FFS nyårslöften för år 2013

Föreningen för samhällsplanering (FFS) nyårslöften för år 2013 framgår nedan. Hjälp till att uppfylla dessa löften genom att fortsätta vara medlem eller bli medlem i FFS.  Gott nytt år!

Tidskriften PLAN – sex stycken nya nummer

Utgivning av sex nummmer, två enkelnummer och två dubbelnummer, av vår tidsskrift PLAN. Årets teman bla Smarta städer i nr 2/3. Utgivning med manus- och annonsstopp syns nedan och här kommer du i kontakt med PLAN:s redaktion.

Nummer Utgivning Manusstopp Annonsbokning
1 Vecka 13 18 januari 8 mars
2-3 Vecka 25 12 april 3 juni
4 Vecka 42 9 augusti 1 oktober
5-6 Vecka 51 14 oktober 30 november

plan2011-56

Utgivning av engelsk bok om svensk samhällsplanering 

Som vi tidigare berättat om här är det klart att vi under 2013 kommer att ge ut en bok på engelska om svensk samhällsplanering. FFS har tídigare gjort detta, senast år 2001, men den utgåvan är slutsåld sedan länge. FFS medlemmar kommer att erbjudas köpa boken i samband med inbetalningen av medlemsavgiften 2013 till extra förmånligt pris. Övriga kan också beställa boken här, fram till den 31/1 till specialpris.

ffs-bok-2012

Fortsatt utveckling av FFS digitala infromationslokaler

Vi lovar att under 2013 fortsätta vår påbörjade utveckling av våra digitala informationskanaler. Det innebär fortsatt prioritering av vår
– webbsida, www.planering.org,
– blogg, planeringsbloggen.wordpress.com
– facebooksida www.facebook.com/planering
– elektroniska nyhetsbrev e-PLAN

Inriktningen på utveckling kommer framförallt ligga på att utveckla dels vår webb dels vårt nyhetsbrev e-PLAN, i övrigt handlar det om konsolidering av upparbetad publiceringstakt.

Fortsätta arrangera lokala seminarier, mötesplatser och snick-snack

Det var länge sedan vi lyckades genomföra så många lokala seminarier, mötesplatser och snick-snack som vi gjorde år 2012. Ambitionen blir därför att konsolidera denna höga nivå under år 2013 men också att försöka arrangera fler mötesplatser i nya städer för att på så sätt uppmärksamma fler på FFS verksamhet.

Introducering av en ny sammanhållande grafisk profil 

Vi har under senare år arbetat med att tydligare koppla samman våra olika aktiviteter, PLAN-Mötesplatser-Digitala kanaler. Under år 2013 är det dags att ta ytterligare ett steg genom att etablera en ny sammanhållen grafisk profil för FFS. Styrelsen har arbetat med att utveckla en sådan profil under 2012 och den kommer under 2013 att införas.

Aktiviteter för att säkerställa FFS ekonomi

Trots mer och bättre verksamhet så fortsätter FFS att tappa medlemmar. Det visar sig att en bra verksamhet inte räcker till för att rekrytera nya medlemmar, utan vi måste också göra mer riktade aktiviteter som exempelvis:
1. Medlemsrekrytering av fler FFS-medlemmar, enskilda medlemmar
2. Rekrytering av fler FFS-medlemmar, organisation samt fler som väljer att vara  FFS-partner
3. Rekrytering av fler aktiva medlemmar i föreningens verksamhet. Vi är en ideell förening där stora som små insatser välkomnas. Insatserna kommer i hög grad även fortsättningsvis inte kunna ekonomiskt ge någon ersättning utan ersättningen är möten och kunskapsutbyte med andra planerare.

Gott nytt år!

Med detta inlägg tackar vi för i år och önskar er alla ett gott nytt år.

Annonser

FFS summerar år 2012

Föreningen för samhällsplanering (FFS) summering av år 2012:

– Utgivning av sex nummmer, två enkelnummer och två dubbelnummer, av vår tidsskrift PLAN med totalt 250 sidor. Årets teman var: Gestaltning, Planeringsprocesser, Visioner, Handel/Transporter och Äldres livsmiljöer.

