Varför åker alla till Freiburg?

Johannes Berg, medlem i FFS och som till vardags arbetar som konsult på WSP redogör varför svenska aktörer inom samhälls- och trafikplanering vallfärdar till tyska staden Freiburg.

Det bör direkt konstateras att besöksfrekvensen av svenska samhälls- och trafikplanerare till Freiburg hade varit betydligt lägre utan stadsdelen Vauban. Denna stadesdel har sedan det färdigställdes rönt stor internationell uppmärksamhet och presenterats som ett ”best practice” område från Tyskland vid UN habitat II konferensen i Istanbul samt användes som extern site vid World Expo 2000.

Freiburg är en snabbt växande universitetsstad i sydvästra Tyskland med ca 220 000 invånare.

I staden finns en före detta fransk flygbas som myndigheterna beslutat att omvandla till bostadsområdet Vauban. Ur ett samhällsplaneringsperspektiv är vauban intressant i flera avseenden. En stor del av de nybyggda fastigheterna har uppförts och förvaltas av små ägarkollektiv på mellan 3 och 21 hushåll. Detta har gett upphov till en mycket diversifierad arkitektur och sammansättning på husen, allt från små villor till lägenhetshus med 20 lägenheter. Möjligheten att vara med och utforma sitt boende har även visat sig varit en av de viktigaste faktorerna bakom valet att bosätta sig i Vauban.

Den främsta anledningen till att Vauban rönt så pass stor uppmärksamhet är det låga bilberoendet i området. Av hushållen i Vauban är det 46 procent som inte äger någon bil. Bilinnehavet har dessutom sjunkit sedan inflyttning i området. 64 procent av resorna i som de boende i Vauban gör sker med icke motoriserade färdmedel. Detta är anmärkningsvärt då området är beläget ca 3 km utanför Freiburgs stadskärna. Lägenheterna i området är även överlag stora, i snitt 115 kvm och barnfamiljer är en dominerande grupp i området, snitthushållet är 3,34 personer. Barnfamiljer är annars en grupp som vanligtvis uppvisar en hög grad av bilberoende.

En viktig faktor bakom det låga bilberoendet är att de boende erbjudits fullvärdiga alternativ till bil. I området finns en bilpool som erbjuder de boende bilar i olika storlekar för olika behov samt cyklar och cykelkärror. De som är anslutna till bilpoolen får dessutom mot en depositionsavgift på ca 3500 kronor ett kort som ger dem gratis lokal och regional kollektivtrafik och 50 procent rabatt på nationella tåg.

Parkeringsfrågan är en annan viktig faktor bakom det låga bilberoendet. I Vauban till skillnad från svenska bostadsområden subventioneras inte parkering. De boende som vill ha bil får istället köpa en parkeringsplats i ett parkeringshus för ca 150 000 kr. Gatuparkering är förutom ett par undantag förbjuden i området.

Kontentan är att man Vauban lyckats skapa ett område med en bilanvändning som ligger i nivå med innerstaden i europeiska storstäder med välutbyggd kollektivtrafik samtidigt som man skapat gatumiljöer som är lika trygga för barn att leka i som svenska miljonprogramgårdar. Dessutom har man genom att involvera de boende i planeringsprocessen skapat engagerade invånare.

Mer information på engelska om Vauban finns att läsa här och även här. Vi lägger också med en länk till ett kort amerikanskt TV-repotage.


Rapport från DHS seminarium ”På väg mot banbrytande kunskapsspridning” 21/9 2011

Delegationen för hållbara städer (DHS) arrangerade den 21/9 2011 en halvdagsseminarium kring dels frågan om hur bryggan mellan forskning och praktik/politik kan stärkas dels frågan om hur olika nya medier kan sprida information/kunskap om hållbar stadsutveckling. Seminariet arrangerades i Kulturhuset i Stockholm och ett ca 80 tal personer deltog. Upplägget var för bägge delarna av seminariet, en huvudtalare med ett internationellt perspektiv och ett antal svenska talare med korta inlägg. Peter Örn, delegationens ordförande, var moderator och inledde och avslutade seminariet.
Detta nedan är inga officiella eller fullständiga minnesanteckningar, men kan förhoppningsvis vara av värde för den som är intresserad.

