Ta del av seminariet ”Varför måste våra gemensamma miljöer gestaltas?”

Statens konstråd driver under åren 2010 – 2012 det processorienterade regeringsuppdraget Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Boverket och Arkitekturmuseet.

Visionen för Samverkan om gestaltning av offentliga miljöer är att långsiktigt stärka den arkitektoniska och konstnärliga gestaltningen av offentliga byggnader, platser och landskap. Genom att utgå från en helhetssyn som väger samman arkitektoniska och konstnärliga perspektiv med tekniska, ekonomiska och sociala målsättningar ska gestaltningsperspektivet bli ett självklart inslag i både planeringen och utformningen av offentliga miljöer.

Målsättningen med uppdraget är att utveckla nya samverkansformer som ökar möjligheterna för gestaltande yrkesgrupper som arkitekter, konstnärer, formgivare, konsthantverkare och designer att samverka med andra yrkesgrupper som ingår i plan- och byggprocessens olika faser.

Inom uppdraget genomförs ett flertal processorienterade samverkansprojekt med kommuner, landsting och fastighetsägare som ska generera goda exempel på gestaltning av offentliga miljöer och ökad kunskap om samverkansprocesser.

Frågor som ställs är: Har beställaren en egen arkitektonisk och konstnärlig vision? Hur samarbetar man i plan- och byggprocesser för att generera högre arkitektonisk och konstnärlig kvalitet? Finns en genuin kommunikation med boende och andra?

Läs mer om uppdraget här.

Den 8/11 genomfördes inom ramen för uppdraget ett kvälsseminarium i Statens konstråds lokaler i Stockholm. Medvrkade gjorde: Henrik Orrje, Statens Konstråd; Åsa Dahlin, Boverket; Krister Olsson, Riksantikvarieämbetet; Malin Zimm, Arkitekturmuseet och Maria Håkansson, forskare på Institutionen för samhällsplanering och miljö på KTH.

Här nedan är det möjligt att ta del av detta seminarium:

Annonser

FFS Väst bjuder in till Snicksnack den 29/11 i Göteborg på temat ”Nya platser i staden, mitt i trafiken”

Föreningen för Samhällsplanering i Västra Sverige vill medverka till att vidga diskussionen om staden, människorna och framtiden. Vi gör det genom snicksnack – ett diskussionsforum öppet för alla – medlem som icke medlem.

Allt fler människor trängs på New Yorks gator. Staden måste prioritera om, hitta och skapa nya platser för att det ska vara möjligt att fortsätta växa. Lena Andersson, Rådhuset Arkitekter, berättar om erfarenheter från New York och hur Department of Transportation arbetar med att skapa en stad för fotgängare och cyklister. Deltar gör också Daniel Sjölund från Trafikkontoret i Göteborg, som berättar kort om vad som händer i Göteborg.

Datum: Tisdagen 29 november

Tid: 17.30 – 20.00

Plats: Fastighetskontoret, Postgatan 10, Göteborg

Mat: Mat och dricka beställs i samband med anmälan – bindande! Föreningen bjuder medlemmar på mat, övriga betalar 60 kr. Beskriv eventuella preferenser.

Anmälan: ffs.vast@gmail.com

FFS infokanaler:
FFS Webb: www.planering.org
FFS Facebook: www.facebook.com/planering
FFS Blogg: planeringsbloggen.wordpress.com/


Två nya böcker om Malmös omvandling från industristad till ”kunskapsstad”

Med anledning av Malmö den senaste veckan fått en lång rad priser, som vi tagit upp här på FFS blogg och FFS facebook,  bla Stora Samhällsbyggarpriset, Nordisk Hållbar stad, Kasper Salin priset vill vi uppmärksamma detta på två sätt. Dels så igår då vi tog fram en gammal artikel PLAN nr 4 år 2006 med rubriken ”Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad” som beskriver historien dels idag då vi uppmärksammar det nyligen kommit ett par nya böcker.

Det har talats mycket om Malmös omvandling från industristad till ”kunskapsstad” — en utveckling som tog sin början i stadens ekonomiska kris på 1980-talet — men förhållandevis lite har hittills skrivits i ämnet. Om konkreta projekt som högskolan, stadsbiblioteket, bomässan Bo01, nyskapade attraktiva boende och stadsmiljöer etc. finns böcker och artiklar, men om den bakomliggande processen nästan ingenting förutom akademiernas ofta svårforcerade studier. Man kan läsa spaltmeter om Öresundsregionens utveckling i och med tillkomsten av Öresundsbron, men få författare har åtagit sig uppgiften att enkelt beskriva krafterna bakom den dynamiska utveckling som Malmö har genomgått de senaste tjugo åren.

