Stora samhällsbyggarpriset 2012 tilldelades Messingen i Upplands Väsby

Stora Samhällsbyggarpriset 2012 tilldelas byggnaden Messingen i Upplands Väsby med motiveringen ”för ett effektivt användande av samhällets resurser som resulterat i ett stort bidrag till en levande, lärande och hållbar stadsmiljö”. Aktörerna bakom byggnaden är Upplands Väsby kommun, Hemsö, White och Peab.

Aktörerna bakom Stora samhällsbyggarpriset

Stora Samhällsbyggarpriset delas ut av en lång rad branschorganisationer (Byggherrarna, Byggmaterialindustrierna, Elektriska Installatörsorganisationen EIO, Fastighetsägarna, Svenska Teknik&Designföretagen, Svensk Betong, Sveriges Byggindustrier och VVS Företagen).

Om stora samhällsbyggarpriset

Stora Samhälls­byggar­priset ska stå fram som branschens främsta utmärkelse. Enligt stadgarna ska priset gå till en byggnad eller anläggning av hög kvalitet, tillkommen genom en föredömlig samverkan mellan de olika aktörerna i samhälls­byggnads­processen. Det innebär att såväl det färdiga resultatet som den process som lett fram till detta, skall studeras och värderas. Juryns uppgift blir därmed att samman­väga process och slut­resultat i en helhets­bedömning.

Syftet med priset är att bredda synen från att bara bygga, till att skapa samhälleliga värden. Utvärderingen görs utifrån aspekterna samhälls­nytta, arkitektur, teknik, hållbarhet, samverkan, förnyelse och effektivitet.

Tidigare vinnare

Stora Samhällsbyggarpriset har delats ut sedan 2006. Tidigare vinnare har varit:

  • År 2006  Ombyggnads­projektet Östra Gårdsten i Göteborg
  • År 2007: Anläggningsprojektet Götaleden.
  • År 2008 Uppsala Konsert & Kongress.
  • År 2009 Hus Vänern.
  • År 2010 Bostadsprojektet Limnologen i Växjö
  • År 2011 Citytunneln, Malmö. Läs mer om 2011 års vinnare på planeringsbloggens blogginlägg.

Nominerade år 2012

Följande var nominerade i år:
  • Messinghuset , Upplands Väsby
  • Kulturhuset Spira, Jönköping
  • Clarion Hotel Post, Göteborg
  • Gravidationsdestilleriet, Gävle

Vinnare 2012: Messingen, Upplands Väsby

Byggherre: Hemsö Fastighets AB
Arkitekt: White arkitekter AB
Entreprenör: Peab Bostad AB
Brukare: Upplands Väsby kommun

När Vilunda gymnasium skulle renoveras upptäcktes stora byggtekniska skador, samtidigt som tillströmningen av elever fortsatte att minska. White övertygade politikerna om fördelarna med att bygga nytt och hållbart. Efter studieresor, workshops och strategiska diskussioner tog gymnasieskolan formen och rollen av ett kreativt kunskapscentrum i Upplands Väsby. Två gymnasieskolor, Väsby Nya Gymnasium och Peabskolan, integreras med musikskolan,  biblioteket, lokaler för idrott, evenemang och föreställningar samt en gemensam entré, café och restaurang.

Messingenhuset är ett nyckelobjekt i en stadsutveckling där Upplands Väsby kommun satsar på att erbjuda en attraktiv gymnasieutbildning i en levande stadsmiljö inom ett förnyat och sammanhängande centrum. Valet att genomföra projektet med ett mångfacetterat innehåll i form av en blandning av verksamheter innebär en effektiv användning av samhällets resurser där servicefunktioner som bibliotek, restaurang och konferenslokaler samutnyttjas. Gymnasielokalernas utformning baserar sig på resultatet från ”workshops” där både elever och personal aktivt deltagit.