Hur stärka kopplingen mellan forskning och praktik/politik

Tineke Lupi, NICIS
NICIS är ett holländskt institut som följer stadsutvecklingen i Europa med särskilt fokus på städers sociala och ekonomiska styrka. NICIS har arbetat med att skapa en gemensam arena mellan forskning och praktik/implementering/policy avseende hållbar stadsutveckling.
Den traditionella linjära modellen har varit att respektive forskningsprojekt/initativ sökt sin egen väg för att nå ut med sin kunskap och sina resultat. Men kunskapsuppbyggnad är en process, menade Tineke. Därför bör man försöka skapa en gemensam arena där ett möte kan ske, det kan antingen vara en form av ”connection” mellan forskning och praktik, medan NICIS är ytterligare ett steg vidare i form av ”active collaberation” mellan forskning och praktik.  Det innebär att kunskapen som produceras också ägs tillsammans av arenan. För att vara framgångsrika i ett sådant samarbete krävs en stor tillit mellan de olika ingående aktörerna. Detta tar tid och den här typen av arenabyggen måste vara långsiktiga åtaganden från de olika aktörerna för att vara framgångsrika.

Tinike Lupi, NICIS i samband med DHS seminarium den 21/9 2011

Henrik Nolmark, MISTRA Urban Futures
MISTRA Urban Futures är en kunskapsarena i Sverige som har startats upp sedan ca ett år tillbaka. Det är ett brett partnerskap i Göteborgsregionen. Det är ett försök att bygga en gemensam arena med följande inriktning a) brett deltagande b) djupgående samverkan/process c) användbarhet d) alla bidrar – alla får betalt. Arbetet med skapande av en gemensam kunskapsarnea är en sammansatt process bestående av många ”lärandeloppar”. Det är et tidskrävande arbete. Henrik menade att ”förtroende” är den enskilt viktigaste faktorn för att få en bättre brygga mellan forskning och praktik.

Anders Rasmusson, MOVIUM
Movium är ett center med inrikning mot stadens utemiljö. Movium har gjort en viss omstrukturering under senare år. En starkare ”kedja” har formats, en kedja bestående av a) Omvärldsanalys b) Strategiska teman c) Nätverk d) Projekt e) Utbildning
De strategiska teman de inriktat sig mot är 1) Klimatsmart stadsbyggnad 2) Offentliga rummet 3) Mark/Vatten i urban miljö 4)  Staden som livsmiljö. Den starkare kedjan a-d, ger en större tyngd i information och kommunikation av resultat.

Lisa Daram, ARKUS
ARKUS är en stiftelse för praktiserande arkitekter och planerare. Lisa menar att vi måste bli bättre på att se det vi inte ser, det ”dolda”. Bli mer medvetna och bygga mer kunskap om relationen människa-tekniska system-byggd miljö. Det handlar inte sällan om att koppla ihop olika typer av kunskap, ex arkitekter och skolpersonal om hur skolor ska byggas mer energieffektivt. Då behöver vi veta mer om hur skolornas rum nyttjas rent praktiskt från skolpersonalen, för att därefter som planerare/arkitekter kunna avgöra hur en mer energisnål utformning ska gestaltas.

Nya medier för att sprida kunskap och information

Sören Søren Smidt-Jensen, Dansk Arkitektur Center
Sören berättade om hur Dansk Arkitektur Center (DAC) arbetar för att skapa ett brett intresse för arkitektur-, stads- och landskapsutveckling samt att bana väg för nya idéer och utveckling på tvärs över byggbranschen. I verksamheten ingår två uppmärksammande webbportaler: Copenhagen X och Bæredygtigebyer.dk.