Men nu hösten 2011 föreligger två böcker som båda behandlar Malmös omvandlig från industristad till ”kunskapsstad”. Dels Veselinka Möllerströms doktorsavhandling ”Malmös omvandling” och dels Per Svenssons ”Malmö-världens svenskaste stad”.

Veselinka Möllerström

Per Svensson

Intervju med Veselinka Möllerström hittar ni här. Och även här. Och här kan ni ladda ned hela hennes doktorsavhandling.

SVT-filmad intervju med Per Svensson, finns i två versioner, ett kortare repotage som ni hittar här och hela den längre intervjun som ni hittar här. Finns ävenSR P4 radiointervju här.

Recensioner av Per Svenssons bok

Här nedan finns några länkar till recensioner av Per Svenssons bok ”Malmö-väldens svenskaste stad”:

Expressens recension finns här.

Aftonbladets recension här.

Sydsvenskans recension här.

Kvällspostens recension här.


Artikel från PLAN nr 4 år 2006: ”Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad”

Föreningen för samhällspanering (FFS) har givit ut tidsskriften PLAN under de dryga 60 år som föreningen funnits. Det gör att tidsskriften ofta utgör en viktig källa för forskare som försöker få en inblick i hur planerare resonerat och diskuterat när det moderna Sverige formats. Men artiklarna kan ofta också ha ett generellt värde som kunskapskälla och för inspiration för oss samhällsplanerare idag. I samband med FFS fyllde 60 år återutgavs det första numret av PLAN, det visade sig att många av de frågeställningar som där togs upp ofta var lika relevanta idag. Vissa frågor och diskussioner inom planeringen tycks vara eviga. Därför vill vi här på FFS planeringsblogg då och då publicera gamla artiklar ur PLAN:s arkiv.

Med anledning av Malmö den senaste veckan fått en lång rad priser, som vi tagit upp här på FFS blogg och FFS facebook,  bla Stora Samhällsbyggarpriset, Nordisk Hållbar stad, Kasper Salin priset vill vi uppmärksamma detta på två sätt. Dels så har vi tagit fram en artikel från PLAN nr 4 år 2006 med rubriken ”Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad” som beskriver historien dels kommer vi att uppmärksamma ett par nya böcker i ämnet imorgon.

PLAN nr 4, år 2006 ”Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad”
Författare:  Mats Olsson, konsult som tidigare var stadsbyggnadsdirektör i Malmö
Kommentar: I den ursprungliga artikeln medverkade också bla Christer Larsson, Malmös stadsbyggnadsråd med bildtexter. Eftersom det var svårt att layouta artikeln på det ursprungliga sättet har vi låtit dessa delar utgå.

Från att ha varit en utpräglad industristad i kris har Malmö under de senaste tio åren utvecklats till en konkurrenskraftig kunskapsstad som attraherar såväl boende som företag. Framgången ligger i ett målmedvetet visionärt och strategisk arbete där skapandet av attraktiva boende- och stadsmiljöer (bomässan Bo01 på Västra hamnen) och etableringen av en stadsintegrerad högskola på Universitetsholmen har varit de motorer som varit avgörande för stadens positiva utveckling. Mats Olsson redovisar i sin artikel hur omvandlingsarbetet gick till.

Industriepoken avslutas

Under 1980-talet avslutades Malmös industriella epok drastiskt efter mer än hundra år av framgång. Malmö förlorade under bara några år 35 000 arbetstillfällen och den tidigare tydliga identiteten som framgångsrik industri- och handelsstad suddades ut. Under tio år upplevde Malmö ett trauma med en oklar framtid.

Under samma tid togs på nationell nivå beslutet om att etablera Öresundsförbindelsen. Bilden av Öresundsregionen som en möjlig transnationell integrerad region började växa fram och i Malmö började nya framtidsbilder ta form. Städernas och regionernas betydelse som utvecklingsmotorer ute i Europa gjorde att vi började uppfatta vår region som ett polycentriskt nätverk av städer. Ett samarbete mellan städerna påbörjades för att definiera, utveckla och marknadsföra regionen som helhet – samtidigt som städerna i olika avseenden var och är inbördes konkurrenter.

Vision, konkurrenskraft och strategi

Krisen i Malmö tydliggjorde behovet av en utvecklingsstrategi. I konkurrensen med övriga städer som Köpenhamn och Lund hade vi svårt att hävda oss och vägen från före detta industristad till modern kunskapsstad var lång.

