Ai Weiwei om Peking: En mardrömsstad

I det förra blogginlägget uppmärksammade vi att den kinesiske konstnären, arkitekten, designer och aktivisten Ai Weiwei ställer ut på konsthallen Magasin 3 i Stockholm under våren 2012. Vi följer upp detta blogginlägg med att publicera en text om staden Peking som Ai Weiwei skrev i höstas på webbsidan The Daily Beast. För den som vill läsa orginaltexten på engelska så finns den här. Annars så finns en enklare översättning nedan.

Beijing är två städer. En är av makt och pengar. Folk bryr sig inte vem deras grannar är, att de inte litar på dig. Den andra staden är en av desperation. Jag ser människor på bussar, och jag ser i deras ögon, att de saknar hopp. De kan inte ens föreställa sig att de ska kunna köpa ett hus. De kommer från mycket fattiga byar där de aldrig har sett el eller toalettpapper.

Varje år har miljontals kommit till Peking för att bygga sina broar, vägar och hus. Varje år bygger de ett Peking som motsvarar storleken på staden år 1949. De är Pekings slavar. De okuperar Pekings struktur, som de förstör genom att fortsätta att expandera. Vem äger husen? De som tillhör regeringen, kolcheferna, cheferna för stora företag. De kommer till Peking för att ge gåvor, vilket får till följd att restauranger, karaokesalonger blir mycket rika.

Peking säger till utlänningar att de kan förstå staden, att vi har samma sorts byggnader: Fågelboet, CCTV tornet. Tjänstemän som bär kostym och slips säger att vi är desamma, att vi kan göra affärer. Men de förnekar oss grundläggande rättigheter. Du kommer att se invandrarnas skolorna stängda. Du kommer att se sjukhus där de ger patienterna stygn, och när patienterna inte har några pengar då dras stygnen ut. Det är en stad av våld.

Stillbild från Ai Weiweis videoverk ”Chang ´an Boulevard” som ingår i Magasin 3 utställning. 

Det värsta med Peking är att man aldrig kan lita på rättsväsendet. Utan förtroende kan du identifiera någonting, det är som en sandstorm. Du ser dig inte som en del av staden, det finns inga platser som du relaterar till, som du älskar att gå till. Inga platser område med det där speciella ljuset. Du har inget minne av något material, textur, form. Allt är i ständig förändring, enligt någon annans vilja, någon annans makt.

För att kunna utforma Beijing, måste du låta staden ha utrymmen för olika intressen, så att människor kan samexistera, så att det finns en hel kropp för samhället. En stad är en plats som kan erbjuda maximal frihet. Annars är den ofullständig.

Jag känner mig ledsen att säga att jag ingte har någon favoritplats i Peking. Jag har inte för avsikt att gå någonstans i staden.Platser är så enkla. Du vill inte titta på en person som går förbi, eftersom du vet exakt vad som finns på hans sinne. Ingen nyfikenhet. Och ingen kommer att argumentera med eller mot dig.

Ingen av min konst representerar Peking. Fågelboet? Jag tänker aldrig på det. Efter OS pratar folk inte om det, eftersom de olympiska spelen inte gav någon glädje till folket.

Stillbild från Ai Weiweis videoverk ”Chang ´an Boulevard” som ingår i Magasin 3 utställning.

Det finns positiva till Peking. Människor ger skaffar fortfarande barn. Det finns några fina parker. Förra veckan gick jag i en, och några människor kom fram till mig och gav mig tummen upp eller klappade mig på axeln. Varför måste de göra det på ett sådant hemlighetsfullt sätt? Ingen är villig att tala ut. Vad väntar de på? De säger alltid: ”Weiwei, lämna nationen, tack.” Eller ”leva längre och se dem dö.” Antingen lämna, eller ha tålamod och se hur de dör. Jag vet inte vad jag ska göra.

Min prövning fick mig att förstå att på den här fabriken finns det många dolda ställen där de sätter människor utan identitet. Utan namn, bara ett nummer. De bryr sig inte vart du går, vilka brott du begått. Att de ser dig eller att de inte ser dig, gör inte den minsta skillnad. Det finns tusentals platser som denna. Endast din familj ropar att du saknas. Men du kan inte få svar från myndigheter eller tjänstemän, eller till och med från den högsta nivå, från domstolen, polisen eller chefen för nationen. Min fru har gjort den här typen av framställningar varje dag, och ringt till polisstationen. Var är min man? Tala bara om för mig, var min man är. Det finns inget papper, ingen information.

Stillbild från Ai Weiweis videoverk ”Chang ´an Boulevard” som ingår i Magasin 3 utställning.

Den starkaste karaktären av dessa utrymmen är att de helt är avskurna från ditt minne eller något du är bekant med. Du är i total isolering. Och du vet inte hur länge du ska vara där, men att du verkligen tror att de kan göra något för dig. Det finns inget sätt att ens ifrågasätta dem. Du är inte skyddad av någonting. Varför är jag här? Ditt sinne får en mycket osäker tid. Du blir som galen. Det är väldigt svårt för vem som helst. Även för människor som har starka övertygelser.