Sören Søren Smidt-Jensen, Dansk Arkitektur Center i samband med DHS seminarium den 21/9 2011

Baeredygtigebyer.dk; Sustainablecities.dk
Ambitionen är högt satt. ”Världens bästa webbsida” på detta område. Lanserades 2009. Målgrupp: arkitekter, urban planners. Det finns en engelsk del och en danska del. De har lagt ned oerhört mycket tid och pengar, i uppbyggnadsskedet omkring 10 personer nu något mindre men det är fortfarande heltidsarbete för ett flertal personer. Mycket av finansieringen av fonden RealDania. Layout och design är genomarbetade. Ungefär 150 case studies finns presenterade inom olika kategorier som Stora städer, Low Tech, High Tech,  Tredje världen städer mm. Ett större antal internationella experter har kopplats till webbsidan. Ett 40 tal bloggare finns också. Ungefär 6000 st unika besökare varje vecka. Detaljerad analys görs kring besöksstatestiken, en viktig del i uppbyggnaden av denna typ av webbsidor menade Sören. Strategin kring att locka besökare har förändrats från att koncentrera till att bygga upp egna webbsidan till att också skriva om webbsidan på andra webbsidor, internetforum, bloggar mm. Det har varit en framgångsrik strategi.

CopenhagenX
Detta är en webbsida som fokuserar på Köpenhamns stadsutveckling. Den har en betydligt bredare målgrupp i fokus och syftar till att få igång en bred diskussion om stadsutveckling och arkitektur i Köpenhamn. Arbetar med olika sätt att sprida information och bygga information kopplat till webbsidan. Har exempelvis utvecklat podwalks, där man kan ladda ned och lyssna på berättelser om stadsutvecklingen kopplat till olika promenader i Köpenhamn. Arrangerar också arkitekturlöpartävlingar i Köpenhamn. Har kostat i storleksordningen 6 MDkr att starta upp och man lägger ned ca 6 MDkr/år i drift.

Per Mikael Sällström, Sveriges arkitekter
Sveriges arkitekter arbetar bla genom att dela ut priser en kunskapsspridning via dessa goda exempel. Under 20 års tid har de delat ut ett ”planpris”. Priset delas ut vartannat år och år 2010 gick priset till Lijeholmstorget i Stockholm. Han pekade också på Stadsvision 2.0 Jönköping som fick ett hedersomnämnande. Goda exempel innebär att vara både generell och konkret samtidigt.

Ulf E Andersson, Naturvårdsverket
Redovisade erfarenheter av utvärdering av KLIMP, LIMP, och Life+ projekt. Totalt ca 2700 projekt. Håller på att ta fram en metodhandledning hur man sprider kunskap och goda exempel. Kommer att kunna laddas ned på Naturvårdsverkets webbsida.

Monica Fundin Pourshahidi, Arkitekturmuseet
Arkitekturmuseet är både en myndighet och ett museum. Arkitekturmuseet vill både bli en fysisk och digital mötesplats för alla med ett intresse för stadsbyggnad och arkitektur. Vill se ökad involvering från fler människor i dessa frågor, och vill också se en mera högljud debatt än vad fallet är idag. Har fått ekonomiskt stöd av DHS för att bygga upp en webbportal kring hållbara städer. Det kommer inte bli som DAC-exemplet ovan, eftersom det inte är samma ekonomi bakom, men det ska bli så bra som det kan bli.

Sabina Andrén, Världsnaturfonden
Även världsnaturfonden har givit sig in på området hållbara städer, de har en ny webbsida under uppbyggnad. Där kommer de presentera 100 lärande exempel på hållbar stadsbyggnad. De vill inte använda begreppet ”best practise” då de anser att det ekologiska avtrycket av många sådana städer redan idag är för stort. Kommer att finnas teman på webbsidan, men det finns också en risk med att försöka vilja dela upp saker i för många delar och då samtidigt tappa helheten. Sabina pekade också på behovet att gå ifrån ”goda exempel” till en mer generell förändring/förbättring. Världsnaturfonden arbetar också med något de benämner ”Earth Hour City Test”, som är ett sätt att försöka uppmärksamma klimatfrågan genom att uppmanna att släcka ljuset under en timme.