I januari 1995 tog kommunstyrelsen initiativet till ett omfattande visionsarbete (Projekt Malmö 2000). Avsikten var att formulera en tänkbar positiv framtid för Malmö, en resa in i kunskapssamhället, att klarlägga hur vi kunde göra Malmö till en konkurrenskraftig stad i Öresundsregionen. Arbetet bedrevs på tjänstemannanivå utan politisk styrning. Den operativa ledningen var en samordningsgrupp under stadsdirektörensledning. Gruppens åtta ledamöter ansvarade för var sin arbetsgrupp inom följande områden: ekonomi, näringsliv, utbildning, miljö, stadsbyggnad, kultur, sociala frågor och ungdomars perspektiv. Arbetsgrupperna arbetade dels självständigt, dels gemensamt i olika workshops eller seminarier med inbjudna föreläsare.

I juni 1995 presenterades arbetsgruppernas arbete för kommunstyrelsen. I februari 1996 sammanställdes materialet i samordnade rapporter under det nya namnet Vision Malmö 2015 och presenterades för kommunstyrelsen under ovanliga former där arbetsgrupperna gestaltade sina visioner i framträdande på teaterscenen. Stadsbyggnadsvisionen tog upp sex aspekter på staden i en förenklad swot-analys.

Förenklad SWOT-analys av Malmös för- och nackdelar

Aspekt                                           Status
Den nära staden                       + Malmö är koncentrat. Urban Density är viktigt!
Den gröna och blåa staden    + Fina parker, kanaler och strand
Kulturstaden                             ++ Malmö erkänd som kulturstad
Bostadsorten                             – För litet utbud av intressanta bostäder
Näringslivsstaden                    – – – 35 000 industriarbetstillfällen hade förlorats
Kunskapsstaden                         – låg genomsnittlig utbildning

Vi konstaterade att det inte fanns några enkla idéer när det gällde att skapa arbetstillfällen, däremot var vi övertygade om att en kunskapstillväxt inom nya områden och nya attraktiva bostäder skulle generera en positiv utveckling och ekonomisk tillväxt. Ur denna analys kom, redan innan visionsarbetet avslutades, idéerna till två strategiska projekt för Malmös framtid; etableringen av ett självständigt universitet och bomässan BO01. Båda projekten är i dag genomförda och kan sägas ha haft ett avgörande inflytande på Malmös positiva utveckling.

Etablering av ett stadsintegrerat universitet

Universitetet kunde etableras med rekordfart, mycket beroende på att vi på bred front hade presenterat visionerna om ett universitetet i centrala Malmö på Universitetsholmen och därmed skapat en mental beredskap för att agera snabbt.

Visionsarbetat startade i början av 1995 och i slutet av året tillsatte regeringen en organisationskommitté som lämnade sitt slutbetänkande sommaren 1996. På hösten samma år beslutade regeringen att en högskola ska etableras i Malmö. Sommaren 1998 invigdes Malmö högskolas första etapp och sju år senare öppnades högskolans nybyggda lokaler på Hjälmarekajen. Antalet studenter är cirka 22 000 och högskolan förhandlar om universitetsstatus.

I vår egen kunskapsutveckling om universitetets etablering framstod stadsintegrering som den viktigaste utgångspunkten. Vi talade om ”universitetet som utvecklingsmotor” och om ”staden som universitet”, om högkvalitativa urbana miljöer som attraherar studenter och kreativa människor till Malmö.

Denna uppfattning från Malmö stads sida kom även att delas av organisationskommittén som utarbetade beslutsunderlaget för etableringen av Malmö högskola. En ur många synpunkter mindre komplicerad extern lokalisering i Hyllie diskuterades inledningsvis. Här äger kommunen marken och kommunikationsläget vid Öresundsförbindelsen är bra – men några synergieffekter mellan staden, näringslivet och det tänkta universitetet skulle sannolikt inte uppstå. I stället satsade Malmö stad stora resurser på inlösen av mark med mera för att genomföra en universitetslokalisering direkt i anslutning till de två centrala Citytunnelstationerna – Centralen och Triangeln (UMAS) – som ska tas i bruk 2011. I dessa två punkter finns direkta kopplingar mellan ett diversifierat urbant liv, näringslivet och ett växande universitet, vilket vi menade var nödvändiga förutsättningar för en positiv utveckling.

Bo01 – bomässa med attraktivt boende i Västra hamnen

Vårt andra strategiska projekt var att producera högkvalitativa bostadsmiljöer och få människor att bosätta sig i Malmö – efter en lång period av utflyttning. Den rådande finans- och fastighetskrisen under 1990-talet gjorde detta till en svår utmaning.

En möjlig lösning var att arrangera en bomässa – ett instrument för att samla byggherrarna, bygga bostäder och marknadsföra Malmö. I hård konkurrens med andra städer fick Malmö förtroendet att genomföra mässan vid millennieskiftet (Bo2000). Under planeringen av mässan förvärvade kommunen mark i det avsomnade industriområdet Västra hamnen, vilket blev en strategisk lokalisering av nya bostäder. Mässan flyttades ett år i tiden och blev Bo01.