Denna stad är inte en för människor eller byggnader eller gator, utan en för din mentala struktur. Om vi ​​minns vad Kafka skriver om sitt slott, får vi en känsla av det. Städer är verkligen ett psykiskt tillstånd. Peking är en mardröm. En konstant mardröm.


Ai Weiwei – konstnär, arkitekt, designer, aktivist. Se hans pågående utställning på Stockholms Magasin 3!

Vi rekommenderar ett besök på konsthallen Magasin 3 i Stockholms frihamn för att ta del av den kinesiske konstnären Ai Weiweis pågående utställning. Ai Weiweis konstnärskap och aktivism, inte sällan, riktar ofta en stark kritik mot sitt eget hemlands regim. Denna kritik har gjort att han misshandlats, blivit fängslad, tvingats betala enorma bötesbelopp och för närvarande lever instängd utan möjlighet att få lämna sitt eget land eller att kommunicera med omvärlden. Ai Weiwei arbetar även som arkitekt och i hans konst har han ofta fokus på stadens utveckling och inte sällan särskilt avseende hans egen hemstad Beijing

Om konsthallen Magasin 3
Magasin 3 i Stockholm är en privat konsthall inriktad mot samtidskonst som i år fyller 25 år. Målsättningen för konsthallen har varit att stödja konstnärlig verksamhet och aktivt medverka i vårt samhälle genom att introducera och presentera konstnärskap. Ofta har Magasin 3 skapat möjligheter för utställande konstnärer att producera nya verk, de verken utgör kärnan i konstsamlingen som totalt består av nästan 600 verk. Sedan starten finns verksamheten i ett av de gamla lagerhusen från 1930 i Stockholms frihamn med en utställningsyta på cirka 1500 kvm. ”Hard to find, easy to love” som de själva beskriver det i sin reklam.

Magasin 3:s lokaler finns i Stockholms frihamn.

Utställning med kinesiske konstnären Ai Weiwei på Magasin 3
Den kinesiske konstnären Ai Weiwei presenteras i sin första utställning i Sverige på Magasin 3 under våren 2012. Utställningen pågår 3 februari – 10 juni. Ambitionen är att presentera Ai Weiwei för den svenska publiken och att göra hans röst hörd i Stockholm. Det sker dels genom utställningen men också genom olika samtal under våren samt inte minst via Magasin 3 webbsida. I utställningen finns också ett flertal böcker i en särskild läshörna. Tyvärr har inte Magasin 3 kunnat, som de tidigare ofta gjort, låta den aktuella konstnären göra något specialdesignat verk för magasinslokalerna i Stockholm – eftersom Ai Weiwei för närvarande har reseförbud. Däremot så mötte Magasin 3:s intendent Tessa Praun konstnären Ai Weiwei hösten 2010 i Peking för att tillsammans påbörja arbetet med utställningen. I samband med vernissaget så hade de också en konversation via Skype, trots att han egentligen är förbjuden att kommunicera med omvärlden.

Utanför Magasin 3, reklam för utställningen med Ai Weiwei 

Ai Weiwei – kort biografi
Ai Weiwei föddes 1957 och är son till poeten Ai Qing och konstnären Gao Ying. Familjen straffades samma år 1957, när en av faderns dikter tolkades som kritik mot ledaren Mao Zedong. Familjen tvingades att flytta från Beijing ut på landsbygden, där de levde i ett slags arbetsläger. Först år 1975 kunde familjen återvända till Beijing. Uppväxten under mycket svåra förhållanden har helt naturligt haft en stor inverkan på Ai Weiweis konstnärskap. Ai Weiwei utbildade sig på Beijings filmskola 1977-1981, och deltog i konstnärliga protester mot den kinesiska regimen i slutet av sina studier och dömdes till femton års fängelse men fick, efter påtryckningar från USA, lov att lämna landet. Därefter levde han i New York i en slags exil i perioden 1981-1993, där han gjorde sin första utställningar. Ai Weiwei återvände till Kina 1993, efter det att fadern blivit allvarligt sjuk och har levt i Beijing sedan dess. Ai Weiwei har drivit flera kampanjer för yttrandefrihet och mot korruption i Kina.  I april 2011 greps Ai Weiwei på Beijings flygplats, sattes i fängsligt förvar och var under 81 dagar arresterad på okänd ort. Detta ledde till en omfattande internationell protestkampanj. Han frigavs i juni 2011, men med reseförbud från Peking och med förbud att kommunicera över Internet. Ai Weiwei räknas sedan många år som en av de mäktigaste personerna inom konstvärlden.

Ai Weiwei – även arkitekt
År 1999 ritade Ai Weiwei sitt eget ateljé- och bostadshus i Peking. Året efter ritade han också lokalerna för sitt galleri China Art Archives and Warehouse (CAAW) i samma område. Han grundade 2003 formgivnings- och arkitektfirman Beijing FAKE Cultural Development som har ett 20 tal anställda och har ritat en mängd områden, byggnader mm. Han anlitades bl.a som konstnärlig konsult i samband med ritandet av den olympiska huvudbyggnaden det sk Fågelboet, även om han han i efterhand kritiserat det olympiska arrangemanget.