FFS Stockholm-Mälardalen bjuder in till mötesplats den 24/10 i Eskilstuna på temat ”Transporter/Logistik”

Ett av verksamhetsmålen 2011 för Föreningen för samhällsplanering (FFS), lokalavdelning Stockholm-Mälardalens är att utveckla verksamheten i Mälardalen. Ytterligare ett steg tas i rätt riktning med denna inbjudan till mötesplatsen den 24/10 2011.

Temat för mötesplatsen blir kring Trafik/Transporter och Logistik. Talare både från Eskilstuna kommun och Västerås stad kommer delta. Möjlighet till diskussion.

Möteslokal är Eskilstuna kommun, Stadsbyggnadsförvaltningen, Ekströmska salen, Alva Myrdals gata 5. Starttiden är 18:15, men lokalen är öppen from 17:30 och då kommer Stadsbyggnadskontoret att visa upp några av sina pågående projekt. Vid mötesplatsen kommer Ramböll bjuda på enklare förtäring och dricka.

Mötesplatsen är kostnadsfri och öppen för alla som är intresserade. Vi vill dock påpeka att FFS har reducerat sina priser med 75% för medlemskap år 2011. Mer information om hur man blir medlem finns här. Mer information om erbjudandet och om FFS Stockholm-Mälardalen finns här.

Kontaktperson är Petter Skarin, Eskilstuna kommun,petter.skarin@eskilstuna.se , 016-710 76 93, 070-651 91 23.


FFS ger 75% rabatt på medlemskap för år 2011

Föreningen för samhällsplanering är en ideell förening som har funnits i drygt 60 år. Föreningen syftar till att sprida kunskap, väcka debatt och verka för en sakkunnig hantering av olika aktuella lokala och regionala planeringsfrågor. Vi vill stimulera till möten mellan olika discipliner och tankesätt, ge utrymme för idé- och erfarenhetsutbyte och därmed bidra till medlemmarnas dagliga bildning i arbete och studier.

Våra medlemmar är verksamma inom både offentlig och privat sektor: arkitekter, ekonomer, ingenjörer, jurister, kulturgeografer, landskapsarkitekter, miljövetare, planerare, sociologer, statistiker, statsvetare, socionomer, studenter, politiker av olika färg, m fl.

Föreningen är kanske mest känd för vår tidskrift Plan, men lokalavdelningar ordnar även lokala
evenemang och studiebesök av olika slag. Dessa ger utöver intressanta föredrag på aktuella teman även möjlighet till diskussion och nätverkande. Föreningen har också en webbsida (www.planering.org), denna blogg (planeringsbloggen.wordpress.com) och en facebooksida (”Föreningen för Samhällsplanering”).

Hur bli medlem? Det finns två bra alternativ:

A) Din arbetsplats kan bli organisationsmedlem.
Ni får ett ex av Plan till jobbet (2 enkelnummer och 2 dubbelnummer per år). Inbjudningar till lokalföreningens aktiviteter mejlas till en e-postadress som ni anger.

B) Du kan bli enskild medlem.
Du får ditt ex av Plan hem i brevlådan (2 enkelnummer och 2 dubbelnummer per år). Inbjudningar till lokalföreningens aktiviteter mejlas direkt till dig.

Extra erbjudande under hösten 2011:
Betala medlemskap för år 2011 så får du just nu 75% rabatt på ordinarie medlemspris! Så långt
lagret räcker skickar vi alla årets tidigare nummer av Plan så fort medlemsavgiften är inbetald.
Detta innebär:
Enskild medlem endast 87 kr år 2011
Enskild medlem, studerande endast 31 kr år 2011
Ensild medlem, pensionär endast 62 kr år 2011
Organisationsmedlemmar, endast 200 kr år 2011

Här blir du medlem
Länk till FFS medlemskap


Europeiska Trafikantveckan firar 10 års jubileum

För drygt tio år sedan uppmanade EU den lokala nivån att ta initiativ till klimatåtgärder samt att förbättra stadskvalitén. Sverige undertecknade en deklaration avseende detta som fortfarande gäller. Det är i år 10 gången som European Mobilty Week, eller Europeiska Trafikantveckan som den svenska översättningen lyder, arrangeras. Datumen är som alltid mellan den 16 och 22 september. Ofta har särskilt den 22/9 uppmärksammats eftersom många kommuner då tagit initiativ till att stänga av viss biltrafik i stadskärnorna under mottot ”I stan utan min bil”.

