Artikel från PLAN nr 4 år 2006: ”Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad”

Föreningen för samhällspanering (FFS) har givit ut tidsskriften PLAN under de dryga 60 år som föreningen funnits. Det gör att tidsskriften ofta utgör en viktig källa för forskare som försöker få en inblick i hur planerare resonerat och diskuterat när det moderna Sverige formats. Men artiklarna kan ofta också ha ett generellt värde som kunskapskälla och för inspiration för oss samhällsplanerare idag. I samband med FFS fyllde 60 år återutgavs det första numret av PLAN, det visade sig att många av de frågeställningar som där togs upp ofta var lika relevanta idag. Vissa frågor och diskussioner inom planeringen tycks vara eviga. Därför vill vi här på FFS planeringsblogg då och då publicera gamla artiklar ur PLAN:s arkiv.

Med anledning av Malmö den senaste veckan fått en lång rad priser, som vi tagit upp här på FFS blogg och FFS facebook,  bla Stora Samhällsbyggarpriset, Nordisk Hållbar stad, Kasper Salin priset vill vi uppmärksamma detta på två sätt. Dels så har vi tagit fram en artikel från PLAN nr 4 år 2006 med rubriken ”Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad” som beskriver historien dels kommer vi att uppmärksamma ett par nya böcker i ämnet imorgon.

PLAN nr 4, år 2006 ”Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad”
Författare:  Mats Olsson, konsult som tidigare var stadsbyggnadsdirektör i Malmö
Kommentar: I den ursprungliga artikeln medverkade också bla Christer Larsson, Malmös stadsbyggnadsråd med bildtexter. Eftersom det var svårt att layouta artikeln på det ursprungliga sättet har vi låtit dessa delar utgå.

Från att ha varit en utpräglad industristad i kris har Malmö under de senaste tio åren utvecklats till en konkurrenskraftig kunskapsstad som attraherar såväl boende som företag. Framgången ligger i ett målmedvetet visionärt och strategisk arbete där skapandet av attraktiva boende- och stadsmiljöer (bomässan Bo01 på Västra hamnen) och etableringen av en stadsintegrerad högskola på Universitetsholmen har varit de motorer som varit avgörande för stadens positiva utveckling. Mats Olsson redovisar i sin artikel hur omvandlingsarbetet gick till.

Industriepoken avslutas

Under 1980-talet avslutades Malmös industriella epok drastiskt efter mer än hundra år av framgång. Malmö förlorade under bara några år 35 000 arbetstillfällen och den tidigare tydliga identiteten som framgångsrik industri- och handelsstad suddades ut. Under tio år upplevde Malmö ett trauma med en oklar framtid.

Under samma tid togs på nationell nivå beslutet om att etablera Öresundsförbindelsen. Bilden av Öresundsregionen som en möjlig transnationell integrerad region började växa fram och i Malmö började nya framtidsbilder ta form. Städernas och regionernas betydelse som utvecklingsmotorer ute i Europa gjorde att vi började uppfatta vår region som ett polycentriskt nätverk av städer. Ett samarbete mellan städerna påbörjades för att definiera, utveckla och marknadsföra regionen som helhet – samtidigt som städerna i olika avseenden var och är inbördes konkurrenter.

Vision, konkurrenskraft och strategi

Krisen i Malmö tydliggjorde behovet av en utvecklingsstrategi. I konkurrensen med övriga städer som Köpenhamn och Lund hade vi svårt att hävda oss och vägen från före detta industristad till modern kunskapsstad var lång.

I januari 1995 tog kommunstyrelsen initiativet till ett omfattande visionsarbete (Projekt Malmö 2000). Avsikten var att formulera en tänkbar positiv framtid för Malmö, en resa in i kunskapssamhället, att klarlägga hur vi kunde göra Malmö till en konkurrenskraftig stad i Öresundsregionen. Arbetet bedrevs på tjänstemannanivå utan politisk styrning. Den operativa ledningen var en samordningsgrupp under stadsdirektörensledning. Gruppens åtta ledamöter ansvarade för var sin arbetsgrupp inom följande områden: ekonomi, näringsliv, utbildning, miljö, stadsbyggnad, kultur, sociala frågor och ungdomars perspektiv. Arbetsgrupperna arbetade dels självständigt, dels gemensamt i olika workshops eller seminarier med inbjudna föreläsare.