– Totalt 25 stycken lokala träffar, över hela landet, i form av seminarier, mötesplatser, snick-snack mm.

– En översyn och uppdatering av vår webbsida, www.planering.org, samt cirka ett nytt blogginlägg per vecka och mellan 3-7 stycken facebookinlägg per vecka. Utvecklande av och påbörjat utgivningen av ett nytt elektroniskt nyhetsbrev e-PLAN.


FFS önskar er God Jul!

Föreningen för samhällsplanering önskar er alla en god jul!

ffs_godjul


FFS önskelista till tomten

Föreningen för samhällsplanerings (FFS) önskelista till tomten:
1. Fler FFS-medlemmar, enskilda medlemmar:
2. Fler FFS-medllemar/PLAN-prenumeranter, organisation/företag
3. Fler aktiva medlemmar

1. Fler FFS-medlemmar, enskilda medlemmar

Är du inte medlem?, Bli det här! Då får du tidskriften PLAN hemskickad, elektroniska nyhetsbrevet e-PLAN i din inkorg tillsammans med inbjudningar till mötesplatser/snick-snack mm. År 2013 kommer du också få FFS nya bok om svensk samhällsplanering på engelska, till ett särskilt förmånligt pris.  

2. Fler FFS-medllemar/PLAN-prenumeranter, organisation/företag

Se till att din arbetsplats stöttar FFS genom att vara FFS-partner eller prenumerera på tiskriften PLAN. 

3. Fler aktiva medlemmar

Stora som små insatser för FFS välkomnas: skriv en artikel till PLAN, hjälp till med facebooksidan/planeringsbloggen, ingå i en styrelse (kontakta lokal eller nationell valberedning), se till att jobbanonnser för blivande arbetskollegor också läggs ut via FFS webb, köp in FFS kommande presentbok om svensk samhällsplanering på engelska till din arbetsplats så den kan användas som present i samband med utländska besök.
All information hittar du på FFS webb.


PLAN:s diskussionsartikel nr 5-6 år 2012 ”Bättre planering för en åldrande befolkning”

Föreningen för samhällspanering (FFS) ger ut tidsskriften PLAN fyra gånger per år. Tidsskriften går enbart till de som är medlemmar i FFS. För att öka interaktivteten mellan PLAN och föreningens digitala medier kommer vi att välja ut en artikel per nummer som även kommer att publiceras här. Det möjliggör en snabbare diskussion än vad fallet varit tidigare. Diskussionen är också självklart öppen för de som inte är medlemmar. Förhoppningen är också att publiceringen av en artikel per nummer kommer att väcka intresse av att bli medlem i FFS för de som ännu inte är det och på så sätt kunna ta del av alla de intressanta artiklar som publiceras i PLAN.

Vi väljer att denna gång, PLAN nr 5/6 år 2012, att presentera artikeln ””Bättre planering för en åldrande befolkning” av Curt Persson, orförande i Pensionärernas Riksorganisation (PRO).

Bättre planering för en åldrande befolkning

Äldres livskvalitet är i hög utsträckning kopplat till boendet och boendemiljön. Att bo på ett sätt som skapar förutsättningar för delaktighet i samhället, ett rikt socialt liv och meningsfulla aktiviteter är därför en mycket angelägen fråga för PRO.

Den stora majoriteten av dem som är 65 år och äldre bor i det vanliga bostadsbeståndet. Över 80 procent av dem som är 80 år och äldre bor kvar i sin ordinarie bostad. Men det säger ingenting om hur boendet är, eller om hur många som verkligen vill bo kvar hemma om det fanns andra bra alternativ anpassade efter äldres behov.

Runt hälften av landets pensionärer bor i hyreshus. Många bor kvar i det hus de flyttade till under 50- och 60-talen. Med stigande ålder ökar andelen som har någon form av rörelsehinder. Det får konsekvenser för boendet. PRO har under de senaste åren genomfört undersökningar för att få reda på hur tillgängligt medlemmarnas boende är[i], vad medlemmarna förväntar sig av sitt boende[ii] samt hur kommunerna planerar för äldres boende[iii]. Dessa undersökningar redovisas nedan.