Olympiska stadium i Beijing, det sk fågelboet, där Ai Weiwei var involverad som konstnärlig konsult

Ai Weiwei konst – några nedlslag med särskilt fokus på stad och stadstveckling
Utställningen är mycket stark och innehåller ett flertal olika verk. Ai Weiweis konst utgår ofta ifrån den kinesiska förrevolutionära historien, dess kultur och hantverk. Han använder gärna ikoniska föremål med stort kulturellt eller symboliskt värde för kineser och hanterar dem sedan medvetet utan hänsyn till deras värde eller ursprungliga funktion. Verken kan ses som kommentarer till den maoistiska kulturrevolutionens förakt för det förgångna men även som ett sätt för Ai Weiwei att göra upp med konventionella uppfattningar om och värderingar av kultur. De för utställningen valda verken kretsar alla kring Kinas plats i världen, massproduktion och global varuhandel.

En världskarta utskuren i bomull, så högt staplad att den skulle falla omkull om man la på fler lager. Produktionen av bomullslagren gjord i en av de kinsesiska städer som idag exporterar mest kläder till övriga världen, ”Made in China”.  

Vi vill här gärna också särskilt lyfta fram några av konstverken som har särskilt fokus på stadsutveckling. På en vägg i utställningen projiceras videoverken ”Beijing – the second ring”; ”Beijing – the third ring” & ”Beijing 2003″. Videoverken om the second and third ring är dokumentationer över de två motsatta vyerna över trafikflödet från 33 respektive 55 broar utmed den andra och tredje ringleden i Peking. Videon över den andra ringen är enbart inspelad molniga dagar, medan videon över den tredje ringen enbart är inspelad soliga dagar. De bägge ringlederna är viktiga strukturella inslag i Peking. De runda motorvägarna reglerar organisationen av den urbana strukturen. Videon registrerar det aldrig sinande flödet av trafik, den moderna stadens framväxt och den urbana verklighet som definiererar Peking idag.
Mitt i mellan dessa bägge urbana videor med snabb trafik finns videoverket ”Beijing 2003″. En mycket långsam video som systematiskt dokumenterar en mängd mindre gator i Beijing inom ramen för bla de bägge ringlederna. Videon är hela 150 timmar lång! Mycket av det som syns i videon finns inte längre utan har ersatts i den snabba stadsutvecklingsprocess som pågår för närvarande i Peking. Ai Weiwei är inte motståndare till utveckling, men verkar samtidigt vilja att utvecklingen ska ta ett avstamp utifrån/ med en respekt för det som är miljöns/stadens historia.

Ögonblicksbild av videoverken ”Beijing – the second ring”; ”Beijing – the third ring” & ”Beijing 2003″.

Foto över bl.a karta som beskriver indelningen av Beijing för videofilmning av det 150 timmar långa videon för Ai Weiwei konstverk ”Beijing 2003″. Courtesy the artist and Galerie Urs Meile, Beijing-Lucerne

I stillbildsverket ”Chang´an Boulevard” har Ai Weiwei tagit foton längs den 45 kilometer långa Chang´an Boulevard,  som sträcker sig från öst till väst i Beijing. Hela videoverket består av 608 enminutsbilder och visar foton av det urbana landskapet. Verket poträtterar Beijing som en organisk enhet, fångar stadens rytm, dess sociala struktur, stadsbild, socialitiskt planerade ekonomi, kapitalitiska marknad, politiska maktcentrum, komersiella byggnader och industriella enheter som delar upp staden i olika fragment längs Chang´an Boulevard.

Ai Weiwei ”Beijing: Chang” an Boulevard”, 2004 video Courtesy the artist and Galerie Urs Meile, Beijing-Lucerne

Avslutningsvis från utställningens kanske mest fascinerade verk, ”Sunflower Seeds”. En hög med solrosfrön. Eller rättare sagt det är inte solrosfrön utan gipsavgjutningar som individuellt målats. Totalt 1600 personer var engagerade med att måla dessa solrosfrön under 2,5 år. De som var engagerade kom från en stad, Jingdezhen, som i Kina är särskilt känd för sitt hantverkskunnande när det gäller gipsmålning. Verket sätter ljuset på individen som alltid utgör en nödvändig del av massan.

Ai WeiWeis ”Sunflower Seeds”


Vinnarna i Europan 11

Vi har missat att uppmärksamma att tävlingen för unga europeiska arkitekter, Europan, nyligen har avgjorts.

Bakgrund till Europan
Europan är en sammanslutning av företrädare för arkitekt- och byggbranschen i för närvarande 21 europeiska länder, med uppgift att arrangera arkitekttävlingar för unga arkitekter under 40 år. Initiativet kommer ursprungligen från Frankrike men har sedan 1988 utvidgats till en europeisk tävling, och har nu utvecklats till världens största återkommande arkitekttävling. En länk till Europans webbsida finns här. och en länk till deras svenska Europan webbsida här. Sveriges Arkitekter är svensk huvudman för Europan.

