Artikel om ”klimatanpassning” från PLAN nr 3/4 år 2008

Föreningen för samhällspanering (FFS) har givit ut tidsskriften PLAN under de dryga 60 år som föreningen funnits. Det gör att tidsskriften ofta utgör en viktig källa för forskare som försöker få en inblick i hur planerare resonerat och diskuterat när det moderna Sverige formats. Men artiklarna kan ofta också ha ett generellt värde som kunskapskälla och för inspiration för oss samhällsplanerare idag. Därför vill vi här på FFS planeringsblogg då och då publicera gamla artiklar ur PLAN:s arkiv.

Den artikeln som vi väljer att publicera denna gång har aktualiseras av de översvämningar som skett i städer längs den nordamerikanska östkusten nyligen med anledning av orkanen Irene. Den publicerades i tidskriften PLAN nr 3/4 år 2008 och skrevs av Föreningen Vattens hydrologsektion. Länk till Föreningens vattens webbsida finns här http://www.foreningenvatten.se/ Artikeln har vid denna publicering kompletterats med foton och illustrationer.

Klimatsituationen kräver att vattenfrågorna integreras i fysisk planering
Vårt samhälle blir alltmer sårbart för extrema vädersituationer. Det är därför viktigt att vattenfrågorna integreras på ett tidigt stadium i planeringsprocessen. Liksom de ekologiska värdena tas tillvara genom kommunekologer är det nu dags för stadsplaneringskontoren att anställa kommunhydrologer som kan lyfta vattenfrågor till den nivå som behövs för att bygga ett långsiktigt och hållbart samhälle i ett förändrat klimat. detta hävdar hydrologisektionen inom föreningen vatten baserat på ett seminarium i november 2007 där tjänstemän och experter från svenska kommuner och myndigheter diskuterade hur man arbetar med vattenfrågor inom den kommunala verksamheten.

Socioekonomiska förändringar i vårt samhälle och nedläggningen av äldre industrier har medfört en ökad vilja och möjlighet att bosätta sig nära hav, sjöar och vattendrag. samtidigt ger en klimatförändring, som vi redan ser spår av, troligen ökad variation i vädret med en kraftig ökning av extrema regnintensiteter, vattenstånd och grundvattennivåer. Detta ställer stora krav på planering för att undvika stora framtida kostnader i samband med skador på bebyggelse, infrastruktur, skog och jordbruksmark. Ett intressant exempel är Kristianstad där stora delar av staden, inklusive strategiska verksamheter som lasarett och räddningstjänst, ligger inom översvämningshotade områden. Till mycket stora kostnader säkras nu dessa delar av staden genom omfattande strukturella åtgärder.

Trots detta präglas fortfarande planarbetet i Sveriges kommuner mycket av ”problemen-tar-vi-när-de-kommer”. Kunskapen om vattenfrågor på stadsplaneringskontor och andra planavdelningar i Sveriges kommuner är generellt låg. Översikts- och detaljplaner görs oftast utan större hänsyn till risker för framtida extrema regn och höga vattenstånd. Efter klimat- och sårbarhetskommitténs arbete har situationen förbättrats men fortfarande fastställs de flesta planer utan en gedigen analys av effekterna av ett framtida förändrat klimat. Frågan tenderar att skjutas på framtiden genom att inkludera krav på kommande studier i planerna. Studier som lätt glöms bort eller görs allt för övergripande i sista stund när planen i praktiken redan är beslutad.

Genom att ignorera frågan skapas istället en motsättning mellan å ena sidan stadsplaneringskontoret och, å andra sidan, de tekniska och va-förvaltningar som får ta hand om problemen när de uppstår. Seminariet om kommunhydrologi i november 2007 visade att de tekniska och va-präglade avdelningarna oftast kommer in sent i planprocessen och därför har liten, om ens någon, möjlighet att påverka.

Det är därför hög tid att förändra processen från ett reaktivt till ett proaktivt system där konsekvenserna av ett framtida mer extremt klimat förebyggs redan i planeringen av bebyggelse, infrastruktur och ekonomiska verksamheter. Kostnaden av att förebygga är betydligt mindre än de samhällsekonomiska kostnader som drabbar oss om vi inte gör något, vilket har visats av bland annat klimat- och sårbarhetskommittén.

I Holland har man sedan många år arbetat enligt principen ”room-for-the-river”. detta innebär i korthet att hav, sjöar och vattendrag ges möjligheten att svämma över vid på förhand utvalda platser under extrema väderförhållanden. Detta åstadkoms med smart planering och genom utnyttjandet av hydrologisk kunskap om hur dessa vattenförekomster varierar. Översvämningsytor används på bästa sätt under normala väderförhållanden och system för ersättning till markägare finns fastlagda för att reglera eventuella skador eller inkomstfall vid de få, men säkert återkommande, extrema tillfällena.

Sverige har idag inom universitet, myndigheter, företag och de kommunala tekniska och va-förvaltningarna minst lika hög kunskapsnivå inom hydrologi och klimat som i Holland. Ändock visade seminariet i november 2007 att väldigt lite av denna kunskap utnyttjas i planprocessen. De kommunala planavdelningarna bör rannsaka sig själva och förstärka de egna leden genom att knyta till sig denna kunskap. På samma sätt som det är självklart att en kommunekolog finns för att bevaka miljöfrågorna i planprocessen borde stadsplaneringskontoren anställa kommunhydrologer. Ett framtida extremt väder på grund av en klimatförändring bemöts inte främst genom förstärkt beredskap vid räddningstjänsterna utan genom ett förändrat tankesätt där de hydrologiska riskerna tas in på ett tidigt stadium i all samhällsplanering. en ytterligare anledning för kommunerna att säkerställa kompetens inom det hydrologiska området är arbetet med EU:s ramdirektiv för vatten. En kommun som inte kan hävda sina intressen riskerar att dra på sig stora kostnader utan motsvarande nytta.

Föreningen vatten – hydrologisektionen

Rikard Lidén, SWECO

Lennart de Maré, Jordbruksverket

Rolf Larsson, Lunds Tekniska Högskola

Allan Rodhe, Uppsala universitet

Ulla-maria Callas, vattenfall

Sten Lindell, SMHI

Annonser


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s