Brister i befintligt boende

Riksdagen har slagit fast följande mål för bostadspolitiken:

”Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader, i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar.”

Under 2007 genomförde PRO en syneförättning, för att få en bild av hur bostadssituationen ser ut för dem som bor i lägenheter byggda under 40-, 50-, 60- och 70-talen. Sammanlagt genomfördes 393 syneförättningar i 78 kommuner.

Resultatet av denna granskning är mycket nedslående. Riksdagens mål är inte alls uppfyllt. Bostäder som är byggda under den aktuella tiden är inte planerade för människor med olika former av rörelsehinder. Många hus saknar hiss och där det finns är det ofta trappavsatser till hissen. Vissa lägenhetsutrymmen är trånga. Inte minst gäller det toalett och badrum. Trösklar och allt för smala dörrbredder kan göra det svårt att ta sig mellan lägenhetens olika rum. Vidgar vi tillgänglighetsbegreppet till att även omfatta den närliggande miljön och möjligheten att nå olika former av service blir bristerna ännu större. Det är framför allt i det äldre bostadsbeståndet som brister i tillgänglighet är som störst. Men det uppförs också moderna lägenheter som inte är tillgängliga för personer som behöver förflyttningshjälpmedel. Dagens plan- och bygglagstiftning gör det möjligt att bygga lägenheter som inte uppfyller rimliga krav på tillgänglighet. Den bristande tillgängligheten kommer därför inte automatiskt att byggas bort i takt med att andelen bostadshus byggda efter 1970-talet minskar.

Den dåliga tillgängligheten rimmar illa med den politiska ambitionen att äldre människor inte ska tvingas flytta när krafterna tryter och de får behov av insatser från äldreomsorgen. I grunden handlar detta om den enskilda människans valfrihet, om möjligheten att kunna välja sin bostad.

Ansvaret för äldres boende är i stor utsträckning kommunernas. Enligt Socialtjänstlagen ska kommunen verka för att äldre människor får goda bostäder. PROs syneförättning visar dock att det fortfarande är långt kvar innan äldre människor har bostäder anpassade efter deras behov.

Dagligvaruhandel och vårdcentral viktigt för livskvalitet

Det är viktigt att bostaden och närmiljön erbjuder äldre en livsmiljö där det går att känna trygghet, säkerhet, livskvalitet och värdighet hela livet. Men vilka faktorer i boendemiljön främjar ett bra liv? För att få svar på denna fråga genomförde PRO en undersökning Boende och livsmiljö i början av 2012. Postala enkäter skickades till 10 000 medlemmar i sex kommuner: Haparanda, Storuman, Ragunda, Karlstad, Kalmar och Varberg. Svarsfrekvens var ca 50 procent.

Respondenterna fick 14 faktorer att ta ställning till. Listan nedan visar vad som är viktigt för boendemiljön för att kunna bibehålla aktivitet och kvalitet i vardagen när respondenterna rangordnar faktorerna efter en värdeskala mellan 1 och 6.

  1. Närhet till dagligvaruhandel
  2. Närhet till primärvård/vårdcentral
  3. Tillgängliga utemiljöer
  4. Närhet till kommunikationer
  5. Närhet till hälsoinriktad omsorg
  6. Möjlighet att bo kvar i närområdet
  7. Nolltaxa på kollektivtrafiken
  8. Möjlighet till motion
  9. Gemensam tjänst i boendet för bank, IT med mera
  10. Närhet till samhällslokaler

Närhet till dagligvaruhandel värderas högt. Det gäller för såväl kvinnor som män. Det gäller också oberoende av om man är gift, ogift eller änka/änkling. Närhet till dagligvaruhandel rankas högst av dem i åldern upp till och med 79 år.

Tätt efter närhet till dagligvaruhandel följer faktorerna närhet till primärvård/vårdcentral och tillgängliga utemiljöer. Topplistan över vad respondenterna anser som ett absolut krav i boendemiljön visar att placeringarna 1-4 är likadana som när faktorerna listas efter värdeskalan.