Processen att utveckla projektet byggde på målformuleringar avseende attraktivitet hos centrumbebyggelsen och pedagogisk inriktning i skolan. De gedigna materialen, den solskyddande fasaden och lokalernas mångsidiga användbarhet ger goda förutsättningar för byggnadens hållbarhet.

– Hela resan från rivningen av vårt gamla industriområdet för att skapa rum för det nya till skapandet av Messingen, både som byggnad och innehåll, har varit fantastiskt roligt. Den är ett bevis på att vi vill, kan och vågar i Väsby och Messingen är redan en inspirationskälla både internt  och internationellt när vi nu tar nästa steg på flera håll i kommunen säger Upplands Väsbys kommundirektör Björn Eklundh.

– Resultatet har blivit en attraktiv miljö som sjuder av liv från morgon till kväll, konstaterar Klara Frosterud, White Arkitekter som är övertygad om att den multifunktionella mötesplatsen är ett framgångsrecept som kommer att få uppföljare i fler svenska kommuner.

Läs mer om projektet på Whites webbsida här.


Nominerade till Sveriges Arkitekters planpris år 2012

Sveriges Arkitekter delar vid den årliga arkitekturgalan ut arkitektpriser. I år arrangeras galan den 16/11 i Stockholm. Vartannat år delas även ett planpris ut. De nominerade till planpriset liksom andra kategorier finns nu presenterade. I detta blogginlägg presenterar vi de nominerade för planpriset.

Om planpriset

För att stimulera och ge spridning åt goda exempel delar Sveriges Arkitekter vartannat år ut ett planpris för god svensk samhällsplanering eller stadsbyggnad. Priset instiftades 1992 av Svenska Arkitekters Riksförbund och delas sedan 2002 ut av Sveriges Arkitekter.

Planpriset delas ut för ett väl utfört planarbete som behandlar en angelägen fråga.

Tidigare vinnare av planpriset

De tidigare pristagarna av planpriset har varit:
År 2010: Utvecklingen av Liljeholmstorget, Stockholm.
År 2008: Strategi Offentliga rum i Malmö.
År 2006: Vällingby centrum, Stockholm.
År 2004: Planeringen av Lomma hamn
År 2002:  Växjö kommun.

Planprisets jurys kommentar

En ny syn på staden och regioner växer fram. Städer samverkar mer och på nya sätt, inom sig själva och med sin omvärld. Över hela landet läggs allt större fokus på att gestalta processerna kring stadens planering för att komplettera de traditionella planeringsverktygen.

De fyra nominerade förslagen arbetar i flera skalor; regionens, två samverkande städers och stadens centrum. Förslagen är på olika sätt nyskapande i hur kommunerna arbetar och interagerar med städer och är samtidigt operativa. Grunden till förslagen kan i samtliga fall härledas till en väl genomförd planeringsprocess. Vi ser ett embryo till en ny syn på staden där utvecklingen inte enbart drivs av tillväxt, utan också av meningsskapande processer, där hållbarhetsbegreppet fördjupas kontinuerligt och de lokala småskaliga initiativen finns med. Detta i en tid när politiken och marknadens aktörer ställer krav på att processerna ska kortas.

Vi är övertygade om att de städer som prövar, orkar och kan arbeta medvetet med att lyssna på staden och dess aktörer och som utvecklar strategiska långsiktiga processer kommer att vara framtidens vinnare!

Planprisjuryn 2012

Hanna Areslätt, Inger Holmqvist, Kristoffer Nilsson, Ulrika Signal, Harriet Wistemar

Nominerade till planpriset 2012

Följande fyra är nominerade:
– Umeå, Fördjupad översiktsplan för de centrala delarna och mer
– Norrköping-Linköping, gemensam översiktsplan
– Strukturbild för Skåne
– RUFS2010, Stockholm

Umeå, Fördjupad översiktsplan för de centrala delarna och mer

Planeringsansvariga: Carl Arnö, Elin Pietroni och Olle Forsgren, Utvecklingsavdelningen Umeå kommun.
Uppdragsgivare: Umeå kommun.
Webblänk med info om förslaget finns här.