I juni 1995 presenterades arbetsgruppernas arbete för kommunstyrelsen. I februari 1996 sammanställdes materialet i samordnade rapporter under det nya namnet Vision Malmö 2015 och presenterades för kommunstyrelsen under ovanliga former där arbetsgrupperna gestaltade sina visioner i framträdande på teaterscenen. Stadsbyggnadsvisionen tog upp sex aspekter på staden i en förenklad swot-analys.

Förenklad SWOT-analys av Malmös för- och nackdelar

Aspekt                                           Status
Den nära staden                       + Malmö är koncentrat. Urban Density är viktigt!
Den gröna och blåa staden    + Fina parker, kanaler och strand
Kulturstaden                             ++ Malmö erkänd som kulturstad
Bostadsorten                             – För litet utbud av intressanta bostäder
Näringslivsstaden                    – – – 35 000 industriarbetstillfällen hade förlorats
Kunskapsstaden                         – låg genomsnittlig utbildning

Vi konstaterade att det inte fanns några enkla idéer när det gällde att skapa arbetstillfällen, däremot var vi övertygade om att en kunskapstillväxt inom nya områden och nya attraktiva bostäder skulle generera en positiv utveckling och ekonomisk tillväxt. Ur denna analys kom, redan innan visionsarbetet avslutades, idéerna till två strategiska projekt för Malmös framtid; etableringen av ett självständigt universitet och bomässan BO01. Båda projekten är i dag genomförda och kan sägas ha haft ett avgörande inflytande på Malmös positiva utveckling.

Etablering av ett stadsintegrerat universitet

Universitetet kunde etableras med rekordfart, mycket beroende på att vi på bred front hade presenterat visionerna om ett universitetet i centrala Malmö på Universitetsholmen och därmed skapat en mental beredskap för att agera snabbt.

Visionsarbetat startade i början av 1995 och i slutet av året tillsatte regeringen en organisationskommitté som lämnade sitt slutbetänkande sommaren 1996. På hösten samma år beslutade regeringen att en högskola ska etableras i Malmö. Sommaren 1998 invigdes Malmö högskolas första etapp och sju år senare öppnades högskolans nybyggda lokaler på Hjälmarekajen. Antalet studenter är cirka 22 000 och högskolan förhandlar om universitetsstatus.

I vår egen kunskapsutveckling om universitetets etablering framstod stadsintegrering som den viktigaste utgångspunkten. Vi talade om ”universitetet som utvecklingsmotor” och om ”staden som universitet”, om högkvalitativa urbana miljöer som attraherar studenter och kreativa människor till Malmö.

Denna uppfattning från Malmö stads sida kom även att delas av organisationskommittén som utarbetade beslutsunderlaget för etableringen av Malmö högskola. En ur många synpunkter mindre komplicerad extern lokalisering i Hyllie diskuterades inledningsvis. Här äger kommunen marken och kommunikationsläget vid Öresundsförbindelsen är bra – men några synergieffekter mellan staden, näringslivet och det tänkta universitetet skulle sannolikt inte uppstå. I stället satsade Malmö stad stora resurser på inlösen av mark med mera för att genomföra en universitetslokalisering direkt i anslutning till de två centrala Citytunnelstationerna – Centralen och Triangeln (UMAS) – som ska tas i bruk 2011. I dessa två punkter finns direkta kopplingar mellan ett diversifierat urbant liv, näringslivet och ett växande universitet, vilket vi menade var nödvändiga förutsättningar för en positiv utveckling.

Bo01 – bomässa med attraktivt boende i Västra hamnen

Vårt andra strategiska projekt var att producera högkvalitativa bostadsmiljöer och få människor att bosätta sig i Malmö – efter en lång period av utflyttning. Den rådande finans- och fastighetskrisen under 1990-talet gjorde detta till en svår utmaning.