Europans syfte
Europan är både en tävling om idéer och om konkreta problem på faktiska platser, både en plantävling och en arkitekttävling. Europan söker nya idéer inom stadsbyggande och arkitektur och ger därmed unga arkitekter möjligheter till uppdrag och en chans att lansera sina idéer på ett internationellt plan. Många av de arkitekter som haft framgångar i Europan har senare också kunnat etablera sig med egen verksamhet.

Europan ger också de deltagande städerna möjlighet att få specifika stadsbyggnadsproblem belysta på en europeisk nivå. Även om arkitekttävlingen och dess resultat är Europans huvudidé och största attraktionskraft, så är också de internationella kontakterna och det kunskapsutbyte som dessa ger upphov till väl så viktiga för organisationens grundtankar.

Genom att tävlingen är återkommande och genom de väl dokumenterade tävlingsresultaten kan man också jämföra tendenser och inriktning över tiden och i olika europeiska länder. Detta material utgör en unik sammanställning av nutida stadsutveckling och arkitektur och är därför ett viktigt underlag för forskning och utveckling inom dessa områden.

Europan 11
I Sverige hade fyra platser valts ut för årets tävling
- Simrishamn
- Norrköping
- Nynäshamn
- Malmö

Efter två intensiva jurysessioner i Stockholm enades juryn om att premiera 11 av de 149 inlämnade förslagen. Läs mer och ladda ner pdf versioner av förslagen här nedan. En lista på alla vinnare i Europa har publicerats på Europans internationella webbsida.

Simrishamn
Tomten i Simrishamn ligger i direkt anslutning till den gamla stadskärnan, och består ett tidigare sjukhusområde och en kustremsa mot Östersjön. Uppgiften är att planera för ett stadsområde med nutida arkitektur som samtidigt anknyter till traditionen av den befintliga staden, samt att utveckla ett rekreationsområde längs kustremsan.

På tomten i Simrishamn så delade juryn ut två första pris. SK 010–Wear Out av Iria De la Pena och Miguel Huelga belönades tillsammans med TU144–Strädde av Anders Eriksson, Egil Blom, Hannes Haak och Daniel Lindberg.

SK 010–Wear Out av Iria De la Pena och Miguel Huelga

TU144–Strädde av Anders Eriksson, Egil Blom, Hannes Haak och Daniel Lindberg.

Norrköping
Tomten i Norrköping ligger mellan det karaktärsfulla 60-talsområdet Vilbergen och naturreservatet Vrinneviskogen. Tomten är idag starkt påverkad av den överdimensionerade leden Gamla Övägen. Uppgiften var att skapa ett område som kan omformulera vägens betydelse, och skapa en god boendemiljö och genomsläpplighet av naturen.

I Norrköping fick förslaget DX123-Delta X av Ebba Hallin och Pelle Backman första pris. IC311–Synapcity lett av Matteo Cesare Parini fick ett andra pris och projektet GO646 – Living in the Infravillas av Carlo Alberto Tagliabue, Nicola Brenna, Marcello Bondavalli och Virginia Ortalli belönades med ett hedersomnämnande.

DX123-Delta X av Ebba Hallin och Pelle Backman

Nynäshamn
Tävlingstomten I Nynäshamn är en dåligt utnyttjad idrottsplats som ligger i en sänka mellan centrala Nynäshamn och området Estö. Tomten ska planeras så att de närliggande områdena knyts ihop till en helhet. Eftersom platsen hotas av översvämning kan ingen permanentbebyggelse skapas. Därför skulle uppgiften lösas genom att skapa ett varierat aktivitetsområde.

I Nynäshamn så valde juryn att premiera förslaget UT313-Skärscape av Jan Derveaux, Franz Reschke, Rita Leal, Anna Vogels och Frederik Springer med ett förstapris. Ett andrapris delades ut till IT111-Too Big Square av Gaétan Brunet, Antoine Espinasseau och Chloé Valadié.

UT313-Skärscape av Jan Derveaux, Franz Reschke, Rita Leal, Anna Vogels och Frederik Springer

Malmö
Tävlingstomten ligger i området Holma i Malmö. Holma är ett 60-talsområde som låg i stadens utkant innan utbyggnaden av Hyllie tog fart. Tävlingsuppgiften bestod av att skapa ett nutida tillägg till Holma som dels kan försörja hela området socialt, men också bidra till att skapa en kontinuitet i stadsrummet.

I Malmö delade juryn ut två andrapristagare och två hedersomnämnande. Förslaget ID365-Green Grid av Karin Kjellson, Malin Dahlhielm och Anna Edblom delade andrapriset med GV111- Greenish Village av Johan Ahlquist, Urban Skogmar och Carlos Martinez. Hedersomnämnande delades ut till ZL433-Puzzling Holma av John Andersson, Simon Klamborn och Elinor Andersson samt BA585-Staging Holma av Nadine Aschenbach, Helen Runting och Maja Claesson.