Norrköping-Linköping, gemensam översiktsplan

Planeringsansvariga: Linda Apelgren, Jan Eklund och Johan Mases, Norrköping, samt Karin Elfström, Viktoria Fagerlund och Bertil Malmström, Linköping.
Uppdragsgivare: Norrköpings och Linköpings kommuner
Webblänk med info om förslaget finns här.

Strukturbild för Skåne

Planeringsansvarig: Therese Andersson, chef enheten för planeringsstrategier, Region Skåne.
Uppdragsgivare: Region Skåne
Webblänk med info om planen finns här.

RUFS 2010, Stockhom

Planeringsansvarig: Peter Haglund, Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR).
Uppdrags­givare: TMR-utskottet, Stockholms läns landsting.
Webblänk med info om nomineringen finns här.


Zaha Hadids första Sverigeprojekt genomförs i Väsby

Den världsberömda arkitektbyrån Zaha Hadid Architects har nu visat förslaget på sitt första projekt i Sverige: Upplands Väsbys stationsområde. Förslaget är ett av flera olika som diskuteras i utvecklingen av stationsområdet.

Vid en medborgardialog under hösten 2011 om stationsområdet efterfrågades ett modigt och djärvt förslag. Något som sticker ut och bidrar till Väsbys varumärke. Vid en kontakt med Zaha Hadids arkitektkontor i London visade det sig att Väsby var en mycket intressant plats för den världskända arkitektens första projekt i Sverige.

Under någon månad har den konstnärliga bearbetningen pågått och nu har idéerna tagit form och skisser på förslaget kommit. Förslaget presenterades för politiker och tjänstemän i Messingenhuset i Väsby.

-Att vi i Väsby gärna jobbar med Zaha Hadid är kanske inte så konstigt, men att hon väljer Väsby och stationen som en intressant plats för hennes första projekt i Sverige, det känns riktigt bra, säger Anne-Sophie Arbegard, projektledare för projektet.

-I Väsby prövar vi gärna nya vägar, vågar blicka framåt och planera för framtiden. Det som presenterats från arkitekterna andas just detta, sedan är vi ju i ett mycket tidigt skede så nu ska detta arbetas vidare med, säger Björn Eklundh, Kommundirektör, Upplands Väsby kommun.

Utvecklingen av stationsområdet i Väsby påbörjades 2009 när rivningen av de gamla industrilokalerna genomfördes och kvarteret Messingen med Messingenhuset med skolor och bibliotek, bostäder, kommersiella lokaler och studentboende ersatte den gamla bebyggelsen. Fortsättningen av stationsområdets utveckling på både östra och västra sidan har pågått under en tid och flera olika förslag finns framtagna för området.


PLAN:s diskussionsartikel nr 4 år 2012: ”Tänk om det går ….”

Föreningen för samhällspanering (FFS) ger ut tidsskriften PLAN fyra gånger per år. Tidsskriften går enbart till de som är medlemmar i FFS. För att öka interaktivteten mellan PLAN och föreningens digitala medier kommer vi att välja ut en artikel per nummer som även kommer att publiceras här. Det möjliggör en snabbare diskussion än vad fallet varit tidigare. Diskussionen är också självklart öppen för de som inte är medlemmar. Förhoppningen är också att publiceringen av en artikel per nummer kommer att väcka intresse av att bli medlem i FFS  för de som ännu inte är det och på så sätt kunna ta del av alla de intressanta artiklar som publiceras i PLAN.

Vi väljer att denna gång, PLAN nr 4 år 2012, att presentera artikeln ””Tänk om det går…” av Johanna Wahlqvist, miljöcontroller i Lerums kommun.

Tänk om det går ….

Lerum. En klassisk pendlarkommun en bit utanför Göteborg. Faktum är att Lerum är mycket nära medaljplats i just den grenen; att vara pendlarkommun. Varje vardagsmorgon går tolv tusen Lerumsbor ut ur sina villor och slinker in i bilen eller knatar ner till stationen för att ta sig in till storstaden och arbetsplatsen. De bor allihop i kommunen som valt ”Mer än du tror” till slogan.