Presumtiva byggherrar bjöds in att delta i utvecklingsarbetet. Dessa var till en början tveksamma på grund av konjunkturläget, men intresset ökade efter hand som idéerna växte fram. Byggherrarna valde ut arkitekter och utarbetade projekt som godkändes av stadsarkitekten och mässarkitekten gemensamt, parallellt med att detaljplanen gjordes klar. Den efterföljande bygglovsprocessen var därmed väl förberedd och byggena kom igång.

Mässan blev en succé för Malmö. Marknadsföringen av Malmö och regionen överträffade vida förväntningarna. Planeringen, arkitekturen, de offentliga miljöerna och det ekologiska konceptet togs emot med stort intresse både i Sverige och internationellt. Malmö stads målsättning att med Bo01 som strategiskt projekt att visa att Malmö är en intressant bostadsort i Öresundsregionen infriades.

Bo01 fungerar som en utvecklingsmotor för Västra hamnen och Malmö. Utan Bo01 som en stor startetapp eller ”kritisk massa” hade det vara svårt att få igång ett omfattande byggande av bostäder i Västra hamnen. Kvalitetsnivån på planering, arkitektur och offentliga miljöer blev vägledande för fortsatt utveckling av Malmö.

Nya processer

Både visionsarbetet i sig, men framför allt genomförandet av de två stora strategiska projekten Bo01 och Malmö högskola, ställde nya krav på sättet att arbeta. På det politiska planet introducerades så kallade papperslösa kommunstyrelsemöten, det vill säga tid gavs för en genomgripande utvecklingsdiskussion utan de traditionella beslutsunderlagen från förvaltningarna. Vidare introducerades Planeringsberedningen som beredde och samordnade våra stora projekt som var på väg fram mot politiska beslut.

Inom förvaltningarna satsades stort på förvaltningsövergripande projektarbete med en omfattande utbildning av projektledare och medarbetare i övrigt. Ett omfattande personalutvecklingsprogram EMÖ (Engagemang för Malmö) genomfördes för att göra Malmö stads 20 000 anställda till goda ambassadörer för visionerna. Senare genomfördes även kvalificerade ledarskapsutbildningar.

Malmö satsade på EU-samarbete och blev medlem i Eurocities och Union of Baltic Cities och utbytet av idéer med andra europeiska städer gav inspiration till våra egna utvecklingsstrategier. Särskilt var det sydeuropeiska städer som till exempel Barcelona, Bilbao, Turin och Lyon som gav oss idéer till annorlunda arbetsmetoder som försöker hantera komplexitet och ett holistiskt synsätt. En analys i efterhand av mängden aktiviteter i Malmö och deras samband under den senaste tioårsperioden visar just behovet av att hantera komplexitet.

Kommunikation och utvecklingskultur

Idéerna från visionsarbetet kommunicerades ut i en öppen och omfattande dialogprocess. Stadsbyggnadskontorets informationsavdelning expanderades och kom att spela en avgörande roll när det gällde att etablera en mera allmänt accepterad ”utvecklingskultur” som efterhand ersatte det trauma som avvecklingen av industrisamhället innebar. Många nya eller utökade initiativ togs med kontakter inom press och övriga media, utgivande av egna tidningar och publikationer, film och video, hearings, workshops, seminarier, dialogmöten och utställningar. Ett viktigt inslag i kommunikationen var våra ”visionsbilder”, det vill säga vi satsade på intresseväckande bilder som på ett enkelt sätt kunde förmedla våra tankar om framtiden.

Den samlade strategin i sina beståndsdelar – ”gott & blandat”.

Visionsarbetets effekter

Drygt tio år efter visionsarbetet kan vi konstatera att stora förändringar skett både i Malmö och i omvärlden. De grundläggande avsikterna med våra strategiska projekt Bo01 och Malmö Högskola var att stärka Malmös konkurrenskraft i regionen, det vi i dag kallar ”att göra Malmö till en långsiktigt hållbar och attraktiv stad i Öresundsregionen”. Ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen stod i fokus för visionsarbetet, och våra idéer om att med hjälp av attraktiva bostäder och nya utbildningsmöjligheter skapa nya typer av arbetstillfällen har gett resultat.

Idag arbetar fler människor i det gamla varvsområdet än det gjorde på Kockums storhetstid och vi har 22 000 studenter vid högskolan.Den urbana kvaliten, framför allt i centrala Malmö, har utvecklats och Malmö stad har mottagit både nationella och internationella utmärkelser inom arkitektur och offentlig miljö.