 ID365-Green Grid av Karin Kjellson, Malin Dahlhielm och Anna Edblom


IFHP arrangeras i Göteborg 16-19 september 2012

Den 16-19 september 2012 hålls den 56:e upplagan av IFHP World Congress och Göteborgs Stad kommer att stå som värd. Kongressen samlar flera hundra deltagare från hela världen och kommer att hållas på Clarion Hotel Post i Göteborg. Vi kommer med all säkerhet få återkomma till detta här på bloggen under året, men här är en första information.

IFHP står för International Federation for Housing and Planning och är ett världsomspännande nätverk av organisationer och enskilda som är verksamma inom bostadsförsörjning, stadsutveckling och planering. Fokus ligger på hållbar stadsutveckling och IFHP är ett forum för lärande och nätverkande. En länk till deras webbsida.

Temat för IFHP World Congress 2012 kommer att vara Den inkluderande staden i en global värld, stadsplanering för hållbar stadsutveckling med särskilt fokus på den sociala dimensionen. Kongressen kommer att ha två huvudinriktningar:
1. Hur kan samhällsplanerare och stadsutvecklare tillsammans med andra aktörer bidra till att motverka den ökande sociala segregationen i våra städer?
2. Många storstäder i världen står inför stora stadsomvandlingsprojekt, som till exempel det gamla hamnområdet i Göteborg. För vem och med vem omvandlar och utvecklar vi våra städer? Vilka är de nya verktygen?

Syftet med kongressen är att öka förståelsen för olilka idéer när det gäller utveckling av staden. Från arbete med att utveckla den närmaste omgivningen, staden som helhet till att delta i utveckling på den globala nivån.
Kongressen kommer också att upppmärksamma IFHP:s hundraårsjubileum i London år 2013.

Officiell webbsida för 56th IFHP World Congress Gothenburg 2012 finns här.

För den som vill medverka så finns det ett ”Call for papers”, och dessa ska vara inskickade senast den 1/2 2012. Länk till mer info här.


PLAN 2012 – alla datum

Föreningen för Samhällsplanering (FFS) ger ut tidskriften PLAN: Var ditt nyårslöfte att skriva en artikel i PLAN? Eller vill du annonsera i något av de kommande numren? Här nedan hittar du alla datum. Kontaktppgifter till PLAN:s redaktion mm finns här.

PLAN 1, 2012
Tema: Planerings form- och designaspekter.
Deadline artiklar 25 januari.
Annonsbokning 5 mars.
Distribueras vecka 14

PLAN 2-3, 2012
Tema: Ej klart (Möjligen Utopier och Visioner)
Deadline artiklar 26 mars.
Annonsbokning 14 maj.
Distribueras vecka 24.

PLAN 4, 2012
Tema: Ej klart (Möjligen Planeringen och dess processer)
Deadline artiklar 6 augusti.
Annonsbokning 14 september.
Distribueras vecka 42

PLAN 5-6, 2012
Tema: Ej klart
Deadline artiklar 8 oktober
Annonsbokning 19 november.
Distribueras vecka 51


Artikel från PLAN nr 6 år 1993 om ”planerarrollen”

Vi gör det enkelt för oss och presenterar ett gammalt blogginlägg återigen. I somras presenterades detta blogginlägg nedan som en slags reklam inför temat i PLAN nr 5-6 år 2011 om ”planerarrollen”. Nu har detta nummer kommit ut och där kan ni också läsa detta gamla inlägg från PLAN årgång 1993, skrivet av dårvarande ordförande i FFS Hans Gillgren och som handlar om samhällhällsplanerarens behov av kunskap och kompetens.

Föreningen för samhällspanering (FFS) har givit ut tidsskriften PLAN under de dryga 60 år som föreningen funnits. Det gör att tidsskriften ofta utgör en viktig källa för forskare som försöker få en inblick i hur planerare resonerat och diskuterat när det moderna Sverige formats. Men artiklarna kan ofta också ha ett generellt värde som kunskapskälla och för inspiration för oss samhällsplanerare idag. I samband med FFS fyllde 60 år återutgavs det första numret av PLAN, det visade sig att många av de frågeställningar som där togs upp ofta var lika relevanta idag. Vissa frågor och diskussioner inom planeringen tycks vara eviga. Därför vill vi här på FFS planeringsblogg då och då publicera gamla artiklar ur PLAN:s arkiv.

PLAN nr 6 1993”Samhällsplaneraren – färdledaren mot framtiden” Författare: Hans Gillgren, dåvarande ordförande för FFS

Vilken blir samhällsplanerarens roll framöver? Vad kommer att vara basen i vår profession? Vilka färdigheter blir efterfrågade i samhällsutvecklingsarbetet? Samhällsplanerarens profession blir att sätta samman en konsekvent helhet av olika utvecklingssträvanden och att uttrycka denna helhet i begripliga och inspirerande termer för dem som vill driva samhällsutvecklingen. Det som tonar fram är samhällsplanerarens som en färdledare mot framtiden. Färdledaren är inte den som själv vet hur framtiden ser ut, utan den som kan hjälpa andra att hitta både den framtid de vill arbeta för och en bra väg dit.