Det finns skillnader mellan olika åldersgruppers värderingar. De yngre äldre lägger större vikt vid fler aspekter av boendet än vad de äldre äldre gör. I åldersgruppen 80-99 år anses närhet till primärvård/vårdcentral vara viktigast. Närhet till dagligvaruhandel, tillgängliga utmiljöer och närhet till kommunikationer förlorar också i värde med stigande ålder.

Boende för ett aktivt, hälsosamt och bra äldreliv

Enkäten om boendemiljö och livskvalitet avslutades med en öppen fråga om hur boendemiljön ska vara för ett aktivt, hälsosamt och bra äldreliv.

Många av dem som svarat på den öppna frågan slår fast att möjligheterna till ett självständigt liv är grundläggande. Samhällsplaneringen måste ta större hänsyn till att samhället ska fungera för alla åldrar. Planering av bostäder och boendemiljö ska ha de äldres aktiva deltagande i fokus och hänsyn ska tas till olika livsvillkor. Det är även viktigt att uppmärksamma förändrade prioriteringar som följer med stigande ålder.

Flera lyfter fram frågan om nedläggningar av affärer, service och samlingslokaler. När mataffären försvinner förstärks upplevelsen av att inte längre kunna klara sig själv. I svaren uttrycks många önskemål om aktiviteter och tillägg i boendemiljön som kan tänkas höja värdet i boendet. Det kan till exempel vara körsång, busskurer, bastu, träffpunkt, gympa, trädgård för odling av grönsaker med mera. Många är bekymrade över sin ekonomiska situation och därmed möjligheterna att välja en bra bostad och miljö. Det handlar ofta om låga pensioner och dyra hyror.

Resultatet i undersökningen om boendemiljö och livskvalitet visar att det är hög tid att ta itu med frågan om närhet till dagligvaruhandeln. Äldre vill leva ett oberoende och bra liv så länge som möjligt. Överhuvudtaget uttrycks i undersökningen en vilja att ha rätten att bestämma över sig själv.

PRO tar tempen på boendet

PRO har för andra gången genomfört en granskning av flertalet av landets kommuner. Kartläggningen som kallas Äldrebarometern visar hur det ser ut idag i kommunerna när det gäller äldreomsorg och boende.

PROs medlemmar har fått betygsätta 30 områden utifrån ett gemensamt formulär. Det lägsta betyget var ett och det högsta sex. För varje betyg fanns angivet vilka grunder som skulle gälla för att erhålla de olika betygen. De 30 områdena var i sin tur uppdelade i åtta huvudområden:

  1. Boende-, vanligt boende, särskilt boende och trygghetsboende.
  2. Tillgänglighet till byggnader och miljöer.
  3. Transporter-, kollektivtransporter och färdtjänst.
  4. Gemenskap och fritidsverksamhet.
  5. Medborgerligt deltagande och inflytande.
  6. Åldersdiskriminering.
  7. Information och kommunikation.
  8. Omsorg, vård och service.

När det gäller boendet har PRO granskat tillgängligheten i det befintliga boendet, kommunernas satsningar på att förbättra tillgängligheten, tillgång till trygghetsboende och tillgång till särskilt boende. För att kommunerna ska kunna få betyg fem och sex på den sexgradiga betygskalan har höga krav ställts. För betyget sex ska bland annat kommunens flerfamiljshus med fler än två våningar ha hiss. Något enstaka undantag kan få förekomma. Boendet är det område som generellt får lägst betyg i denna undersökning. Resultaten visar att det inte görs några större satsningar på att göra boendet mer tillgängligt. Det är också anmärkningsvärt att tillgången till trygghetsboenden får ett så lågt betyg. Genomsnittet för boende i Sverige är följande, betygen är ett till sex:

Tillgänglighet befintligt boende              3,04

Satsning öka tillgängligheten                 2,84

Tillgång till trygghetsboende                  2,59

Tillgång till särskilt boende                     3,62

PROs slutsatser

PRO konstarerar att kommunerna måste bli bättre på att planera för den åldrande befolkningens behov. Det behövs allt från säkra trafiklösningar där det går att ta sig fram med rollator eller rullstolar till alternativ för dem som inte är så sjuka att de behöver vård- och omsorgsboende, men vill bo tillsammans med andra. Trygghetsboende eller seniorboende med tillgång till matsal, gemensamhetslokaler och annan service kan vara ett alternativ. Privata alternativ växer fram, men många av dessa har höga insatser eller mycket höga hyror. PRO anser att kommunerna måste bli skyldiga enligt lag att ansvara för att det finns tillgång till lämpligt boende som även äldre med låga inkomster kan flytta till. Äldre behöver ha närhet till dagligvaruhandel, apotek, vård- och omsorg i närmiljön för att kunna fungera i vardagen. Därför måste det byggas fler hyresrätter för äldre i centrala lägen. För detta krävs förstärkt lagstiftning och statliga stimulansmedel.

PROs kongress 2012 fattade beslut om att ta fram ett boendeprogram för äldre. Boende är inte enbart en fråga om anpassade badrum eller bredden på dörröppningar. Det handlar om stadsbilden och miljön, möjlighet till utevistelse, närhet till service och kommunikationer, social gemenskap i gemensamhetslokaler och restauranger. Det kräver angreppssätt från flera olika kunskapsområden; samhällsplanering, arkitektur, byggande, framtidsforskning, äldrekompetens med flera. PROs boendeprogram presenteras under hösten 2013.

Curt Persson


[i] Syneförrättning av bostäder från 1940-, 50- och 60-talen, PRO 2007.

[ii] Boende och livsmiljö, PRO 2012.

[iii] Äldrebarometern 2012, PRO 2012.


PLAN nr 5-6 år 2012 är på ingång

Föreningen för Samhällsplanering (FFS) tidskrift PLAN nr 5-6 år 2012 är på ingång, och kommer att distribueras till alla medlemmar denna vecka. Temat för detta nummer är “Handel&Transporter” samt ”Äldre”. Är ni inte medlemmar i FFS och vill läsa detta nummer se då till att bli medlem genom att klicka här.  Ni kommer då också få PLAN nr 1 , 2/3 samt 4 2012 hemskickade till er.

plan2012-5-6-omslag

Innehållet i  PLAN nr 5-6

Tema Handeln och transporterna
Introduktion • Mats Johan Lundström
Hur konsumenter reser till externa handelsplatser • Karoline Kristo
Hållbara inköpstransporter kräver planering • Lena Smidfelt Rosqvist & Lena Hiselius
Hållbara inköpsresor kräver nytt tankesätt • Mathias Wärnhjelm
Miljöhänsyn på externhandelns villkor – planeringsprocessen för Västra Erikslund • Karolina Isaksson

Tema Äldres livsmiljöer
Introduktion • Mats Johan Lundström
Bättre planering för en åldrande befolkning • Curt Persson
Unga idéer om äldres boendemiljöer • Johanna Grönkvist & Tomas Lagerwall

Utöver dessa temaartiklar även:
– Ledare
– Nytt & noterat
– Umeås planering prisas
– Aktuell plan: Science Village, Lund
– Ny väg till nya vägar och järnvägar – medfinansiering som planeringsinstrument • John Hultén
– Så kan informationssamhällets landvinningar lösa stadstrafikens problem • Anders Gullberg
– Litteratur ”Världens bästa plats“ – recension • Carl-Johan Engström
– English Abstracts


Reflektioner från FFS Stockholm Mälardalen och KTH Stadsbyggnadsakademins gemensamma mötesplats 5/12 ”Höga hus”

Den 5/12 arrangerade Föreningen för samhällsplanering (FFS) lokalavdelning Stockholm Mälardalen och KTH Stadsbyggnadsakademin en gemensam mötesplats på temat ”Kan höga hus vara lösningen på Stockholms brist på bostäder och lokaler”. Trots att snöoväder drog in över Stockholm samma dag så var det knappt 100 personer som kom för att lyssna och diskutera. Tyvärr kunde pga av väderproblemen två föredragshållare inte komma liksom många föranmälda åhörare. Göran Johnson, ledamot i FFS Stockholm Mälardalen styrelse, har på sin personliga blogg Fredman på kvarnberget  skrivit en reflektion efter mötesplatsen. Kan fungera som en dokumentation för er många som ville komma men blev förhindrade.