En möjlig lösning var att arrangera en bomässa – ett instrument för att samla byggherrarna, bygga bostäder och marknadsföra Malmö. I hård konkurrens med andra städer fick Malmö förtroendet att genomföra mässan vid millennieskiftet (Bo2000). Under planeringen av mässan förvärvade kommunen mark i det avsomnade industriområdet Västra hamnen, vilket blev en strategisk lokalisering av nya bostäder. Mässan flyttades ett år i tiden och blev Bo01.

Presumtiva byggherrar bjöds in att delta i utvecklingsarbetet. Dessa var till en början tveksamma på grund av konjunkturläget, men intresset ökade efter hand som idéerna växte fram. Byggherrarna valde ut arkitekter och utarbetade projekt som godkändes av stadsarkitekten och mässarkitekten gemensamt, parallellt med att detaljplanen gjordes klar. Den efterföljande bygglovsprocessen var därmed väl förberedd och byggena kom igång.

Mässan blev en succé för Malmö. Marknadsföringen av Malmö och regionen överträffade vida förväntningarna. Planeringen, arkitekturen, de offentliga miljöerna och det ekologiska konceptet togs emot med stort intresse både i Sverige och internationellt. Malmö stads målsättning att med Bo01 som strategiskt projekt att visa att Malmö är en intressant bostadsort i Öresundsregionen infriades.

Bo01 fungerar som en utvecklingsmotor för Västra hamnen och Malmö. Utan Bo01 som en stor startetapp eller ”kritisk massa” hade det vara svårt att få igång ett omfattande byggande av bostäder i Västra hamnen. Kvalitetsnivån på planering, arkitektur och offentliga miljöer blev vägledande för fortsatt utveckling av Malmö.

Nya processer

Både visionsarbetet i sig, men framför allt genomförandet av de två stora strategiska projekten Bo01 och Malmö högskola, ställde nya krav på sättet att arbeta. På det politiska planet introducerades så kallade papperslösa kommunstyrelsemöten, det vill säga tid gavs för en genomgripande utvecklingsdiskussion utan de traditionella beslutsunderlagen från förvaltningarna. Vidare introducerades Planeringsberedningen som beredde och samordnade våra stora projekt som var på väg fram mot politiska beslut.

Inom förvaltningarna satsades stort på förvaltningsövergripande projektarbete med en omfattande utbildning av projektledare och medarbetare i övrigt. Ett omfattande personalutvecklingsprogram EMÖ (Engagemang för Malmö) genomfördes för att göra Malmö stads 20 000 anställda till goda ambassadörer för visionerna. Senare genomfördes även kvalificerade ledarskapsutbildningar.

Malmö satsade på EU-samarbete och blev medlem i Eurocities och Union of Baltic Cities och utbytet av idéer med andra europeiska städer gav inspiration till våra egna utvecklingsstrategier. Särskilt var det sydeuropeiska städer som till exempel Barcelona, Bilbao, Turin och Lyon som gav oss idéer till annorlunda arbetsmetoder som försöker hantera komplexitet och ett holistiskt synsätt. En analys i efterhand av mängden aktiviteter i Malmö och deras samband under den senaste tioårsperioden visar just behovet av att hantera komplexitet.

Kommunikation och utvecklingskultur

Idéerna från visionsarbetet kommunicerades ut i en öppen och omfattande dialogprocess. Stadsbyggnadskontorets informationsavdelning expanderades och kom att spela en avgörande roll när det gällde att etablera en mera allmänt accepterad ”utvecklingskultur” som efterhand ersatte det trauma som avvecklingen av industrisamhället innebar. Många nya eller utökade initiativ togs med kontakter inom press och övriga media, utgivande av egna tidningar och publikationer, film och video, hearings, workshops, seminarier, dialogmöten och utställningar. Ett viktigt inslag i kommunikationen var våra ”visionsbilder”, det vill säga vi satsade på intresseväckande bilder som på ett enkelt sätt kunde förmedla våra tankar om framtiden.

