Stadsbyggnadsdialogen – Del 7 – Kommunala erfarenheter: Umeå

Detta blogginlägg är en del i en sammanhållen serie blogginlägg som redovisar kunskap som framkommit inom nätverket Stadsbyggnadsdialogen. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har varit med och hjälpt till och dokumenterat nätverkets aktiviteter och hjälper nu till med att sprida erfarenheterna på olika sätt. Läs mer om bakgrund, syfte och vilka som ingått i nätverket Stadsbyggnadsdialogen i det inledande blogginlägget här. Där framgår också hur vi lagt upp denna serie om totalt 19 stycken blogginlägg.    

Blogginlägg 2-7 redovisar kommunala erfarenheter. Detta redovisades i Umeå vid Stadsbyggnadsdialogens nätverksträff den 28 oktober 2011. Dokumentationen baserars dels på en presentation av Ida Östensson, Crossing boarders och Hanna Nyberg, ungdomsombud Umeå kommun dels på en presentation av  gatuchef  Karin Isaksson, Umeå kommun.

Drömmen om en skatepark

Under en skatefestival som skateföreningen i Umeå ordnande väcktes drömmen om en skatepark. Föreningen kontaktade kommunen och berättade om sina idéer. Kommunen ordnande en så kallad tyckardialog bestående av ett frågeformulär med öppna frågor för att undersöka behovet av en park. 800 ungdomar deltog. Av dessa svarade en fjärdedel att de ville ha en skatepark. Förutom tyckardialogen fanns en Facebooksida som man bland annat använde för att bjuda in till ett fysiskt möte. Kommunen tog beslut om att en designgrupp skulle skapas. Alla unga som var intresserade fick anmäla intresse för att delta. En grupp med tio representanter för olika skateåkare – bland annat skateboard, inlines, BMX – bildades. Visionen var att skapa en park utifrån alla skateåkares behov. Efter önskemål från gruppen involverades en proffsdesigner, New Line, i projektet. Designgruppen tog fram skisser som sedan presenterades på umeaskatepark.bloggsida.se som ett visionsförslag.

För att utveckla visionen gjordes en omröstning via ”Apberget”, en webbsida döpt efter en torgplats i Umeå. Designgruppen bjöd in till visionsträffar med elev- och ungdomsrådet samt snowboard-, streetbasket- och parkourgrupper. Visionen lades fram för kulturnämnden i Umeå som tog ett beslut om att avsätta elva miljoner kronor för genomförandet. Ett stormöte organiserades dit allmänheten bjöds in för att konkretisera visionen. Träffarna med designgruppen pågick tills parken var färdigställd och även en tid efteråt, för att ta reda på om parken uppfyllde den uppsatta visionen.

IMAG0052

Umeå har på stadshustorget valt att placera en byggnad som kan användas för olika medborgardialoger. Byggnaden är också en del av kulturhuvudstadssatsningen år 2014.

Dialog i mindre projekt

Ambitiösa medborgardialoger bedrivs ofta i projektform, men det är svårt att orka med samma ambitiösa dialog till vardags och i de små projekten. Det finns inga formella krav kring dialog när det gäller park och gata, men kommunerna vill ändå ge medborgarna chansen att tycka till. Hur kan man effektivisera denna process, så att medborgarna ändå känner att de kan få vara med och påverka?

I samband med att Hagaparken i Umeå skulle utvecklas satte kommunen upp skyltar i parken om att det pågick en dialog kring förändringen av platsen. Skyltarna hänvisade till Umeå kommuns webbplats där man kunde lämna synpunkter. På webben fanns ett enkelt verktyg där invånarna kunde skriva synpunkter och besvara en enkät. Det fanns en rullgardin för att gruppera synpunkter, men det var också möjligt att skriva fritext. Det här var ett försök från kommunens sida som man nu utvecklar.

Reflektion och lärande från exemplen i Umeå

Processen och utvecklingen av en ny skatepark i Umeå blev väldigt lyckad. Lärdomar från processen är att det är bra med en ung projektledare om man vill nå en ung målgrupp. Man bör också arbeta brett och arrangera både fysiska träffar och nätdialoger. Genom att ha olika former för samtal och arbeta med olika målgrupper (föreningar, fritidsgårdar, särskilt inbjudna) så når man även de som inte själva söker upp forumen. Det är också viktigt att skapa möten mellan unga och makthavare där de unga berättar med egna ord. För att behålla förtroendet är det viktigt att hålla ungdomarna uppdaterade om allt och vara ärlig med hur processen går.

I exemplet Hagaparken fick kommunen inte in så många förslag via webbsidan som de hade hoppats på. En orsak till detta kan vara att dialogen kom igång relativt sent i processen och att invånare kan ha upplevt att det fanns liten möjlighet att påverka. Kommunen tror dock fortfarande på modellen och är medvetna om att det behövs nya och effektiva former för dialog i vardagsprojekt.

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s