Stadsbyggnadsdialogen – Del 6 – Kommunala erfarenheter: Stockholm

Detta blogginlägg är en del i en sammanhållen serie blogginlägg som redovisar kunskap som framkommit inom nätverket Stadsbyggnadsdialogen. Föreningen för samhällsplanering (FFS) har varit med och hjälpt till och dokumenterat nätverkets aktiviteter och hjälper nu till med att sprida erfarenheterna på olika sätt. Läs mer om bakgrund, syfte och vilka som ingått i nätverket Stadsbyggnadsdialogen i det inledande blogginlägget här. Där framgår också hur vi lagt upp denna serie om totalt 19 stycken blogginlägg.    

Blogginlägg 2-7 redovisar kommunala erfarenheter. Detta redovisades i Malmö vid Stadsbyggnadsdialogens nätverksträff den 23 september 2011. Dokumentationen baserars dels på en presentation av  stadsbyggnadsstrategen Niklas Svensson dels på en presentation av arkitekt Max Goldstein, bägge vid Stockholms Stadsbyggnadskontor.

En ny översiktsplan

Tidigt i arbetet med Stockholms stads översiktsplan insåg staden behovet av att ta fram en kommunikationsplan. Gullers grupp anlitades som stöd i detta arbete. I den kommunikationsplan som presenterades våren 2008 fanns fyra mål:

  • Äkta dialog – Stockholmsdebatt
  • Förstå valen som görs i översiktsplanen
  • Förstå överväganden
  • Stadsbyggnadskontoret ska känna dialogen som värdefull för planeringsarbetet

En viktig punkt var att hitta rätt faser och timing när information och kommunikation ska ske. I arbetet med översiktsplanen gjordes ett tydligt markerat startskott med en invigning på kulturhuset i Stockholm. Det skapades också en koncentration kring samrådet under begreppet ”framtidsveckorna” då en två veckors centrumturné i Kista, Vällingby, Farsta och Skärholmen resulterade i många spännande samtal. Det kunde senare konstateras att det fanns en tydlig koppling mellan denna turné och antalet privatpersoner som yttrade sig över samrådsförslaget.

Inställningen i arbetet med översiktsplanen var att aldrig säga nej till om någon aktör, organisation eller nätverk bjöd in till ett samtal. Under parollen: ”Ring så kommer vi!” deltog tjänstemännen i många samtal med olika organisationer. Hela arbetet med utvecklingen av översiktsplanen kändes mycket bra. Så bra så att kommentaren: ”Det känns för bra!” ledde till en intern diskussion kring kommunikationsarbetet där man ställde sig frågor som: Fokuserar vi verkligen på rätt saker? Har vi ställt de rätta frågorna? Har vi haft en genuin dialog? Har vi missat några grupper? Efter rannsakningen koncentrerade man sig på utökade samtal med ett 70-tal ungdomar och på workshops med ett 30-tal vd:ar inom bygg- fastighetsbranschen.

I slutskedet blev det en ökad grad av politisk diskussion och dialog. Stockholms stadsbyggnadsråd Kristina Alvedal skrev flera debattartiklar. För första gången var ordet ”översiktsplan” uppe på Svenska Dagbladets debattsida.

FFS Sthlm_Ark_Bild_1

I det efterföljande arbetet till Översiktsplanen för Stockholms stad håller ett arkitekturprogram på att tas fram. Inom ramen för detta programarabete gjordes sommaren 2010 en utställning i Kulturhuset som inbjöd till tidig dialog.

Hornsbruksgatan

På Hornsbruksgatan på Södermalm i Stockholm fanns det en vilja att bygga om en tunnelbanebyggnad, samt att komplettera med bebyggelse i kanten av en park. En så kallad charette under namnet ”Community Planning Weekend” genomfördes under en helg. Utgångspunkten för medborgardialogen var en uppritad box där den nya bebyggelsen skulle inrymmas. Boxen hade avgränsats i det start-PM som hanterades politiskt innan själva dialogen. Däremot så deltog inte politiker i själva genomförandet av medborgardialogen. Alla boende och verksamma i området bjöds in och ca 150 personer deltog, dock var inte alla med hela tiden.

Hornsbruksgatan

Illustration över den sk ”boxen”, hämtat från Stockholm stads markanvisning.

Många gav alltså mycket av sin egen tid. Upplägget var att beskriva existerande kvaliteter, problem och utmaningar och ge förslag på utveckling.

Några dagar senare presenterades ett visionsförslag som arbetats fram av ett arkitektteam baserat på helgens dialogarbete. Många av de medverkande var positiva till upplägget och genomförandet, men mindre glada när de fick se visionsförslaget. En del uppfattade att de hade använts för att sälja in nya bostäder i parken.

Här en länk till arbetet för mer information.

Reflektion och lärande från exemplen i Stockholm

En viktig framgångsfaktor vid framtagandet av Stockholms nya översiktsplan var att synkronisera arbetsprocessen för framtagandet av innehållet i översiktsplanen synkroniserades med informations- och kommunikationsprocessen. Den strategiska kommunikationsplanen underlättade arbetet med översiktsplanearbetet.

I arbetet med Hornsbruksgatan väcktes flera frågor kring upplägg och genomförandet i efterhand. En fråga var om det var rätt att använda Charette-metodiken i detta relativt begränsade område. Många ifrågasatte om det skulle byggas, medan processen handlat om hur det skulle byggas. De konsulter som höll i upplägget och styrde diskussionerna pratade engelska, vilket uteslöt vissa deltagare och innebar att diskussionerna tappade i nivå och nyans jämfört med när diskussionerna de hölls på svenska. De blev också mycket diskussion om själva boxen. En reflektion var att boxen kom in för tidigt, innan man hade tagit fram om en gemensam vision och berättelse om platsen.

En intressant notering är att det också i samband med genomförandet av denna ”Community planning weekend” skapades nätverk som tidigare inte fanns mellan boende kring denna sakfråga. Vissa av dessa fortsatte sedan att agera tillsammans senare i processen.

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s