PLAN:s diskussionsartikel nr 5-6 2011 ”Förväntningarna på en nyutexaminerad planerare”

Föreningen för samhällspanering (FFS) ger ut tidsskriften PLAN, den kommer ut fyra gånger per år. Tidsskriften går enbart till de som är medlemmar i FFS. För att öka interaktivteten mellan PLAN och föreningens digitala medier kommer vi att välja ut en artikel per nummer som även kommer att publiceras här. Det möjliggör en snabbare diskussion än vad fallet varit tidigare. Diskussionen är också självklart öppen för de som inte är medlemmar. Förhoppningen är också att publiceringen av en artikel per nummer kommer att väcka intresse av att bli medlem i FFS för de som ännu inte är det och på så sätt kunna ta del av alla de intressanta artiklar som publiceras i PLAN.

PLAN s arbetsgrupp har utökats med nytillträdda studentkorrespondenter. I PLAN nr 4 gjorde två av dem, i varsinn artikel, reflektioner kring sommarens praktik i ”planeringsverkligheten”. Vi väljer att denna gång i PLANS nr 5-6, med temat planerarrollen, att presentera ytterligare en artikel av en av studentkorrarna nämligen Maia Rostvik. Maia reflekterar kring arbetsgivarnas förväntningar på vad en nyutexaminerad planerare egentligen ska kunna, och också kring de egna förväntningarna kring vad yrkesrollen innebär.

Förväntningarna på en nyutexaminerad planerare
En av de främsta uppgifterna som en planerare har är att ta dagens visioner, idéer och tankar beträffande samhällsutveckling och planering i handen och föra dem in i framtiden. Planeraren ska analysera och kartlägga stadens framtida utveckling och med hjälp av olika styrmedel förändra och förbättra det samhälle som vi lever i idag. Avgörande för hur planerarens visioner och idéer kommer att ta uttryck i ett framtida samhälle ligger i dennes förmåga att avgöra visionernas kommande konsekvenser och effekter.

Vid en första anblick kan allt detta te sig som en nästintill omöjlig uppgift. Hos den vetgirige studenten väcks frågor såsom vilka kompetenser en nyexaminerad planerare förväntas ha och vilka kompetenser som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Genom intervjuer med länsstyrelse, regionförbund, boverket, konsultföretag och Sveriges kommuner och landsting är intentionen med denna artikel att skapa en bild av vilka kompetenser arbetsgivarna efterfrågar hos nyexaminerade planerare.

Arbetsgivarnas förväntningar
På länsstyrelse, boverket och Sveriges kommuner och landsting – det vill säga arbetsgivare inom ”det offentliga” – framkom en relativt tydlig bild av vilka kompetenser som efterfrågas hos nyexaminerade studenter. Bland annat efterfrågas kunskap om plan- och bygglagen och miljöbalken samt god orientering i och förståelse för kommunens uppbyggnad och struktur. Kännedom inom fysisk planering var ytterligare en kompetens som efterfrågades, likaså förmåga att förstå sig på och kunna diskutera estetiskt värde och utformning.

Studenter är ”hungriga” men har brist på praktisk erfarenhet
Samtliga arbetsgivare hade överlag en positiv inställning till nyexaminerade planerare, och deras tidigare erfarenheter av att anställa planerare med kort arbetslivserfarenhet har varit god. Bilden är att nyexaminerade förmågor är ”hungriga”, vetgiriga, och att de har lätt för att lära och engagera sig.

Dock uppger ett antal arbetsgivare att de föredrar att anställa planerare med arbetslivserfarenhet, särskilt för uppdrag som kräver bredare kunskaper och förståelse för samhällsutvecklingen i stort. Detta resonemang grundar sig i att dessa är kompetenser som kräver arbetslivserfarenhet. Av denna anledning lyftes bristen på konkret kunskap inom planering hos de nyutexaminerade planerarna genomgående som ett problem, och likaså deras brist på praktisk erfarenhet. Arbetsgivarna upplever planerare med liten arbetslivserfarenhet som oförberedda på arbetslivet. Detta tar sig i uttryck när det kommer till de praktiska utmaningar som yrkesrollen innebär. Dessa utmaningar kan till exempel vara samspel med kommunens invånare och förmåga att hantera media.

I en av intervjuerna gavs ett råd till nyexaminerade planerare; ”det handlar om att få in foten”. Det kan vara nödvändigt att börja med ett arbete som vederbörande student kan uppfatta som mindre attraktivt, för att skapa grogrunden till att få det arbete hon eller han drömmer om att få i framtiden. Just dessa ”enklare” uppgifter kan vara högst meriterade för att uppnå den arbetslivserfarenhet som efterfrågas på arbetsmarknaden, samtidigt som det kan bli ingången till att skapa sig den breda kompetens och arbetslivserfarenhet som planeraren förväntas besitta.

Bristande sakkunskap brukar däremot sällan vara ett problem, eftersom att det alltid går att ”läsa på” menar arbetsgivarna. Denna typ av kunskap har visat sig vara enkelt för nyexaminerade att ta till sig, likaså har de ofta en god analyserande förmåga. Dock saknas ofta kunskap och kompetens inom specifika ämnesområden, vilket även det är kompetens som till viss del utvecklas i och med kontakten till arbetslivet eller fortsatta studier.

I diskussioner angående kompetens konkretiserades ytterligare ett perspektiv som visade sig vara avgörande beträffande anställning av nyexaminerade planerare. Gränsen mellan egenskaper och kompetens behöver nödvändigtvis inte vara konkret. För att förklara dessa mer subtila egenskaper användes ord som social kompetens, rätt inställning och insikt angående arbetsuppgifterna. Kompetens som efterfrågades hos konsultföretag byggde på egenskaper som kundnytta, att ha förmågan att vara affärsmässig. Det ansågs betydelsefullt att ha förmågan att genomföra ett uppdrag inom en viss tidsbegränsning och ekonomiska ramar. Dessa egenskaper uppgavs till och med i vissa fall väga tyngre än att besitta sakkunskaper.

Olika erfarenheter och kompetenser behövs
Det är betydelsefullt och relevant både för samhällsplaneringens utveckling och avgörande för hur vårt framtida samhälle kommer att ta sig i uttryck, att det examineras samhällsplanerare med god kompetens som matcha efterfrågan på arbetsmarknaden. Det ligger både i arbetsgivaren och i studentens intresse att utbudet av kompetenser ska stämma överens med efterfrågan. Studentens förhoppning och vilja att få ett arbete efter sin examen är självfallet stor, samtidigt som arbetsgivare som söker personal vill hitta personal som besitter de kompetenser som arbetsgivaren efterfrågar. Under en intervju belyste respondenten vikten av att universitet och högskola erbjuder utbildningar där studenterna får möjlighet att utveckla just de kompetenser som är efterfrågade på arbetsmarknaden.

Sammanfattningsvis indikerar min intervjustudie att en planerarstudents specialkunskap eller val av inriktning inte behöver vara avgörande för dennes roll på arbetsmarknaden. Olika meriter, erfarenheter och kompetens inom planering behövs, dock i varierande utsträckning. Efterfrågan på arbetskraft är som vi alla vet inte statisk, utan under ständig förändring. Den kompetens som upplevs ointressant idag kan utvecklas till att bli den mest efterfrågade på en framtida arbetsmarknad.

Maia Rostvik,
nytillträdd studentkorrespondent, studerar samhällsplanering vid Stockholms Universitet.
e-post: maia.rostvik@gmail.com

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s