Sammanfattningsvis kan man säga att vi har uppnått viktiga etappmål – men mycket återstår och nya utmaningar dyker upp.

Aktiviteter för fortsatt utveckling

Samverkan mellan högskolan och Malmö stad sker i dag genom regelbundna möten mellan stadens och högskolans ledningar och 2004 etablerades en strategisk grupp som arbetar med gemensamma utvecklingsprojekt. Ett exempel är ISU (Institutet för hållbar stadsutveckling, samfinansierat av staden och högskolan) där en gemensam kunskapsutveckling gagnar båda parter. Staden blir ”övningsfält” och forskningsområde för högskolan samtidigt som Malmö stad i sin fortsatta utveckling kan ta del av forskningsresultaten. Ett annat projektexempel är ”Malmö som kunskapsstad”, en gemensam lärprocess där vi arbetar med att definiera en plattform för fortsatt arbete.

Exempel på triple-helix-samverkan finns när det gäller finansiering av delar av undervisningen. En professur inom IMER (Internationell migration och etniska relationer) finansieras av Malmö stad och en professur i entreprenörskap finansieras av näringslivet. För att ytterligare stärka tillväxtperspektivet etablerades MINC (Malmö Incubator) som utvecklings- och tillväxtmiljö för nya kunskapsintensiva företag som utvecklas i gränslandet mellan högskolan och näringslivet, och där Malmö stad spelar en roll av katalysator.

Efter att Universitetsholmen nu är väletablerad har vi påbörjat utvecklingen av vårt andra universitetsområde, UMAS. En programgrupp arbetar med att utveckla tankarna om ”Det medicinska Malmö” för att utveckla den potential som finns inom det medicinska området.

Inom ekologiområdet har Malmö stad blivit internationellt etablerat inte minst genom Bo01. För att fortsätta denna utveckling etablerar vi nu ett ”Center för hållbar stadsutveckling” i samverkan med Malmö högskola och Region Skåne.

Illustration Vision 2015 Från industristad till kunskapsstad

Framtiden

Parallellt med Malmös positiva utvecklingstendenser inom ekologi och ekonomi blir det sociala området allt mera problematiskt. VFA (Välfärd för alla) är ett politiskt initiativ med uppdrag till alla förvaltningar att utveckla idéer och genomföra åtgärder inom social välfärd och ekonomisk tillväxt. Malmö stads stora andel invandrare måste få del i och integreras i den positiva utvecklingen vi nu ser för att Malmö ska fortsätta vara en attraktiv stad i regionen. Det är vår största utmaning.

Vi har just påbörjat projektet ”Malmö 2025” med ambitionen att sammanfatta utvecklingsprocesserna i Malmö och blicka framåt. Både för att skapa en helhetsbild och för att kunna göra kurskorrigeringar och kompletteringar av pågående arbete.

Utvecklingsarbetet fortsätter, även om vi har nått goda resultat kan vi inte slå oss till ro. Går vi avslutningsvis tillbaka till det globala och regionala konkurrensperspektivet på staden kan man numera påstå att staden (med alla dess aktörer) tvingas engagera sig i sin framtid – om den vill ha någon.


Annonsera i kommande numret av tidskriften PLAN nr 5-6 år 2011

Föreningen för Samhällsplanering (FFS) ger ut tidskriften PLAN. Nästa nummer av tidskriften PLAN nr 5-6 kommer att distribueras till alla medlemmar i vecka 52. Redaktionen har framme ett fullmattat dubbelnummer med många intressanta artiklar. Fortfarande finns chansen att få med olika annonser i detta dubbelnummer, ni behöver dock kontakta redaktionen för PLAN helst innan den 21/11 men absolut senast den 1/12 för att kunna få med er annons.

Mer information om ni vill annonsera i tidskriften PLAN, kontaktuppgifter till redaktionen finns här. Detaljerade kostnadsuppgifter för olika typer av annonser samt krav på utformning och kvalite samt hittar ni på här, men annonspriset ligger mellan 2600 kr till 13200 kr.

Så ska ni ut med en anställningsannons, en annons om en kommande konferensseminarium, en annons för en utbildning, en annons om er konsulttjänster – så tveka inte utan kontakta oss.


Nordiskt hållbarhetspris har delats ut för första gången

Stiftelsen Idébanken, Oslo, fyllde 20 år den 11/11 och delade för första gången ut det Nordiska hållbarhetspriset: ”Balanseprisen”.

Priset ska gå till nordiska kommuner som har utmärkt sig kring att ge ett nyskapande bidrag till en hållbar utveckling. Priset kommer att delas ut vartannat år. Nästa gång priset delas ut är det i samband med den nordiska hållbarhetskonferansen i Umeå år 2013.