Vad ska samhällsplaneraren ha för kompetens? Samhällsplaneringens uppgift är att ge beslutsfattare råd och vägledning inför beslut som har betydelse för hela samhällets utveckling. Samhällsplaneraren ska visa på olika möjliga åtgärder för att uppnå önskade resultat, valmöjligheter och konsekvenser av olika val. Samhällsplanerarens arbete måste grundas på följande kompetenser: 1. Kunskaper om verkligheten 2. Förmåga att hantera komplexa system 3. Sammansättningsförmåga 4. Förmåga att kommunicera 5. Opartiskhet och integritet

1. Kunskaper om verkligheten. – Faktiska förhållanden: Samhällsplaneraren måste inför beslut och valsituationer ta fram kunskaper om den verklighet besluten gäller. Förutom allmänna kunskaper om förhållanden i samhället måste specifika kunskaper tas fram inför varje beslutstillfälle. – Planerings- och beslutsprocessen: Samhällsplaneraren måste vara förtrogen med planeringsprocessen generellt och specifikt samhällsplaneringsprocessen och hur beslutsprocesser går till, allmänt och i samhälleliga beslutsorgan speciellt.

2. Förmåga att hantera komplexa system – Analys och struktureringsförmåga: Samhällsplaneraren måste ha förmåga att analysera komplexa problemställningar och strukturera mångfacetterad verklighet så att den blir hanterlig och begriplig utan att komplexiteten försvinner. – Bedöma konsekvenser av olika handlingar: Samhällsplaneraren måste kunna se och bedöma vilka konsekvenser olika handlingsalternativ ger, vilken grad av måluppfyllelse de ger och vilka andra konsekvenser en åtgärd ger inom olika områden.

3. Sammansättningsförmåga Samhällsplaneraren ska ha förmågan att sätta samman olika åtgärder så att de samverkar och bildar mönster som är inbördes konsekvent och inte motsägelsefullt. Man kan tala om att sätta samman olika komponenter till en fungerande helhet med reservation att en total samhällelig helhet torde vara omöjlig att skapa för såväl beslutsfattare som samhällsplanerare.

4. Förmåga att kommunicera Samhällsplaneraren ska vara tränad i att kommunicera med andra människor kring de analyser och åtgärdsalternativ som arbetats fram. Detta kräver kunskap om hur mänsklig kommunikation fungerar och det kräver träning i olika uttrycksformer som tal, bild, text, ljud mm.

5. Opartiskhet och integritet Samhällsplaneraren måste kunna skilja på sakkunskaper och värderingar samt hålla en professionell och opartisk linje för att vara trovärdig. Samhällsplanerarens roll är inte att vara beslutsfattare utan att förse beslutsfattarna med bästa tänkbara underlag. Samhällsplanerarens integritet måste vara så hög att man står för sina professionella bedömningar även om besluten fattas i strid med dessa och inte anpassar sina bedömningar efter beslutsfattarnas önskemål.”


PLAN:s diskussionsartikel nr 5-6 2011 ”Förväntningarna på en nyutexaminerad planerare”

Föreningen för samhällspanering (FFS) ger ut tidsskriften PLAN, den kommer ut fyra gånger per år. Tidsskriften går enbart till de som är medlemmar i FFS. För att öka interaktivteten mellan PLAN och föreningens digitala medier kommer vi att välja ut en artikel per nummer som även kommer att publiceras här. Det möjliggör en snabbare diskussion än vad fallet varit tidigare. Diskussionen är också självklart öppen för de som inte är medlemmar. Förhoppningen är också att publiceringen av en artikel per nummer kommer att väcka intresse av att bli medlem i FFS för de som ännu inte är det och på så sätt kunna ta del av alla de intressanta artiklar som publiceras i PLAN.

PLAN s arbetsgrupp har utökats med nytillträdda studentkorrespondenter. I PLAN nr 4 gjorde två av dem, i varsinn artikel, reflektioner kring sommarens praktik i ”planeringsverkligheten”. Vi väljer att denna gång i PLANS nr 5-6, med temat planerarrollen, att presentera ytterligare en artikel av en av studentkorrarna nämligen Maia Rostvik. Maia reflekterar kring arbetsgivarnas förväntningar på vad en nyutexaminerad planerare egentligen ska kunna, och också kring de egna förväntningarna kring vad yrkesrollen innebär.

Förväntningarna på en nyutexaminerad planerare
En av de främsta uppgifterna som en planerare har är att ta dagens visioner, idéer och tankar beträffande samhällsutveckling och planering i handen och föra dem in i framtiden. Planeraren ska analysera och kartlägga stadens framtida utveckling och med hjälp av olika styrmedel förändra och förbättra det samhälle som vi lever i idag. Avgörande för hur planerarens visioner och idéer kommer att ta uttryck i ett framtida samhälle ligger i dennes förmåga att avgöra visionernas kommande konsekvenser och effekter.

Vid en första anblick kan allt detta te sig som en nästintill omöjlig uppgift. Hos den vetgirige studenten väcks frågor såsom vilka kompetenser en nyexaminerad planerare förväntas ha och vilka kompetenser som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Genom intervjuer med länsstyrelse, regionförbund, boverket, konsultföretag och Sveriges kommuner och landsting är intentionen med denna artikel att skapa en bild av vilka kompetenser arbetsgivarna efterfrågar hos nyexaminerade planerare.