Mer än du tror. Det är en del som drar på munnen åt det löftet. Det kan ju låta som om Lerum utgår från att folk i allmänhet tror väldigt lite om kommunen ”men vi är i alla fall inte riktigt så tråkiga som ni tror”. Givetvis är det inte så det är tänkt att läsas. Istället är det en osedvanligt kaxig signatur som lovar att vad du än har för förväntningar om oss, så kan vi överträffa dem.

Visionen: Sveriges ledande miljökommun 2025

Som om det inte vore nog med att Lerum lovar att överträffa dina förväntningar om kommunen, vilka de än må vara, så har kommunen dessutom antagit en vision som är milt sagt ambitiös. För att inte säga smått galen. Lerum vill nu inte bara vara mer än du tror utan också Sveriges ledande miljökommun. Och det inte när som helst utan år 2025. Låter det långt fram? För att ställa om ett samhälles sätt att fungera, att upprätta nya system som gör det lätt att välja klimatsmart och samtidigt gå i takt med alla invånare så att de gillar det som händer, så känns de tretton åren som återstår i ärlighetens namn som rätt liten tid. Så vad är det som har hänt i Lerum? Varifrån kommer den här lusten att sticka ut hakan så till den milda grad och därmed också göra sig själv sårbar för omgivningens dömande ögon?

Anna-Lena Holberg (M) är inte bara ordförande för kommunstyrelsen, hon är också en av dem som var med och tog fram den nya visionen. ”Vi hade ett uppdrag att ta fram en ny vision, och arbetet skulle ta sin utgångspunkt i medborgardialoger”. Anna-Lena berättar vidare att i samtalen med invånarna var det ett tema som dök upp titt som tätt, nämligen hållbarhet. Omtanken om framtida generationer. Kanske var det den stora andelen barnfamiljer i kommunen som gjorde att de här idéerna var så viktiga. Ren spekulation förstås, men ur de hundratals medborgardialogerna mejslades tre temaord ut – kreativitet, delaktighet, hållbarhet – som tillsammans med målsättningen ledande miljökommun skall prägla en framtida kommun. Det är alltså Lerumsborna själva som står för djärvheten.

Den nya visionen ersätter den gamla visionen – Vision 2010. Den bestod av elva utförliga beskrivningar av vad man ville uppnå, och det är okänt om någon vid något tillfälle lyckades minnas och rabbla alla elva punkterna. Detta var förstås ett problem. Inte för att det var något fel på punkterna i sig, alls inte. De var utmärkta, utmanande beskrivningar som handlande om vad som utmärker ett gott samhälle. Men en vision som blivit så lång och utbroderad att ingen kan komma ihåg den utan fusklapp, verkar uppenbarligen tappa slagkraften och förmågan att vara motor till samhällsutvecklingen.

En vision som är lätt att komma i håg

Ingen behöver fusklapp för att minnas ”Vision 2025 – Sveriges ledande miljökommun”. Att de fem orden, genom sin enkelhet, har fungerat som både tändande gnista och tankeställare är uppenbart för att alla som tittat närmare på Lerum de senaste åren. En mängd idéer, planer och initiativ har redan dykt upp tack vare visionen och allihop skall tas om hand och sorteras. Flera långsiktiga projekt och närmast filosofiska strategier bollas och bearbetas tillsammans med extremt konkreta uppgifter som att installera en elstolpe för laddning av elbilar. För att hålla riktningen klar och styrkraften i sin hand har kommunstyrelsen visualiserat visionsarbetet i en enkel modell; en bild som anger prioriteringarna för kommande år. Bilden innehåller fem övergripande instruktioner, till exempel ”Ändra energianvändningen” och ” Byt fokus i samhällsbyggandet”. Till varje instruktion hör en lista av varierande längd med mer detaljerade uppdrag. Bilden utgör kärnan i visionsarbetet och är enkel att förstå och överblicka. Kanske är det det faktum att visionens grundplattform inte tillåts ta mer än en sida i anspråk som gör den så kraftfull.