Kampanjen går ut på att motivera medborgarna att cykla, gå och använda kollektivtrafik i så stor utsträckning som möjligt, samt att uppmuntra de europeiska städerna att, på olika sätt, underlätta för invånarna att använda dessa alternativ. Tre olika sätt finns för kommuner att medverka:

  1. organisera en hel vecka med aktiviteter, med hänsyn till huvudtemat
  2. genomföra minst en ny praktisk åtgärd som görs permanent och som bidrar till överföring från privatbil till hållbara transportmedel
  3. organisera “I stan utan min bil”, helst den 22 september

I år har, passande nog, 2011 kommuner valt att medverka. Noterbart är att det inte bara är Europeiska städer utan också städer från andra världsdelar. Av de totalt 2011 städerna så kommer hälften ifrån två länder, Spanien och Österrike. Från Sverige är det 81 kommuner som deltar. Här kan du se vilka svenska städer som deltar i år

– Europeiska trafikantveckan har under tio år stött städer när det gäller att bygga en bättre miljö för medborgarna. Den har blivit en fantastisk framgång som nu har fått efterföljare i resten av världen. Trafikantveckan gör det möjligt för människor att fundera över nya och bättre sätt att resa på och den bidrar till att göra städer till en mer attraktiv plats att bo i, säger EU:s miljökommissionär Janez Potočnik.

EU:s miljökommissionär Janez Potočnik

Deltagande städer uppmuntras att ansöka om Europeiska trafikantveckans pris 2011. Priset går till städer som bedöms ha organiserat de mest innovativa kampanjerna vad gäller kvalitet för verksamheter som är kopplade till det årliga temat och omfattningen av de genomförda permanenta åtgärderna. Trafikantveckan 2011 har ett särskilt fokus på miljöanpassade alternativ till den fossilbränsledrivna bilen, och har antagit sloganen ”Alternativ rörlighet”. Staden Almada (Portugal) vann Europeiska trafikantveckans pris 2010, Murcia (Spanien) kom på andra plats och Riga (Lettland) kom på tredje plats. År 2009 vann Gävle kommun och här nedan finns deras film:

Mer information:
Svenska projektwebben
Naturvårdsverkets webbsida
EU:s projektwebb
EU projektets Youtubekanal
EU projektets Facebooksida


Arkitekturmuseets utställning MANMADE ENVIRONMENT – Foton från utställda projekt

Vi följer upp gårdagens blogginlägg om Arkitekturmuseets utställning MANMADE ENVIRONMENT genom att presentera ett antal foton från de olika projekt som ingår utställningen.

Stapelbaddsparken, Malmö
Foto: Berne Lundqvist

SEB-parken, Köpenhamn
Foto: SLA

Augustenborg
Foto: ?

Piazza Taxingeplan
Foto: ?

Klöverblad
Foto: BarkerBarker

Motorväg 15, Århus
Foto: BarkerBarker

Lavinskydd
Foto: Landslag

Siglufjordur
Foto: Landslag

Nansenparken
Foto: Bjørbek & Lindheim Landskapsarkitekter

Vestled
Foto: Christina Capetillo

Vasaparken lekplats, Stockholm
Foto: Mauro Rongionie


Arkitekturmuseets utställning MANMADE ENVIRONMENT

Arkitekturmuseets utställning under sommaren har haft ny nordisk landskapsarkitektur i fokus. Utställningen MANMADE ENVIRONMENT har försökt visa upp det bästa och mest spännande inom nordisk landskapsarkitektur. Totalt 26 projekt har visats upp hur landskapsarkitektur kan möta framtidens utmaningar. Nu till helgen stänger tyvärr utställningen, men flyttas vidare eftersom det är ett samarbetsprojekt mellan de nordiska länderna. Utställningen har initierats Dansk Arkitektur Center, Köpenhamn i samarbete med Norsk Form, Oslo och medverkan av Arkitekturmuseet, Stockholm, Finlands Arkitekturmuseum, Helsingfors och Nordens hus, Reykjavik.