De fyra prisvinnarna år 2011

  • Malmö (S), Vision – förankring – bredd – kontinuitet
  • Stavanger (N), Partnerskap – långsiktighet – medverkande– globalt ansvar
  • Tingvoll (N), Samarbetsaktiv kommun – tvärpolitisk – ekologisk förankring – globalt vetenskapssamarbete
  • Samsø (DK), Kompromisslösa höga mål – eldsjäler – kompetensbyggande – lokalt ägarskap

Dessa fyra är goda exempel på arbete som aktualiserer FN-initativet Utbildning för hållbar utveckling, ESD10 (2005-2014) och som visar på spännande resultat och möjligheter som en viktig del av Nordens återrapportering till Rio+20-konferansen näste år. I detta arbete sker ett samarbete mellan Sverige, Norge och Danmark, se mer info här.

Nedan återfinns information, på norska, om de fyra vinnarna. Därefter finns kommentarer från stiftelsens dagliga ledare om de vinnare som utsetts.

MALMÖ   Visjon – forankring – bredde – kontinuitet

Først i Norden – først i Europa: Malmö er berømt som en verdensleder innen hållbar utveckling (bærekraftig utvikling) og vi hilser velkommen kommunalråd for Framtidens trafikk, Karolina Skog. Innsatsen var byens respons på en krise. Mange kjenner til nybyggingsområdet Västra Hamn og bærekraftinnsatsen i den gamle bydelen Augustenborg, men byen har utmerket seg i måten hållbarhetsvisjonen er blitt innarbeidet overalt. Det har også vært en sjelden helhetlig innsats, med alt fra de konkrete miljø- og samferdselsprosjekter til forskning og folkeopplysning. Og dersom vi skulletrekke fram én faktor så er det nettopp det langsiktige – kontinuiteten i arbeidet – som er en suksessfaktor vi ikke finner paralleller til mange steder. Malmö har bygget videre, steg på steg; Uten denne kontinuiteten, med økende bevissthet ikke bare i ledelsen men blant alle, så hadde det neppe vært mulig å komme fram til såpass ambisiøse klimamål som Malmö kan skilte med i dag. Og like mye, de sosiale mål!

Å beskrive Malmös innsats i få ord er umulig. Vår forespørsel nylig omen liten oppdatering, fikk respons i form av tre siders tett oppramsing av en rekke resultater, videreførte prosjekter, forhøyede målsetninger, økt folkeligdeltakelse og nye initiativer. Det får holde å si at Malmö arbeider mer og mer i retning av bærekraft, i flere sektorer, med flere samarbeidsparter, i flere nettverk, i flere bydeler. Miljø, klima, mat, transport, Fairtrade, arbeidsplasser, kultur … Men igjen: Dette kunne byen ikke ha fått til uten opplysning, utdanning, bevisstgjøring og folkelig involvering. Agenda 21 og ESD-10 på sitt beste.

STAVANGER   Partnerskap – langsiktighet – medvirkning – globalt ansvar

I mange år har byen Stavanger arbeidet med bærekraftig utvikling– en viktig holdning i det som har vært Norges oljeby nr.1. Stavangersresultater kjennetegnes av den avgjørende evne til å bygge partnerskap mellomulike sektorer. Med god drahjelp av visjonære enkeltpersoner og ildsjeler.

Stavanger har vært tidlig ute med en rekke av de viktige tiltak som skal til for å transformere fremtiden: integrert avløps- og avfallsbehandling, regional trafikksamordning, miljøvennlig områdeutbygging, grønne innkjøp, og ikke minst en kontinuerlig innsats i form av folkelig opplysning og deltakelse. Det siste er blitt ytterligere forsterket i arbeidet med den sistekommuneplanen, som har omfattet visjonsverksteder i alle bydeler og en rekke andre tiltak som har sluppet folk fram. På den sosiale siden er det nylig også utarbeidet en egen plan for forebyggende folkehelse.

Byen har en rekke nettverks- og samarbeidstiltak både regionalt i Norge, med andre ”energibyer” rundt om i verden, og med byer i utviklingsland med et spennende fokus på energi. På klimafronten har byen også vært blant de fremste i Norge. Alt i alt preges Stavangers innsats av kontinuitet og en usedvanlig bredde i arbeidet. Det er prisverdig ikke minst fordi bærekraftig utvikling neppe realiseres gjennom spektakulære resultater i enkelte sektorer, men at ”hele lasset må dras sammen”. Partnerskapet mellom kommunen, næringslivet og sivilsamfunnet har vært enestående i Norge.