Vän av ordning, och sådana finns det gott om, skulle kunna undra vad Lerum egentligen menar med begreppet ledande miljökommun. Ärligt talat, Anna-Lena Holberg (M), kommunstyrelsens ordförande, vad menar ni egentligen när ni säger att Lerum skall bli Sverige ledande miljökommun? Anna-Lena svarar: ”Visionen är framtagen för att kunna hålla över tid och läsas med olika politiska glasögon. Att inspirera andra är minst lika viktigt som att vara bäst på att minska miljöpåverkan”.  Så visionen handlar alltså lika mycket om att utmärka sig när det gäller samhällets förmåga till balans med sin omvärld som att vara den lysande punkten som andra kan orientera sig efter. Att hitta nya vägar att skapa hållbarhet på och därigenom dra med sig andra. Avsikten är att uppnå en snöbollseffekt kort sagt, och Lerum har våghalsigt kastat sig utför slänten.

Men för att vara en förebild i klimatsmarta och hippt miljömedvetna Sverige känns det som om det krävs något spektakulärt för att sticka ut: en skyskrapa av närproducerad wellpapp, en ny stadsdel av växthus som är självförsörjande på grönsaker eller åtminstone ett soldrivet höghastighetståg in till Göteborg. Av sådana här storslagna projekt kan Lerum uppvisa intet. Än så länge. Christian Mattson som är processledare för arbetet att föra Lerum mot visionen förklarar att det här är just det som är Lerums utmaning. Att från befintlig infrastruktur och bebyggelse i en helt vanlig, välmående, bilberoende pendlarkommun försöka hitta system och planer som liksom baxar hela samhället mot en ökad hållbarhet. ”En sådan utveckling måste kunna vara möjlig” säger Christian Mattson, ”ett hållbart samhälle måste kunna växa succesivt ur det vi redan har.”

Om Lerum lyckas, trots att man inte har möjlighet att starta på ny kula, från noll, på jungfrulig mark, då har vi åstadkommit något verkligt storslaget.

Planprojekt poängsätts utifrån visionen

Hur man ställer om ett samhällsbyggande till att bli hållbart är inget man löser på en kafferast. Även om man råkar vara planarkitekt. Det behövs nya idéer, nya tankar, nya möjligheter att välja rätt och mota bort dåligt. I Lerum provar man en lösning där olika planprojekt bedöms och får poäng beroende på hur väl de ligger i linje med visionen. Projekt som inte håller måttet kan sållas bort, eller puttas ner på prioritetslistan. Tanken är att det som växer fram från och med nu skall vara långsiktigt hållbart ur alla tänkbara perspektiv. Henrik Ohlson, planarkitekt i Lerum, är mycket nöjd med konstruktionen. ”Det har blivit lättare att argumentera för det som alla planarkitekter har drillats i, att vi behöver börja prioritera hållbarhet på ett mycket mer konkret och kontinuerligt sätt än vi gjort tidigare. Men det nya rangordningssystemet har vi fått med oss hela kommunen och övriga sektorer i det arbetet.” Låter som en dröm för en planarkitekt med hållbarhetsambitioner med andra ord. En genomgripande konsekvens av Vision 2025 är enligt Henrik att samhällsbyggandet har givits större möjligheter till fritänkande, det har blivit mer legitimt att börja göra saker på ett annat sätt än tidigare. Ett exempel är den materialutredning som gjorts för att kunna stimulera byggherrar att välja miljösmarta material.