Utställningen visar att landskapsarkitektur handlar om mer än vackra trädgårdar och parker, och pekar snarare emot dess viktiga roll för en hållbar utveckling både i och utanför staden. Nutida landskap innebär en lyhördhet för och en förnyelse av miljön.

Utställningen är indelad i fyra områden: Sociala landskap, Aktiva landskap, Produktiva landskap, Infrastrukturens landskap. Nedan beskrivs respektive område.

Sociala landskap
I de flesta urbana sammanhang måste gröna områden och offentliga rum skapas som fungerar för olika intressen och aktiviteter. Det mångkulturella samhället och ett ökat tryck från kommersiella intressen innebär såväl utmaningar som möjligheter i våra sociala rum. Landskapsarkitekturen kan bidra med lösningar som underlättar social samvaro och en hälsosam livsstil. Genom till exempel en smart hantering av regnvatten, en rekonstruerad biologisk mångfald eller omfattande trädplanteringar som binder koldioxid kan den dessutom bidra till bättre livsvillkor både lokalt och globalt.”

Aktiva landskap
Rubbningar i landskapets ekologiska balans kan leda till svåröverskådliga kriser. Utöver klimatförändringar kan en dålig planering och förvaltning leda till laviner, översvämningar, avfallsproblem eller föroreningar. Landskapsarkitekturen kan spela en viktig roll här genom att stärka landskapets motståndskraft med intelligenta lösningar som integrerar med naturen. Genom ett konsekvent kretsloppstänkande kan överskottsvatten återanvändas, vegetation eller överflödig jord återbrukas eller föroreningar renas med organiska metoder.”

Produktiva landskap
Förändringar inom industri och jordbruk, strukturomvandlingar och globalisering har förändrat olika landsdelars befolkningsmönster och ställning i Norden. I det nordiska kulturlandskapet finns många traditioner och det är också ofta rikt på naturresurser. Landskapsarkitekturen kan utveckla kvalitéer eller tillföra nya egenskaper till ett område som har mist sin tidigare funktion. Landskapsarkitekter har den erfarenhet och kunskap som krävs för att se lösningar som tar hänsyn till naturen. Det är viktigt när till exempel gamla industriområden tas om hand eller när nya anläggningar planeras.”

Infrastrukturens landskap
”Samhället behöver ständigt nya transportvägar och kommunikationsnätverk för sin utveckling. Ingreppen i landskapet påverkar i sin tur hur det kan upplevas. Det krävs betydande offentliga investeringar, politiskt fokus, teknisk kunskap och tvärvetenskapligt samarbete för att nå hållbara lösningar. När landskapsarkitekturens aspekter prioriteras kan det ge skonsamma lösningar som stärker en integration med den närliggande miljön och minskar skadorna på naturen, så väl som föroreningar och trafikstörningar.”

Utställningens projekt
Några av de utställda projekten: Nørrebroparken, Köpenhamn; The SEB park, Köpenhamn; Prags boulevard, Köpenhamn; Charlotte Ammundsens plads, Köpenhamn; Stapelbäddsparken, Malmö; Augustenborg, Malmö; Väg 73, Nynäshamn; Vasaparken, Stockholm; Broplan, Mölndal; Björkvika, Oslo; Route 15 Århus-Låsby; Bybanen, Bergen; Rantamo-Seitteli, Tuusula; Vuosaari hill, Helsingfors;

Mer information:
En välmatad utställningskatalog har tagits fram, men tyvärr är den slutsåld för närvarande på Arkitekturmuseet. Dessutom finns som synes ett välmatat bord med litteratur på utställningens tema. Nedan några recensioner och länkar till ytterligare material:
SVD:s artikel
DN:s artikel
Arkitekturmuseets webbsida om utställningen.