TINGVOLL   Samfunnsaktiv kommune – tverrpolitisk – økologiskforankring – global vennskapssamarbeid

Tingvoll kommune er typisk for mange utkantkommuner i Norge: Naturrik og vakker men skjør i forhold til avsides beliggenhet, arbeidsplasser, service og befolkningsgrunnlag. Her har folk bestemt seg for å satse på fremtiden. Tingvoll ble tidlig en økokommune, og har fokusert sterkt på utviklingen avlandbruket, lokale produkter og økomat, ikke minst med inspirasjon fra Bioforsk-senteret, et nasjonalt senter for økologisk landbruk.

Tingvoll har lagt stor vekt på engasjement hos innbyggerne sine. Kommunen var først ute med ”politikeropplæring”, med kursing i bærekraft for de folkevalgte etter hvert kommunevalg. Dette er et opplegg som siden har inspirert flere kommuner til lignende tilbud – men det er kun i Tingvoll at opplegget er blitt gjennomført så bredt, og for hvert nytt kommunestyre i mer enn 20 år. Dette har gitt bærekraftarbeidet en ektetverrpolitisk basis. Også her er kontinuiteten en viktig ledetråd. Med det nylig etablerte regionalt senter for fornybar energi på Tingvoll gård, og prisen som fylkesvinner av ”Klimakampen”, viser Tingvoll at langsiktig arbeid bærer frukter.

SAMSØ   Kompromissløst høye mål – ildsjeler – kompetansebygging – lokalt eierskap

Samsø er allerede berømt for den dristige satsing som førte øya til 100% fornybar energi i løpet av kun 10 år. Det er et forbilde som bygger på noenav de ingrediensene som Idébanken stadig ser i bærekraftarbeidet: Visjon, ildsjeler, og evne til å engasjere folk flest. Det forteller oss at faktorersom teknologi, lovgivning, penger, faktisk ikke er de største barrierene. Nå arbeider Samsø videre, og skal bli fossilfri øy innen 2030. Gjennom kommunen og Energiakademiet fortsetter Samsø å delta i utdanning for bærekraftig utvikling, i viktige nettverk, og å spre erfaringene – både til unge og voksne, både til lekfolk og politikere, både i Norden og i det fjerne utland.

Hovedfokuset i dagens verden er på byene – men dette er ikke nok for å skape en bærekraftig verden. På Samsø skimter vi konturene av en ny verden, der landsbygda på ny kommer til sin rett innen en helhetligsamfunnsstruktur. I denne visjonen ser vi hvordan landsbygda blir kilden tilden fornybare energien som byene trenger, i tillegg til mat, frisk luft, rekreasjon, biologisk mangfold, ro, og mye annet som byene ikke har. Ikke minst skaper dette en sterkere økonomisk basis som gir landsbygdene muligheten til å forbli gode, viktige og levende lokalsamfunn i fremtiden. Da snakker vi ombærekraft. Et samfunn bygget på samhandling og gjensidighet ”på tvers” mellom by og land. Samsø er et lite forbilde på noe meget stort. Gratulerer!

Hva er det med disse?

– Det er en vilje og evne til forankring av arbeidet medbærekraftig utvikling og samspill med innbyggerne som karakteriserer lokalsamfunn som de fire vi gir priser til i dag. Det er en følelse av at her skapes det gode liv, sier daglig leder i Stiftelsen Idébanken, Kai Arne Armann, som fortsetter:

– I løpet av 20 års arbeid rundt Agenda 21 og lokal bærekraftigutvikling, har vi i Stiftelsen Idébanken hatt gleden av – som en del avoppgaven vår – å bli kjent med spennende og modige initiativer, i hele Norden, og i tillegg i Europa og enda lengre unna gjennom nettverk både nord-sør og vest-øst. Vi har dokumentert mange, besøkt mange, fått besøk avmange, og bidratt til nettverksbygging, erfaringsutveksling og spredning til andre. Det er vi stolte av. Det har vært en spesiell glede å bli kjent med mange av den lokale bærekraftens ildsjeler – flotte, dyktige og engasjerte mennesker. Dette er ekte pionervirksomhet, som er med på å bane veifor en mer bærekraftig verden.

– Vi markerer 20 års arbeid i Stiftelsen Idébanken ved å dele ut fire priser. Men la oss huske at mange flere fortjener ros for innsatsen. Kriteriene våre er basert på ”bærekraftpila”, som har vært et sentralt verktøy for Idébanken gjennom årene. Nøkkelkriterier er: Langsiktighet og generasjonsperspektiv – global rettferdig fordeling – økonomiske hensyn balansert med sosiale og økologiske – bred medvirkning og forankring – kompetansebygging over tid – resultater oppnådd gjennom samarbeid på tvers av sektorer, temaer og aktører, sier Armann.