Det handlar om människors attityder och önskningar

Men planarbete och ny- och ombyggnation är bara en del av samhällsutvecklingen. Alla aspekter av en hållbar utveckling går inte att ta på, den handlar inte bara om gröna tak eller cykelparkeringar. Parallellt med att en yttre struktur växer fram måste samtidigt något förändras i människors medvetande och drömmar; något som gör att de vill ta del av utvecklingen och göra den till sin. En mycket viktig beståndsdel i Lerums vision handlar om människors attityder och önskningar. Vid sidan av det mer handfasta byggandet av samhället har Lerum därför satsat stort på kommunikation, interaktion, dialog, enkäter, allt som har att göra med det svårfångade men livsviktiga som finns i varje människas tankar och inre. Det som avgör hur jag vill leva och vilka val jag gör varje dag. För ledande miljökommun blir man aldrig om inte medborgarna vill det, och vill välja det i vardagen.

Masterstudenters visioner för Gråbo

Ett exempel på hur Lerum jobbat för att låta visionen sätta fart på nya tankar är samarbetet med Chalmers. En grupp masterstudenter på arkitekturprogrammet fick i uppgift att ta fram idéer för att förverkliga Vision 2025 i Gråbo, en av kommunens tre större tätorter. Vad händer då när man släpper lös trettio stycken arkitekturstudenter från hela världen i Gråbo och säger ”Varsågoda, hitta på vad ni vill!”. Resultatet blev en vacker samling projekt, i olika grad möjliga att realisera men allihop med nya och helt oväntade perspektiv och idéer för Gråbos framtid som hållbar tätort.

Blir gärna omsprungna i hållbarhetstävlingen

Men hur var det då med sårbarheten och risken att stå där i offentlighetens ljus och behöva förklara? Lerum vet om att visionen är djärv och att det krävs enormt mycket för att nå dit. Det finns en uppenbar risk att tiden tickar på till 2025 utan att kommunen seglat upp som vägvisare mot en bättre framtid. Vad händer då, Håkan Petterson, en av Lerums två kommundirektörer? ”Ja, det kan ju mycket väl hända att vi kommer fram till 2025 och ser att alla andra sprungit ännu fortare än vi, satsat ännu mer, hittat ännu smartare lösningar. Men det är ju egentligen inte en dålig sak, eftersom det betyder att andra lyckats ännu bättre. Vi blir gärna slagna i den här tävlingen så länge vi vet att vi har varit med och skapat fart i utvecklingen och engagemang kring frågan. Om alla andra kommuner sen lyckas nå ett perfekt hållbart samhälle till 2025 och Lerum bara nästan når dit, ja, då blir vi bara glada. Lyfter på hatten!”

Så. Vi vet att det blir svårt. Vi vet att det kan se nästan omöjligt ut att lyckas och att vi riskerar att stå där i offentlighetens ljus och erkänna vårt misslyckande. Men en sak är säker, utan en klart formulerad vision som resolut pekar framåt skulle det inte finnas en viskning till en chans. Nu finns det en liten, eggande möjlighet. Tänk om det går? Bara den lilla, lilla möjligheten att Lerum skulle kunna samla kraft och idéer nog för att visa en väg till ett hållbart, sprudlande samhälle är svindlande. Tänk om Lerum lyckas, och möter år 2025 som ett mer levande, vackrare, tryggare, roligare och mer livskraftigt samhälle än någon sett innan. Tänk. Om. Det. Går.


PLAN nr 4 år 2012 är på ingång

Föreningen för Samhällsplanering (FFS) tidskrift PLAN nr 4 år 2012 är på ingång, och kommer att distribueras till alla medlemmar denna vecka. Temat för detta nummer är “visioner”. Är ni inte medlemmar i FFS och vill läsa detta nummer se då till att bli medlem genom att klicka här.  Ni kommer då också få PLAN nr 1 och 2/3 2012 hemskickade till er.


