronologisk kulmen från funktionalismen till det sena 1900-talets kommersialisering av stadsrummet där medborgaren förvandlas till konsument av varor, service och kultur.

Stadsrum 3.0 – är det diffusa stadsrum där dessa aspekter mixas. Människor som rör sig i staden är såväl konsumenter som producenter av rummet. I stadsrum 3.0 bygger tolkningen av platsen i större utsträckning på mötet mellan lokala och globala företeelser, och det sker därmed en ”glokalisering” av platsen. Idéer om rummet formas globalt (med hjälp exempelvis kommunikationsteknologi och sociala medier) och avsätts i lokala kulturella handlingar. Ett exempel är när dansgruppen Bounce som en hyllning till Michael Jackson gjorde så kallade ”flash mobs” på offentliga platser. Dessa spred sig från Sergels torg i Stockholm till Skvallertorget i Norrköping och vidare till Seattle och Bukarest. De spreds via sociala medier. Utmärkande för denna typ av yttringar är att det finns en medvetenhet om att det går att testa nya användningar av det offentliga rummet. Att just Skvallertorget var platsen som användes i Norrköping var inte en tillfällighet. Skvallertorget är en så kallad ”shared space”, där bilar, cyklar och människor samspelar på lika villkor. Ordningsreglerna är medvetet otydliga, vilket gör att alla parter behöver vara mer försiktiga och ta extra hänsyn till varandra. Platsen har blivit hjärtat i det nya Norrköping just för att det finns möjlighet att experimentera med rumsligheten.

Brusman

Mats Brusman

Cultural planning på riktigt

De senaste årtiondena har planerare ofta varit måna om att tänka in det som fanns och finns på platsen när man genomför utvecklingsprojekt. Man har undersökt kulturmiljön, haft samrådsmöten och gjort intervjuer med berörda personer. Men ofta missar man att ta med samrådsmöten och gjort intervjuer med berörda personer. Men ofta missar man att ta med personer som har en mindre påtaglig relation till platsen. En metod och ett perspektiv som många kommuner använder sig av är Cultural Planning. I dagsläge tillämpas det dock inte fullt ut. Utgångspunkten för Cultural Planning är att utgå från kulturen som ett perspektiv. Kultur handlar här inte om ett värde som adderas utan som grunden för stadsbyggnad. Det som ofta händer i kommunala projekt är att man ”kryddar” med estetik, i form av street art eller liknande. Om man ser på begreppet kultur ur en vidare bemärkelse så handlar det om stadskultur, idén om urbant liv. När vi pratar om Cultural Planning är det ett sådant kulturbegrepp det handlar om, ett begrepp om hur vi lever våra liv. Kommuner behöver bli bättre på att ta in den glokala dimensionen och inse att en plats är mångfasetterad. Man behöver hitta metoder för att fånga in ett bredare underlag och lyfta fram olika människors berättelser. Viktigt är också att fråga sig vilka som inte befinner sig på platsen och varför.

Ett exempel är Strömsholmen i Norrköping som under århundrade varit en allmänning och en plats för nöjesliv med restauranger och barer. Men under senare tid var det ingen kommersiell verksamhet på platsen. Istället blev den en förvildad parkmark. Platsen började nu användas av bland andra Iranska föreningen för deras årliga Eldfest, vilket har blivit en del av Norrköpings identitet. Men när kommunen bestämde sig för att utveckla platsen tog man inte in hur platsen användes idag utan såg istället till den historiska användningen, och det blev en fråga om huruvida det skulle byggas restauranger eller bostäder. Man missade då att fånga in hur platsens betydelse och användning hade förändrats.

Målet med utvecklingsprojekt är ofta att skapa levande platser som är tillåtande och demokratiska arenor. Samtidigt eftersträvas något planerat. Det finns en svårighet i detta då det är i kaoset som utvecklingspotentialen finns. Men hur planerar man för det? Den stora utmaningen ligger i hur man skapar ett ordnat kaos.

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s