– Samtidig: Det er kun et mindretall av våre nordiske lokalsamfunn som har gjort en vesentlig innsats i forhold til bærekraft og Agenda 21. Det gjenstår en kjempejobb. Vi gir prisene til fyrtårnkommuner som er seg bevisste at de bare har tatt de første skritt, og som nettopp delererfaringer med andre ambisiøse kommuner. For spørsmålet er fortsatt: Hvordan spre dette? Vi mener at innsatsen til Idébanken og lignende institusjoner i de andre nordiske land bør økes. Til en viss grad kan vi si at bærekraftarbeidet har gått i bølger, men oppgaven er mer presserende enn noen gang. Desto viktigere at vi må fortsette å samle og dele erfaringene og formidle disse godeeksemplene, fortsetter han.

– Disse fire er gode eksempler på arbeid som aktualiserer FN-tiåret for Utdanning for bærekraftig utvikling, ESD10 (2005-2014) og viser til sammen spennende resultater og muligheter som er en viktig del av Nordens melding til Rio+20-konferansen neste år, avslutter Armann.

Priset

Prisen er hentet fra den skulpturrekken som den danske kunstneren Jens Galschiøt har utformet for Balanseakten, den nordiske kampanjen for FNs utdanningstiår, ESD10. Se  og http://www.aidoh.dk/


Och vinnaren av Sveriges Arkitekters pris år 2011 är….

Sveriges Arkitekter delar årligen ut priser. Årets priser delas ut tidigare idag den 11/11 i samband med Arkitekturdagen på Stockholms Universitet. Följande priser delades ut:

-Kasper Salin-priset
-Bostadspriset
-Sienapriset
-Guldstolen
-Årets arkitekturkritiker

Kasper Salin priset 2011: Station Triangeln, Malmö

Station Triangeln i Malmö fick Kasper Salin-priset 2011. Den finaste utmärkelsen för byggnadsverk av hög arkitektonisk klass i Sverige som delas ut en gång om året. Juryns motivering: Station Triangeln i Malmö tilldelas Kasper Salin-priset 2011 för ett ovanligt konsekvent genomförande av en tydlig och insiktsfull arkitektonisk idé. I en storskalig infrastrukturs möte med staden skapas en ny typ av rum och ljusflöden som underlättar möten mellan människor. Arkitekt för verket är KHR AS arkitekter och SWECO Architects AB genom designansvarig arkitekt Nille Juul Sørensen och uppdragsledare Lars Lindahl på uppdrag av dåvarande Citytunnelprojektet.

Station Hyllie, vinnare av Kasper Sahlin priset 2011

Bostadspriset år 2011: Atriumradhusen Äppelträdgården i Göteborg.

”Ett inspirerande exempel på komplettering av ett miljonprogramsområde”, skriver juryn i sin motivering. Bostadspriset togs emot gemensamt av byggherrens representanter Magnus Borglund från White Arkitekter och Sven Steen från FO Peterson & Söner som byggt tillsammans. Arkitekterna SAR/MSA Mikael Stenqvist och Thomas Landenberg närvarade också.

Atriumradhusen Äppelträdgården i Göteborg, vinnare av Bostadspriset år 2011

Sienapriset år 2011 – Stortorget, Gävle

Stortorget i Gävle får årets Sienapris för bästa offentliga miljö. Juryn motiverar sitt val med att ”omdaningen har gjorts med ett stort grepp passande för den stora uppgiften, vilket har gett gävleborna ett centralt stadsrum med stark egen identitet … präglat av både aktualitet och hållbarhet”. Arkitekt är Andersson Jönsson Landskapsarkitekter genom landskapsarkitekt LAR/MSA Anders Jönsson på uppdrag av Gävle kommun.

Nya Storttorget, Gävle – vinnare av Sienapriset år 2011.

Guldstolen år 2011: stolen Ru Chair.

Årets Guldstol i kategorin produkt går till stolen Ru Chair. Juryn skriver i sin motivering att ”med sin nätta och diskreta profil är Ru Chair både nyskapande och upplyftande egensinnig”. Office for design genom Shane Schneck är stolens designer. HAY har producerat.

Årets arkitekturkritiker år 2011: Per Wirtén

Till årets arkitekturkritiker har juryn utsett Per Wirtén ”för hans förmåga att med en kombination av personligt tilltal och fakta göra ytterstaden synlig för alla”. Per Wirtén gav år 2010 ut boken ”Där jag kommer ifrån – kriget mot förorten”.

Per Wirten, här i samband med en diskussion om samrådsförslaget Arkitektur Stockholm på Färgfabriken tidigare i år.
För mer information om detta möte, läs Planeringsbloggens inlägg här.