Innehållet i  PLAN nr 4
– Visoner som maktmedel, Josefina Syssner
– Tänk om det går…, Johanna Wahlqvist
– Det omöjliga är det nödvändiga, Josefin Wangel
– Vision Sverige 2025 – ur ett samhällsplaneringsperspektiv, S Adolfsson Jörby, J Resmark & M Storm
– Vision Sverige 2009, Carl-Johan Engström
– Älvstaden – öppen för världen, Bo Aronsson

Utöver dessa temaartiklar även:
– Nytt & noterat
– Ledare
– Delegationen för hållbara städer identifierar hinder för hållbar stadsutveckling…, L Dübeck & K Schylberg
– Den nya instansordningen, Carl-Gustaf Hagander
– Lars Husberger 1939–2012
– English Abstracts


FFS Umeå Norrland bjuder in till tre spännande mötesplatser

FFS Umeå Norrland bjuder in medlemmar i föreningen och yrkesverksamma i samhällsutvecklingen i vid bemärkelse till en serie lunchseminarier kring samhällsplanering under hösten/vintern 2012.

26/10 ”Kompensation – ett nytt verktyg i samhällsplaneringen”,  där Anders Enetjärn från Enetjärn Natur kommer att svara för huvudpresentationen. OSA 19/10.

23/11 ”Umeås identitet – en framgångsfaktor”, där Sara Bragée från Tyréns kommer att svara för huvudpresentationen. OSA 16/11

18/1 Planering – det största hotet mot utveckling? , där Björn Johansson från Balticgruppen kommer att svara för huvudpresentationen. OSA 11/1.

Upplägg
Efter en inledande presentation på 30 minuter följer en intresseväckande debatt där du har möjlighet att delta, skärpa sinnet, diskutera och hjälpa till att lyfta allas våra blickar.
Lunchseminariet startar kl 11.45, kom i god tid för att köpa din lunch. Arrangemanget beräknas sluta kl 13:00.

Glöm inte att föranmäla dig.
Anmälan till royne.soderstrom@umea.se senaste OSA datum framgår ovan.

Idéer på innehåll för vårens mötesplatser?
Vill du vara med och väcka debatt under våren? Hör av dig till Anna Gemzell, e-post anna.gemzell ”at” trafikverket.se


FFS söker webbredaktör – arbetet är arvoderat

Föreningen för samhällsplanering (FFS) är mitt inne i ett spännande arbete med att utveckla sina digitala informationskanaler. De huvudsakliga informationskanalerna är webbplatsen, blogg, facebook-sida samt ett nytt digitalt nyhetsbrev. En ny organisation för att utveckla dessa digitala kanaler börjar komma på plats. Vi söker nu en ny webbredaktör som dels ska ajourhålla den nuvarande webbplatsen www.planering.org, dels ska vara beställare för och utveckla innehållet på en ny webbplats som är tänkt att lanseras i början av 2013. Arbetet är arvoderat.

Den nuvarande webbredaktören har tagit fram ett förslag på inriktning för en framtida webbplats. Förslaget har förankrats hos föreningens styrelse. Den nya webbplatsen är tänkt att samla allmän information om föreningen, de aktiviteter som föreningen genomför samt omvärldsbevakning i form av kortare texter i bloggformat. Webbplatsens innehåll är tänkt att knytas närmare föreningens Facebook-sida och föreningens nya digitala nyhetsbrev. På sikt kommer också ett digitalt, sökbart artikelarkiv för föreningens tidskrift PLAN att utvecklas. Rekommendationen är att en ny webbplats baseras på WordPress, som redan är den plattform som FFS blogg nyttjar. Det är därför en fördel om du har vana vid att arbeta i WordPress. Du bör därtill ha grundläggande färdigheter i HTML. Har du kunskap om stilmallar (CSS), PHP och MySQL så är det en fördel, då det möjliggör mindre anpassningar i webbplatsens struktur efterhand nya behov uppstår.

Tanken är att den nya webbplatsen ska vara:

  • tydligare gentemot befintliga och potentiella medlemmar
  • enklare för besökare och publicister samt
  • attraktivare för annonsörer och partners

Som webbredaktör är du mitt i hela föreningens verksamhet och får stora möjligheter att påverka hur föreningen kommunicerar, och därmed hur FFS uppfattas av medlemmar och allmänhet.

För mer information kontakta FFS ordförande Carl-Johan Engström. Kontaktuppgifter finner du här.