Arbetsgivarnas förväntningar
På länsstyrelse, boverket och Sveriges kommuner och landsting – det vill säga arbetsgivare inom ”det offentliga” – framkom en relativt tydlig bild av vilka kompetenser som efterfrågas hos nyexaminerade studenter. Bland annat efterfrågas kunskap om plan- och bygglagen och miljöbalken samt god orientering i och förståelse för kommunens uppbyggnad och struktur. Kännedom inom fysisk planering var ytterligare en kompetens som efterfrågades, likaså förmåga att förstå sig på och kunna diskutera estetiskt värde och utformning.

Studenter är ”hungriga” men har brist på praktisk erfarenhet
Samtliga arbetsgivare hade överlag en positiv inställning till nyexaminerade planerare, och deras tidigare erfarenheter av att anställa planerare med kort arbetslivserfarenhet har varit god. Bilden är att nyexaminerade förmågor är ”hungriga”, vetgiriga, och att de har lätt för att lära och engagera sig.

Dock uppger ett antal arbetsgivare att de föredrar att anställa planerare med arbetslivserfarenhet, särskilt för uppdrag som kräver bredare kunskaper och förståelse för samhällsutvecklingen i stort. Detta resonemang grundar sig i att dessa är kompetenser som kräver arbetslivserfarenhet. Av denna anledning lyftes bristen på konkret kunskap inom planering hos de nyutexaminerade planerarna genomgående som ett problem, och likaså deras brist på praktisk erfarenhet. Arbetsgivarna upplever planerare med liten arbetslivserfarenhet som oförberedda på arbetslivet. Detta tar sig i uttryck när det kommer till de praktiska utmaningar som yrkesrollen innebär. Dessa utmaningar kan till exempel vara samspel med kommunens invånare och förmåga att hantera media.

I en av intervjuerna gavs ett råd till nyexaminerade planerare; ”det handlar om att få in foten”. Det kan vara nödvändigt att börja med ett arbete som vederbörande student kan uppfatta som mindre attraktivt, för att skapa grogrunden till att få det arbete hon eller han drömmer om att få i framtiden. Just dessa ”enklare” uppgifter kan vara högst meriterade för att uppnå den arbetslivserfarenhet som efterfrågas på arbetsmarknaden, samtidigt som det kan bli ingången till att skapa sig den breda kompetens och arbetslivserfarenhet som planeraren förväntas besitta.

Bristande sakkunskap brukar däremot sällan vara ett problem, eftersom att det alltid går att ”läsa på” menar arbetsgivarna. Denna typ av kunskap har visat sig vara enkelt för nyexaminerade att ta till sig, likaså har de ofta en god analyserande förmåga. Dock saknas ofta kunskap och kompetens inom specifika ämnesområden, vilket även det är kompetens som till viss del utvecklas i och med kontakten till arbetslivet eller fortsatta studier.

I diskussioner angående kompetens konkretiserades ytterligare ett perspektiv som visade sig vara avgörande beträffande anställning av nyexaminerade planerare. Gränsen mellan egenskaper och kompetens behöver nödvändigtvis inte vara konkret. För att förklara dessa mer subtila egenskaper användes ord som social kompetens, rätt inställning och insikt angående arbetsuppgifterna. Kompetens som efterfrågades hos konsultföretag byggde på egenskaper som kundnytta, att ha förmågan att vara affärsmässig. Det ansågs betydelsefullt att ha förmågan att genomföra ett uppdrag inom en viss tidsbegränsning och ekonomiska ramar. Dessa egenskaper uppgavs till och med i vissa fall väga tyngre än att besitta sakkunskaper.

Olika erfarenheter och kompetenser behövs
Det är betydelsefullt och relevant både för samhällsplaneringens utveckling och avgörande för hur vårt framtida samhälle kommer att ta sig i uttryck, att det examineras samhällsplanerare med god kompetens som matcha efterfrågan på arbetsmarknaden. Det ligger både i arbetsgivaren och i studentens intresse att utbudet av kompetenser ska stämma överens med efterfrågan. Studentens förhoppning och vilja att få ett arbete efter sin examen är självfallet stor, samtidigt som arbetsgivare som söker personal vill hitta personal som besitter de kompetenser som arbetsgivaren efterfrågar. Under en intervju belyste respondenten vikten av att universitet och högskola erbjuder utbildningar där studenterna får möjlighet att utveckla just de kompetenser som är efterfrågade på arbetsmarknaden.

Sammanfattningsvis indikerar min intervjustudie att en planerarstudents specialkunskap eller val av inriktning inte behöver vara avgörande för dennes roll på arbetsmarknaden. Olika meriter, erfarenheter och kompetens inom planering behövs, dock i varierande utsträckning. Efterfrågan på arbetskraft är som vi alla vet inte statisk, utan under ständig förändring. Den kompetens som upplevs ointressant idag kan utvecklas till att bli den mest efterfrågade på en framtida arbetsmarknad.