Den samlade strategin i sina beståndsdelar – ”gott & blandat”.

Visionsarbetets effekter

Drygt tio år efter visionsarbetet kan vi konstatera att stora förändringar skett både i Malmö och i omvärlden. De grundläggande avsikterna med våra strategiska projekt Bo01 och Malmö Högskola var att stärka Malmös konkurrenskraft i regionen, det vi i dag kallar ”att göra Malmö till en långsiktigt hållbar och attraktiv stad i Öresundsregionen”. Ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen stod i fokus för visionsarbetet, och våra idéer om att med hjälp av attraktiva bostäder och nya utbildningsmöjligheter skapa nya typer av arbetstillfällen har gett resultat.

Idag arbetar fler människor i det gamla varvsområdet än det gjorde på Kockums storhetstid och vi har 22 000 studenter vid högskolan.Den urbana kvaliten, framför allt i centrala Malmö, har utvecklats och Malmö stad har mottagit både nationella och internationella utmärkelser inom arkitektur och offentlig miljö.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi har uppnått viktiga etappmål – men mycket återstår och nya utmaningar dyker upp.

Aktiviteter för fortsatt utveckling

Samverkan mellan högskolan och Malmö stad sker i dag genom regelbundna möten mellan stadens och högskolans ledningar och 2004 etablerades en strategisk grupp som arbetar med gemensamma utvecklingsprojekt. Ett exempel är ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling, samfinansierat av staden och högskolan) där en gemensam kunskapsutveckling gagnar båda parter. Staden blir ”övningsfält” och forskningsområde för högskolan samtidigt som Malmö stad i sin fortsatta utveckling kan ta del av forskningsresultaten. Ett annat projektexempel är ”Malmö som kunskapsstad”, en gemensam lärprocess där vi arbetar med att definiera en plattform för fortsatt arbete.

Exempel på triple-helix-samverkan finns när det gäller finansiering av delar av undervisningen. En professur inom IMER (Internationell migration och etniska relationer) finansieras av Malmö stad och en professur i entreprenörskap finansieras av näringslivet. För att ytterligare stärka tillväxtperspektivet etablerades MINC (Malmö Incubator) som utvecklings- och tillväxtmiljö för nya kunskapsintensiva företag som utvecklas i gränslandet mellan högskolan och näringslivet, och där Malmö stad spelar en roll av katalysator.

Efter att Universitetsholmen nu är väletablerad har vi påbörjat utvecklingen av vårt andra universitetsområde, UMAS. En programgrupp arbetar med att utveckla tankarna om ”Det medicinska Malmö” för att utveckla den potential som finns inom det medicinska området.

Inom ekologiområdet har Malmö stad blivit internationellt etablerat inte minst genom Bo01. För att fortsätta denna utveckling etablerar vi nu ett ”Center för hållbar stadsutveckling” i samverkan med Malmö högskola och Region Skåne.

Illustration Vision 2015 Från industristad till kunskapsstad

Framtiden

Parallellt med Malmös positiva utvecklingstendenser inom ekologi och ekonomi blir det sociala området allt mera problematiskt. VFA (Välfärd för alla) är ett politiskt initiativ med uppdrag till alla förvaltningar att utveckla idéer och genomföra åtgärder inom social välfärd och ekonomisk tillväxt. Malmö stads stora andel invandrare måste få del i och integreras i den positiva utvecklingen vi nu ser för att Malmö ska fortsätta vara en attraktiv stad i regionen. Det är vår största utmaning.

Vi har just påbörjat projektet ”Malmö 2025” med ambitionen att sammanfatta utvecklingsprocesserna i Malmö och blicka framåt. Både för att skapa en helhetsbild och för att kunna göra kurskorrigeringar och kompletteringar av pågående arbete.

Utvecklingsarbetet fortsätter, även om vi har nått goda resultat kan vi inte slå oss till ro. Går vi avslutningsvis tillbaka till det globala och regionala konkurrensperspektivet på staden kan man numera påstå att staden (med alla dess aktörer) tvingas engagera sig i sin framtid – om den vill ha någon.

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s