Maia Rostvik,
nytillträdd studentkorrespondent, studerar samhällsplanering vid Stockholms Universitet.
e-post: maia.rostvik@gmail.com


FFS Stockholm-Mälardalen mötesplats 31/1 ”Hur förena grönytor och förtätning”

FFS Stockholm-Mälardalen inbjuder till en öppen och kostnadsfri mötesplats på temat: Hur kan vi förena behovet av grönytor med förtätning? Mötesplatsen arrangeras i Tyréns lokaler på Peder Myndes Backe 16 i Stockholm. Närmaste tunnelbanestation är Slussen.  Vi önskar att ni anmäler er, gärna innan den 23/1, på email ffs.stockholm@planering.org

Frågeställningar kring mötesplatsens tema:
Hur ska man planera för gröna ytor? Vilken natur ska vi prioritera och vilken roll ska naturen ha i städerna – kopplat till behovet av förtätning? Hur kan det gröna värderas i förhållande till andra markintressen? Hur kan gröna ytor bli en del av stadsplaneringen? Vad betyder det gröna i stadslandskapet för klimat, ekosystemtjänster, sociala och kulturella nyttor?

Upplägg av mötesplatsen

  • Alexander Ståhle, Spacescape AB
    Alexander är landskapsarkitekt LAR/MSA och teknisk doktor. Alexanders avhandling hade namnet ”Compact sprawl” och han har i en rad olika publikationer hanterat frågor som rör förtätning och grön/parkstruktur.
  • Tomas Saxgård, Landskapslaget AB
    Tomas är landskapsarkitekt LAR/MSA. Tomas har lång erfarenhet av dessa frågor och kommer visa på konkreta exempel på kommunala grön-och parkplaner.
  • Maria Borup, Tyréns AB
    Maria Borup arbetar som planarkitekt och har av Stockholm läns landsting Tillväxt, miljö och regionplanering (TMR) varit engagerad i kartering av grönytor i de regionala stadskärnorna.
  • Paneldiskussion / Frågestund
    Emilie Gullberg, FFS, är moderator och leder den avslutande fråge- och diskussionsstunden.
  • Mingel med tilltugg
    Tyréns bjuder på dricka och tilltugg.

I anslutning till mötesplatsen kommer FFS Stockholm-Mälardalen årsmöte att genomföras.


FFS Stockholm-Mälardalen årsmöte

I anslutning till FFS Stockholm Mälardalen mötesplats kommer vi att genomföra lokalavdelningens årsmöte. Det innebär att FFS Stockholm Mälardalens årsmöte genomförs den 31/1 kl 18:30. Platsen är Tyréns lokaler i Stockholm på Peder Myndes Backe 16. Närmaste tunnelbanestation är Slussen. Årsmötet kommer att genomföras enligt nedanstående dagordning, vilket är i enlighet med FFS stadgar. Handlingar inför årsmötet kommer att senast den 23/1 kunna tillgås via föreningens webbplats.

1. Val av ordförande vid mötet
2. Val av sekreterare vid mötet
3. Val av två justerare av mötets protokoll
4. Styrelsens verksamhetsberättelse
5. Val av ordförande
6. Val av övriga styrelseledamöter
7. Val av valberedning


PLAN nr 5-6 år 2011 är på ingång

Föreningen för Samhällsplanerings (FFS) tidskrift PLAN nr 5-6 är på ingång, kommer att distribueras till alla medlemmar i mellandagana. Temat för detta fullmatade dubbelnummer på 70 sidor är ”planerarrollen”. En roll som kanske diskuteras allt för sällan. Är ni inte medlemmar i FFS och vill läsa detta nummer se då till att bli medlem, just nu är det 75% rabatt på medlemsavgiften och då får du utöver detta dubbelnummer även alla andra nummer av PLAN som givits ut under 2011. Bli medlem genom att klicka här.

Innehållsförteckning PLAN nr 5-6 år 2011:
Nytt och Noterat
Ledare PLAN-krönikan 2011
Introduktion: Tema Planerarens och samhällsplaneringens roll
Vad bör egentligen framtidens planerare kunna? • Moa Tunström
Att byta sida – skillnaden mellan att jobba privat och offentligt • Fredrik Legeby
Jane Jacobs and the Death and Life of American Planning • Thomas J. Campanella
Dags att arbeta inifrån och ut • Katarina Fredrika
Förväntningarna på en nyutexaminerad planerare • Maia Rostvik
Stort och brett utbud av planeringsutbildningar • Mats Johan Lundström & Ntsiki Kubheka
Debattartikel: Dags att modernisera samhällsplaneringen • Johan Högström m fl
Litteratur Den neurotiske stadsplaneraren • Mattias Kärrholm
Aktuell plan: Nya Slussen, Stockholm
En ny fas tar vid för hållbarhetscertifiering av stadsdelar • Malin Marntell
Power to the people? Om ansvar och makt över skog … • Annika Nordlund, Olof Olsson & Kerstin Westin
FFS informerar
Minnesord över Björn Bosaeus av Sten Åke Bylund & Bo Wijkmark
English Abstracts


Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Join 34 other followers